Här lyfter vi några milstolpar som påverkat samarbetet mellan Sverige och Tyskland sedan mitten av 1800-talet och drivit på den industriella utvecklingen.

1843: Den bayerska metoden att brygga ett mer hållbart och smakrikt öl introduceras av tyska bryggeritekniker med namn som Bechmann, Dölling, Hartmann, Heiss, Krönlein och Neumüller. Några decennier senare går svenska bryggare i tyska skolor för att lära sig, samtidigt som ölproduktionen i Sverige ökar starkt.

1856: Siemens & Halske levererar visartelegrafer till nya svenska järnvägar.

1865: Svensken Alfred Nobel, uppfinnare av tändhatt och dynamit, påbörjar sin internationella bana med en nitroglycerinfabrik i Krümmel utanför Hamburg.

1869: Efter resor i Böhmen, Österrike och Bayern vill den 25-årige svenska bergsingenjören Oscar Fredrik Carlsson driva sockerbetsodling, men misslyckas. Istället blir det tillverkning av artificiellt handelsgödsel efter tysk modell i Stockholms Superfosfat, vilket lägger grunden till en svensk kemisk industri.

1877: Telefonen börjar tillverkas. Lars Magnus Ericsson reparerar och tillverkar delar till telegrafutrustning i sin verkstad i Stockholm. Genom ett stipendium har han dessförinnan varit i Tyskland och arbetat hos Siemens & Halske som redan 1848 tagit patent på den gemensamma visartelegrafen. 1877 startar Ericsson upp tillverkningen av telefonapparater i Sverige utifrån dåtidens hetaste uppfinning, telefonen, framtagen av amerikanen Alexander Graham Bell som inte tagit patent på sin uppfinning. 1918 fusioneras Aktiebolaget L M Ericsson & Co med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) som ägs av affärsmannen Henrik Tore Cedergren. Cedergrens affärsidé lyder "en telefon i varje hushåll" och år 1884 installeras i samarbete med L M Ericsson Europas första multipelväxel.

1880: Louis Fraenkel, son till en judisk köpman nära tyska Magdeburg, blir chef för Stockholms Handelsbank och är under 18 år bankens förgrundsfigur.

1882: Den tyske affärsmannen Max Sievert kommer till Stockholm och startar maskinföretaget med samma namn. Tillsammans med sina bröder, som alla blir svenska medborgare, utvecklar de internationella verksamheter med Sverige som bas: moderbolaget AB Max Sievert, Sieverts Kabelverk samt AB Alpha. Sieverts Kabelverk startar 1888, inledningsvis som leverantör av tysk kabel för den framväxande telekomindustrin, bland andra L M Ericsson och Telegrafverket.

1884: August Palm håller föredrag om socialismen. Med honom som pionjär ser den svenska socialdemokratin dagens ljus på ett nationellt plan. Palm är skräddare till yrket och har utvecklat sina idéer under sitt tidigare vandrande som gesäll i bland annat Tyskland där han lärde av August Bebel och också påverkades starkt av Ferdinand Lassalle. "Erövra makt genom allmän rösträtt" lyder hans uppmaning till svenska arbetare som aldrig tagit makten med våld.

1888: Clemens Freiherr von Bechtolsheim får tyskt patent på en ny mjölkseparator med tallriksliknande plåtskivor på varandra med vilka han konstruerat en handseparator efter "alfaprincipen". Svenska AB Separator, byggt på svenske uppfinnaren Gustaf de Lavals mjölkseparator, agerar snabbt när man får kännedom om detta och säkrar patent trots att den nya maskinen är ofärdig. Redan våren 1890 lanserar AB Separator alfaseparatorerna A1, A2 för mejerier och handseparatorn Alfa Baby för jordbrukare. Alfaseparatorn hjälper Separator att bli världsledare och företaget byter senare namn till Alfa Laval.

1893: Den 20-årige Josef Sachs, som senare grundar varuhuset NK, övertar tillsammans med sin tio äldre svåger Arthur Thiel köpmannen Joseph Lejas handelsrörelse i Stockholm. Leja och Sachs är företrädare för de många tysk-judiska köpmannadynastierna som bildats under 1800-talet i Sverige med namn som Benedicks, Michaelson, Josephson, Lamm, Schück och Bonnier.

