Anders Houltz är forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria och expert på svensk ekonomisk historia. I en intervju med Tysk-Svenska Handelskammaren blickar han tillbaka på nästan 1 000 år av tysk-svensk handel – från hansatiden fram till idag. 

Anders Houltz, går det att säga ungefär när den tysk-svenska handeln började? 

Det är svårt att säga exakt när handeln mellan Sverige och Tyskland började. Redan kristendomen kom till Sverige via Tyskland under 1000-talet, och med den kom munkar och köpmän. Under 1100-talet kom Hansan till Sverige – som det första organiserade handelsinitiativet, ett handelsförbund. 

Även grundandet av Stockholms stad under 1200-talet är nära kopplad till den tyska handeln. Liksom många tyska städer var Stockholm en hansastad. Det rörde sig alltså inte bara om ett litet inflytande, utan om en dominerande roll. 

Vilka varor köpte Sverige och Tyskland av varandra? 

Sverige köpte bland annat salt, tyskt vin och textilier från Tyskland. Under lång tid exporterades råvaror från Sverige till Tyskland, medan förädlade varor gick från Tyskland till Sverige.  Ännu under 1600- och 1700-talen dominerade svenskt järn den internationella marknaden. Även koppar av hög kvalitet – till exempel från koppargruvan i Falun – spelade en viktig roll. Länge beställdes snidade altaruppsatser och andra dyrbara konstföremål till svenska kyrkor i Tyskland.Kung Gustav Vasa tog tyska hantverkare till Sverige. De hade en utbildning som vid den tiden ansågs mycket modern och avancerad. 

Redan tidigare hade bildhuggaren Bernt Notke hämtats till Stockholm för ett särskilt uppdrag: han skulle skapa skulpturgruppen Sankt Göran och draken åt den svenske riksföreståndaren Sten Sture den äldre – ett mästerverk som än idag finns i Storkyrkan i Gamla stan.  

Vilken roll spelade de båda länderna under industrialiseringen? 

För Sverige kom de första stora impulserna till industrialiseringen från Storbritannien. Först i en andra fas, från 1870-talet och framåt, började Tyskland ersätta England som dominerande handelspartner. Denna roll, som uppstod under elektrifieringsepoken, har bestått sedan dess.  

Under 1890-talet importerade Sverige till exempel generatorer från Tyskland – bland annat från Siemens. Utöver pappers-stål och maskinindustrin var den svenska kemiindustrin starkt beroende av Tyskland. 

Efterkrigstiden betraktas som startpunkten för det samarbete som finns mellan de två länderna idag. På vilket sätt var denna tid viktig för de tysk-svenska relationerna? 

Efter andra världskriget tog båda länderna upp gamla nätverk igen, men nu kunde de samarbeta på en mer jämbördig nivå. Tyskland, som behövde byggas upp igen, var tacksamt för Sverige som handelspartner. Sverige å sin sida hade under 1950- och 1960-talen en hög köpkraft. Detta gynnade särskilt tyska konsumtionsvaror. Den tyska bilindustrin slog snabbt igenom i Sverige. År 1955 blev Volkswagen det mest sålda bilmärket i Sverige – före det svenska Volvo. 

I Tyskland idag upplevs Sverige som ett särskilt innovativt och modernt land. Uppstod denna bild under efterkrigstiden? 

Den uppstod tidigare. Innovationsbilden är ett barn av den andra industriella revolutionen, elektrifieringsepoken i slutet av 1800-talet. Det handlar dessutom om en svensk självbild, som särskilt under 1960- och 1970-talen stärkte Sverige när allt fler fick mer pengar i plånboken och ekonomin växte 

Hur har politiska förändringar, som till exempel EU-medlemskapen, påverkat handeln mellan de två länderna? 

Särskilt för Sverige har samarbetet intensifierats sedan EU-medlemskapet. Det har bland annat blivit enklare att arbeta i det andra landet och att sälja varor där. 

Kan vi dra några lärdomar av denna historia för framtiden? 

De tysk-svenska relationerna kommer att bli ännu viktigare – helt enkelt på grund av det geografiska läget. Tyskland och Sverige ligger nära varandra. Coronapandemin har visat att sådana geografiska faktorer spelar roll, eftersom företag i första hand söker leverantörer i närområdet som de kan lita på. 

Dessutom är kvalitetsmedvetandet viktigt för båda nationerna. Varken Tyskland eller Sverige kan i internationell jämförelse konkurrera med de billigaste produkterna – därför måste de göra det med de bästa kvalitetsprodukterna.