Hochtief bygger tunnel för att säkra Stockholms elbehov
Den tyskägda internationellt verksamma byggkoncernen Hochtief har under de senaste åren vunnit flera prestigeprojekt i Sverige i samband med att den regionala infrastrukturen ska utvecklas. Tysk-Svenska Handelskammaren fick ett unikt besök i City Link-tunneln, som ska ge Stockholm bättre elförsörjning. Följ med på en tunnelresa.
En stad slukar mängder av el och förbrukningen ökar i takt med att samhället digitaliseras och elektrifieras. Lägger man till en växande befolkning, slitna anläggningar, väg- kraft- och avloppsnät liksom nya myndighetskrav så är det lätt att förstå att det krävs miljardinvesteringar i svensk infrastruktur.
Tysk-Svenska Handelskammaren fick en inblick i ett av de stora infrastrukturprojekten där också ett tyskt byggföretag är engagerat. I Anneberg i norra Danderyd i Stockholmsregionen ligger startstationen för City Link-tunneln, en ny elförbindelse som ska gå i en drygt 13 km lång tunnel under centrala Stockholm ända till Skanstull i södra innerstaden. Tunneln är en del i Svenska kraftnäts satsning på att förstärka regionens elnät och därmed säkra försörjningen. Bygget startade 2020 tillsammans med konsortiet Hochtief-Impenia JV.
"Vi ser att ännu mer skulle kunna byggas om Sverige i högre utsträckning tillämpade PPP-finansiering, något som är vanligt i många andra länder."
Sofronios Kostelidis som är vd för Hochtief Infrastructure i Sverige tycker att svenska myndigheter borde titta mer på finansiering via PPP-metoden (Public Private Partnership) för att kunna accelerera upprustningen av väg- och kraftnät. PPP innebär att samhället och privata investerare delar på kostnaderna för offentliga infrastrukturprojekt. I Sveriges finansieras dessa oftast av staten.
– Vi ser att ännu mer skulle kunna byggas om Sverige i högre utsträckning tillämpade PPP-finansiering, något som är vanligt i många andra länder som Hochtief är verksamt i, menar Sofronios Kostelidis.
Säkerheten främst
Efter en gedigen säkerhetsgenomgång, som innehåller både föreskrifter och kulturbyggande “culture of caring” – det gäller att ta hänsyn till varandra – och utrustade i hjälm och skyddskläder är det dags att åka in i tunneln. Vi färdas i ett eldrivet fordon som påminner om ett lok med efterföljande tågvagnar, som tar oss flera kilometer in i tunneln, ända fram till tunnelborrmaskinen. Åkturen är en guppig resa som varje fan av berg-och dalbanor skulle älskat.
Framme! Vi befinner oss nu i en drygt 5,2 kilometer borrad tunnel, under E18/Roslagsvägen, strax norr om Stockholms universitet.
Andrew Hesper, verksamhetschef för Hochtief Sverige, och Jörg Schippel, TBM-Manager och ansvarig för tunnelbygget, berättar om tunneln, som borras i en diameter av 5 meter 50–100 meter under markytan. Vid färdigställandet efter sju år av bygg- och installationstid kommer den att innehålla 400 kilovolts elkablar. Förutom tunneln byggs också sex ventilationsschakt längs sträckningen.
Hur fungerar TBM-tekniken?
Det som utmärker tunneln är att den inte byggs genom sprängning, vilket är den vanligaste metoden i Sverige, vars berggrund till största delen består av granit. I stället lämpar sig borrning med en tunnelborrmaskin (TBM). Det är här tyska Hochtief kommer in. Hochtief är Tysklands största byggföretag och även internationellt i täten, därtill experter på just tunnelbygge med hjälp av TBM. Fördelen med tekniken är att det blir avsevärt mindre negativ påverkan på omgivningen. Färre tillfartsvägar och mindre trafik från lastbilar som transporterar bort den utgrävda stenen. Tekniken är också mycket säkrare för alla som arbetar med projektet.
Borrmaskinen är inte bara en borr utan en hel karavan av maskiner och utrustning som är kopplade till TBM-maskinen, vilket gör att hela tunneldrivningsmaskineriet kan förflyttas. Längst fram sitter den roterande borrkronan, som har samma diameter som den slutliga tunnelprofilen, det vill säga 5 meter.
Fordonets totala längd är fascinerande 250 meter och innehåller allt som krävs för bygget. Vi går på en brygga längs bergväggen som tar oss till manöverutrymmen, serviceutrymmen, maskiner för tätning, säkerhetsrum med syrgas och förnödenheter om en nödsituation skulle uppstå, transportband för den krossade bergvolymen, järnvägsvagnar för att föra ut bergkrosset ur tunneln och övrig utrustning inne i tunneln.
"Maskinen kräver 3000 kw el och det har hänt att det inte funnits tillräcklig kapacitet för att driva den."
När tunnelborrmaskinen tryckts fast mot tunnelväggen och samtidigt roterar påbörjas borrningsprocessen. Berget mals ner till mindre delar av diskarna och flagor faller nedanför borrhuvudet och förs via transportband till byggets startstation vid Anneberg. Den borrar 40 mm per minut.
– Maskinen kräver 3000 kw el och det har hänt att det inte funnits tillräcklig kapacitet för att driva den, förklarar Jörg Schippel, som arbetat inom Hochtief i 28 år och varit med och byggt många tunnlar runt om i Europa.
Han förklarar att det ibland finns behov av tätning på grund av grundvattenläckage eller förstärkning av bergformationen kring tunneln för att undvika stora ras. En indikation för detta är ofta sprickor i berget. Vid bergförstärkning förankras bergbultar som håller en viss bergvolym på plats. I dessa fall används små borrmaskiner som gör 2,5–3 tums hål in i bergväggen som sedan fylls med murbruk som sprutas in.
Hochtief tar hjälp av Handelskammaren
"Hochtief har tagit hjälp av Tysk-Svenska Handelskammaren för att sköta löneutbetalningar och bokföring enligt svenska regelverk."
Bergsingenjörerna som arbetar med tunnelbygget rekryteras från olika länder i Europa, där det finns stor fackkompetens. De jobbar två veckor och är därefter lediga två för att kunna kombinera arbete och familj. Hochtief har tagit hjälp av Tysk-Svenska Handelskammaren för att sköta löneutbetalningar och bokföring enligt svenska regelverk.
Tillbaka ute i solen kan vi kontorsmänniskor konstatera att vi upplevt något utöver det vanliga. Tack för den intressanta inblicken! Vi hoppas kunna genomföra ytterligare besök som handelskammarens medlemsföretag kan delta i.
Om Hochtief
Hochtief, grundat 1873, är en globalt verksam byggkoncern med huvudkontor i Essen, Tyskland. Kärnkompetensen omfattar komplexa anläggnings- och infrastrukturarbeten samt byggande ovan jord. Hochtief planerar och bygger projekt inom transport- och energisegmenten samt social och urban infrastruktur, med omfattande erfarenhet av PPP-projekt. Med cirka 34 000 anställda och en omsättning på cirka 21 miljarder euro 2021 är Hochtiefs globala närvaro fokuserad på Australien, Nordamerika och Europa.
Om City Link
City Link är del av projektet Stockholms Ström som ska säkra Stockholmsregionens ökade behov av elförsörjning och byggs i fyra etapper. Anneberg – Skanstull utgör den andra etappen. City Link kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet - från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Huddinge. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet.
Filmen ger dig en inblick i det arbete som sker i tunneln, den borrcykel som steg för steg leder fram till att tunnelborrmaskinen startas och vilka villkor som styr när arbetet kan utföras.