1898: Bröderna Knut och Marcus Wallenberg är bland de första att förvärva rätten att exploatera den oljemotor som tysken Rudolf Diesel är i färd med att utveckla. Företaget Atlas Diesel säljer senare sina dieselmotorer och satsar på bergborrmaskiner med namnet Atlas Copco.

1906: Tyske Fritz Beving kommer till Norrköping för att tillsammans med svenske studiekamraten Arvid Bergman bilda agenturföretaget Bergman och Beving som utvecklas till en börskomet på 1980- och 1990-talet innan företaget delas upp i Addtech, Lagercrantz och B&B Tools på 2000-talet.

1908: Den unge svensken Axel Wenner-Gren, som efter flera års studier i Greifswald och Berlin arbetar som säljare i Tyskland, ser en demonstration av en amerikansk Santodammsugare. Han köper in sig med 20 procents andel hos generalagenten och blir chef för den tyska marknaden. Efter ett par år köps han ut ur projektet och startar snart den egna verksamheten som från 1919 blir det internationella storföretaget Electrolux.

1913: På 20 år har den svenska järnmalmsexporten till Tyskland ökat från 7500 till 5 miljoner ton. Thomasprocessen, en metod för framställning av smidbart stål, öppnar för Grängesbolagets snabba utveckling.

1920: Tyska jätteföretaget Krupp går in som passiv delägare i svenska Bofors. Efter kriget är företaget förhindrat att exploatera sina patent och den svenska konkurrenten får stor fördel av detta. Kombinationen svensk stålkvalitet och tysk vapenkunskap gör företaget till den världsledande tillverkaren av kanoner under en tid. Samarbetet bryts av politiska skäl i mitten av 1930-talet.

1929: SKF (ursprungligen AB Svenska Kullagerfabriken) förvärvar sju tyska kullagerfabriker som tillsammans blir Vereinigte Kugellagerfabriken A.G. Produktionen koncentreras till Schweinfurt och Cannstatt och bidrar till att SKF blir världsledande. Koncernen grundades 1907 i Göteborg av Sven Wingquist som uppfann det sfäriska kullagret som gjorde att det snabbt fick internationella framgångar. I Tyskland hade man kring sekelskiftet löst problemet med att framställa kullager, som kunde ingå som komponenter i maskiner, genom professor Richard Stribecks enradiga och dubbelspåriga kullager som dock hade svagheter.

1930: Svenska finansmännen Marcus Wallenberg och Ivar Kreuger är länge inkallade och engagerade i saneringen av den tyska ekonomin, med bankförhandlingar av först Daweslånet och därefter Younglånet från USA. Men den amerikanska depressionen knäcker ändå både tyska ekonomin och Kreuger.

1930: Tysken Heinrich Schlott blir fabrikschef på svenska KF:s nya glödlampsfabrik. Han medverkar till att spränga den europeiska glödlampskartellen och ger stålföretaget Sandvik en väg in i hårdmetallen där man sedermera blir världsledande.

1937: Svenska Aeroplanaktiebolaget (senare Saab) grundas av en grupp svenska finansmän med uppbackning av svenska regeringen. Till grund för verksamheten finns en bunt ritningar från tyska Junker. Även amerikanska fighterplan från Grumman sammansätts för finska flygvapnet.

1945: Siemens levererar en 25 ton ljusbågsugn till statliga storsatsningen Norrbottens Järnverk AB i Luleå, senare SSAB.

1947: Carl-Bertel Nathhorst, dynamisk chef för Scania-Vabis, lyckas få generalagenturen för tyska Volkswagen i Sverige. 1967 slås säljrekordet 47 000 bilar. Affärsintresset består och 2014 meddelas att Volkswagen-koncernen köper ut Scania från svenska börsen.

1948: Den invandrade tyske kemisten Hans von Euler (nobelpristagare) ligger ytterst bakom den växtsubstans av vilken den svenske forskaren Nils Löfgren lyckades identifiera en variant som lokalbedövningsmedel. Läkemedelsföretaget Astra tar patent på substansen för försäljning både till läkare och tandläkare i USA.

Läs mer om den långa historien av goda affärsrelationer mellan Tyskland och Sverige här.