En spännande tid väntar. För att ro ett ekonomiskt reformarbete med realistiska utsikter till ökad potentiell tillväxt i hamn, måste den tyska regeringen vinnlägga sig om att ge positiva signaler till näringslivet och i möjligaste mån också till hushållen, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Trots att innehållet i Tysklands budget för 2026 varit känt sedan slutet av juli kan det fortfarande hända mycket under de kommande månaderna, med effekter på tyska hushåll och företag. Detta kommer dock inte att klarna redan nu i början av parlamentets beslutsprocess utan successivt under de kommande kvartalen. Därför bör regeringen snarast möjligt sätta positiva signaler för näringslivet och i möjligaste mån också hushållen för att eventuellt också kunna få acceptans för mindre populära åtgärder. Även den tidsmässiga ordningen av regeringens ekonomisk-politiska strategi kan bli avgörande för Tysklands ekonomiska färdriktning under de kommande åren.

Budgetprocedurens gång – främst utgiftsorienterad

Tysklands statsbudget för 2026 godkändes av regeringen den 30 juli. Den 15 augusti skickades sedan hela budgetunderlaget till förbundsdagen, totalt 3461 sidor. Den 23 september är det sedan dags för finansminister Lars Klingbeil att presentera 2026 års statsbudget och finansplanerna fram till 2029 genom hans så kallade parlamentariska introduktionstal, ”Einbringungsrede”. Därefter har flertalet ministrar 90 minuter på sig för att presentera de egna departementets budgetutveckling. 

Totalt handlar det om 25 detaljplaner för 2026 som också innehåller bland annat utgiftsplanerna för förbundskanslerns staber, Tysklands president, förbundsdagen och förbundsrådet. Allt detta tas upp mellan den 23 och 26 september, med den 24 september som det viktigaste datumet i veckan med framträdanden från både förbundskanslern och fraktionsledarna. Här kan det bli ganska livliga diskussioner kring den ekonomiska politikens innehåll – troligen också med förstärkt externt analytiskt intresse. 

"Den 13 november är det sedan dags för budgetutskottet att avsluta sitt arbete om det inte krävs ett extramöte."

Efter denna intensiva budgetvecka är det parlamentets olika utskott som tar ställning till de olika budgetförslagen. Dessa ställningstaganden kan sedan vidarebefordras till förbundsdagens så kallade budgetutskott, ”Haushaltsausschuss”, som omfattar inte mindre än 42 medlemmar. Budgetutskottet sätter med start 8 oktober i sin tur igång med ett granskningsarbete i totalt åtta sammanträden. Efter denna genomgång kan budgetutskottet skicka förändringsförslag till förbundsdagen. Den 13 november är det sedan dags för budgetutskottet att avsluta sitt arbete om det inte krävs ett extramöte.

"Går allt enligt planerna kan Tysklands statsbudget träda i kraft direkt den 1 januari 2026."

Under tiden 25–28 november väntar sedan andra budgetläsningen i förbundsdagen som också tar upp budgetutskottets rekommendationer. Den slutgiltiga omröstningen i förbundsdagen äger rum i slutet av denna vecka, det vill säga fredagen den 28 november. Fortfarande är dock statsbudgeten även då inte riktigt i hamn. Det sker först när också delstaternas parlament i Berlin, ”Bundesrat”, har godkänt hela budgetplaneringen. Går allt enligt planerna kan Tysklands statsbudget träda i kraft direkt den 1 januari 2026.

Mycket handlar om finansiella förhandlingar – relativt lite om makro

I motsats till den svenska modellen är det tyska budgetgången mer utförlig och utgiftsorienterad. På makronivå handlar den inte mycket om BNP och försörjningsbalansens delposter utan främst om konjunkturens vändpunkt och riktning under 2026. Budgetens makrosiffror har redan tagits fram i samband med den första budgetpresentationen till regeringen i slutet av juli (BNP-prognos för 2025: +0,3-0,4 procent och ”förbättrad tillväxt” utan exakt siffra för 2026).

En viktig detalj i sammanhanget är fortfarande – inte minst för finansmarknaderna – den framtida hanteringen av skuldbromsen som enligt grundlagen förbjuder varje regering en årlig nyupplåning på mer än 0,35 procent av BNP. En expertkommission tittar dock just nu på realistiska reformer, men inte avskaffandet av skuldbromsen. 

"Det är här den komplicerade diskussionen om social nedrustning och social rättvisa kommer in i bilden, säkerligen också en het fråga under den aktuella budgetdebatten."

Nämnvärt är också att i princip samtliga beviljade enorma investeringar i försvar och infrastruktur samt miljö hamnar utanför skuldbromsen. Likväl är regeringen tvungen att arbeta med stora framtida besparingar och eventuellt – även om unionspartierna inte vill nämna ordet – med framtida och eventuellt symboliska skattehöjningar. Det är här den komplicerade diskussionen om social nedrustning och social rättvisa kommer in i bilden, säkerligen också en het fråga under den aktuella budgetdebatten.

”Sequencing” – en nyckelfaktor för den ekonomiska politiken

För egen del har jag under längre tid sysslat med ett nationalekonomiskt fenomen som på fackspråk kallas sequencing. Det betyder att ekonomiska reformer bör ges lämplig timing och prioriterad tidsmässig ordning, se forskningen av Ricardo Hausmann. Jag bedömer just sequencing som synnerligen viktig för den tyska regeringens ekonomisk-politiska planering.

Med detta menar jag att förtroendeskapande åtgärder för hushåll och företag bör åstadkommas innan man ger sig på mindre uppskattade sociala nedskärningar och/eller avgiftshöjningar. Det blir visserligen ingen lätt balansgång för regeringen Merz/Klingbeil – men politiskt oundvikligt för ett ekonomiskt reformarbete med realistiska utsikter till ökad potentiell tillväxt.