I maj tog Jan Brockmann över som ordförande för Tysk-Svenska Handelskammaren. I en färsk intervju stakar han ut riktningen för handelskammaren, belyser energipolitikens långsiktiga effekter och berättar hur åren i Sverige har berikat hans ledarskap. 

Efter styrelsens höstmöte i München fick redaktionen en intervju med handelskammarens nya ordförande Jan Brockmann som i maj tog över klubban efter Staffan Bohman. För många medlemsföretag är han redan ett känt ansikte. Sedan 2015 är han aktiv i handelskammarens styrelse, först i sin roll som Chief Operations und Technology Officer för Electrolux och idag som vd för Bosch Bosch Home Comfort Group. Jan Brockmann som är född och uppvuxen i Tyskland rör sig vant mellan tyska och svenska. 

Jan Brockmann, hur mår enligt dig det tysk-svenska näringslivet? 

Den pågående lågkonjunkturen med stigande räntor påverkar de flesta av våra medlemsföretag i någon form. Samtidigt finns det en optimism bland företagen. Elektrifieringen går bra. Den stora oron gäller de höga energipriserna i Tyskland, och att det i dagsläget inte finns någon lösning på en hållbar energiförsörjning. Energipolitiken kan bli ett långsiktigt problem, åtminstone för de tyska bolagen.  

Varför behövs Tysk-Svenska Handelskammaren? 

"Handelskammaren är en oerhört viktig organisation som funnits i över 70 år och stått emot olika förändringar i omvärlden." 

Handelsrelationerna är viktigare än någonsin. Världen runt omkring oss har snabbt förändrats, inte minst den politiska situationen och säkerhetsläget. Sverige och Tyskland har samma inställning i många frågor, såsom klimat, infrastruktur och vikten av innovation. Handelskammaren är en oerhört viktig organisation som funnits i över 70 år och stått emot olika förändringar i omvärlden. 

Hur vill du utveckla handelskammaren? 

Handelskammaren är en stark spelare i det tysk-svenska näringslivet, en ekonomiskt robust och stabil organisation som representerar en diversitet av företag, från olika branscher, stora som små, i både Tyskland och i Sverige. Det är en ära för mig att vara styrelseordförande i Tysk-Svenska Handelskammaren. 

Vi kommer nu stärka vårt arbete gentemot utbildningssektorn genom att utöka resurserna och samla våra initiativ riktade till skola och universitet under paraplyet Talangfrämjande. Handelskammaren driver flera ambitiösa initiativ som är viktiga för våra medlemsföretag. Där ingår språksatsningen ”Deutsch – ditt val!” vilken riktar sig till skolor i Sverige och syftar till att öka intresset för att läsa tyska i skolan. Därutöver erbjuder vi stipendier till studenter som vill praktisera på våra medlemsföretag.  

"Handelskammarens uppdrag är tydligt: att utveckla de tysk-svenska handelsrelationerna."

Handelskammarens uppdrag enligt våra drygt 70-åriga stadgar är tydligt: att utveckla de tysk-svenska handelsrelationerna. Att förbättra språkkunskaperna i svenskt näringsliv är en viktig del i detta uppdrag liksom att öka rörligheten mellan länderna för att få bättre förståelse för varandras affärskulturer. Därför utvecklar vi vår stipendieverksamhet.   

En ytterligare nyhet är samarbetet med KI Park Berlin som ska driva AI-frågorna för våra medlemmar i ett europeiskt ekosystem. Det är vi nu igång med. 

Vi driver också förnyelse och diversifiering inom styrelsen så att dess kompetens fortsätter spegla medlemsföretagens och handelskammarens ambitioner. Styrelsens uppdrag är coacha handelskammarens utveckling i en föränderlig omvärld. 

Om vi stannar till vid det tyska språket, varför är det så viktigt att fler läser tyska i Sverige? ”Räcker inte engelska?”, är en vanlig fråga vi får. 

"Näringslivet behöver språkkunskaper. Med språket får du också förståelse för kulturen."

Näringslivet behöver språkkunskaper. Med språket får du också förståelse för kulturen. Tyska är det största språket inom EU, och vårt fokus är att hålla ihop Tyskland och Sverige. När jag bodde med familjen i Sverige var det tack vare att vi lärde oss svenska som vi kunde integreras i den kulturella och sociala gemenskapen. Språket är oerhört viktigt för att få en bilateral förståelse för varandras kulturer, då räcker ofta inte engelska hela vägen fram i Tyskland. 

Vilka hinder finns i handeln mellan Tyskland och Sverige? 

Egentligen ska det inte finnas några hinder inom EU. Men det stämmer inte helt, och det är därför Tysk-Svenska Handelskammaren finns. Förutom okunskaperna om varandras affärskulturer som tyvärr stjälper många affärer ser energipolitiken olika ut bland EU:s länder. Det orsakar prisökningar som kan ses som handelshinder. För elektrifieringen behöver en planeringssäkerhet, bra och stabila förutsättningar som gör att vi klarar den globala konkurrensen.  

Under 10 år arbetade du som chef inom Electrolux-koncernen med säte i Stockholm, var det något som överraskade dig när du flyttade till Sverige? 

Jag tyckte Stockholm var en sådan vacker stad. Jag tyckte också mycket om den svenska öppenheten, att det inte var så hierarkiskt i arbetslivet och att det fanns en affärskultur med gemensamma värderingar. En utmaning i början var att jag fick bestämma och definiera rollen själv, i Tyskland är arbetsuppgifterna mer definierade. 

Vad har du tagit med dig från den svenska ledarstilen när du nu är tillbaka i Tyskland ett som vd för ett tyskt stort bolag?  

"Åren i Sverige har bidragit till att jag fått en mer kosmopolitisk syn på ledarskap. Den yngre generationen kräver mer flexibilitet och öppenhet i arbetslivet."

Åren i Sverige har bidragit till att jag fått en mer kosmopolitisk syn på ledarskap. Den yngre generationen kräver mer flexibilitet och öppenhet i arbetslivet och det är något jag tagit med mig från det svenska ledarskapet. Det har jag blandat med tysk tydlighet som är nödvändig om du jobbar i Tyskland.  

Slutligen, vill du avslöja ett av dina smultronställen i Sverige? 

Att äta en toast Skagen på Grinda värdshus i Stockholms skärgård är oslagbart.  

Och ett smultronställe i Tyskland? 

Sansibar i Stuttgart, där jag nu bor. Originalet på ön Sylt i Nordsjön.