Pandemin innebar att läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim fick ställa om för att kunna hantera arbetssituationen och samtidigt leverera gentemot kunder och patienter. Flexibilitet och empati var en förutsättning för att kunna åstadkomma detta och ledarskapet blev viktigare än någonsin. Amy Arthur, vd för verksamheten i Sverige, berättar om lärdomarna från pandemin och hur företaget vill vara med och driva Sverige till att bli världsledande inom life science.

Boehringer Ingelheim är ett familjeägt tyskt forskande läkemedelsföretag som sedan grundandet 1885 varit inriktat på att upptäcka, utveckla och tillverka innovativa läkemedel. I Sverige omfattar verksamheten nära 100 personer. Tysk-Svenska Handelskammaren fick ett samtal med Amy Arthur, vd för det svenska dotterbolaget, om pandemin, ledarskap och företagets fokus på den svenska marknaden.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Hur har Boehringer Ingelheim tacklat pandemin när det handlar om det egna ledarskapet? Vilka lärdomar har ni dragit?

Amy Arthur: Det har varit en prövande tid för alla företag, inte bara för oss inom life science-området. För oss har flexibilitet och empati varit viktigt för att kunna hantera arbetssituationen och få arbetet utfört på bästa sätt trots pandemin med allt vad den inneburit. Vi införde till exempel en modell för kontinuerlig feedback och dialog där samtliga medlemmar i ledningsgruppen regelbundet träffade medarbetarna i mindre grupper under halvtimmeslånga Teams-möten. Det har varit värdefullt för alla i organisationen och har verkligen främjat internkommunikationen. Inte minst har ledningen fått nyttig input från medarbetarna som vi kunnat agera på.

Vi har lärt oss att vi som arbetsplats kan förändras snabbt. Tack vare att vi främjar flexibelt arbete och tillämpar smarta och effektiva arbetsmetoder lade vi grunden till en större förändring av organisationen. Sverigeverksamheten har efter organisationsförändringen även lyfts som exempel i den globala organisationen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi är en internationell koncern och att samma lösningar och modeller inte fungerar överallt, varje land har sin egen affärs- och företagskultur. Men i Sverige underlättades omställningen då vi, cirka 100 personer, redan sedan tidigare arbetat flexibelt.

Är medarbetarna tillbaka på kontoret eller är det delvis fortsatt arbete hemifrån som gäller?

I Sverige är kontoret öppet och i Tyskland har vi öppnat för en kapacitet på 30 procent och man måste göra ett covidtest om man varit utomlands.

Vilka är den svenska verksamhetens viktigaste fokusområden?

Vår strategi är att fokusera på forskning inom terapiområden där det finns stora medicinska behov: kardiometabola sjukdomar, sjukdomar i det centrala nervsystemet, immunologiska och respiratoriska sjukdomar samt onkologi (cancer) är några exempel. Inom dessa life science-områden är vår ambition att ligga i framkant i Sverige genom att dela med oss av vår kompetens och samtidigt delta i studier för att få fram data som vi kan använda oss av också för andra länder.

"De kliniska prövningarna som kan genomföras i Sverige levererar högkvalitativ, värdefull och relevant information som driver forskningen framåt."

De kliniska prövningarna som kan genomföras i Sverige levererar högkvalitativ, värdefull och relevant information som driver forskningen framåt.

Du kommer från ett globalt bolag: Hur skulle du beskriva den svenska marknaden för life science? Skiljer den sig från den tyska marknaden eller andra marknader?

Sverige är ett innovationernas land, en plats där många startups ser dagens ljus och där samarbete alltid står i fokus. Därför är det en winwin-situation för alla att arbeta med svenska aktörer. Vi vill vara med och driva Sverige till att bli världsledande inom life science, och möjligheterna att lyckas är goda. Sverige har länge varit en pionjär inom läkemedelsbranschen och Tyskland är också ett mycket innovativt land, där det tyska varumärket är en stämpel som signalerar kvalitet.

Vad är viktigast framöver för Boehringer Ingelheim? Hur ser du på situationen för life science i allmänhet?

En nyckel som jag ser är vår förmåga att ge bättre vård när det handlar om sällsynta sjukdomar, där finns stora utmaningar.

"Jag tycker att hälso-och sjukvården gemensamt bör fastställa vad som är bra och jämlik vård."

Jag tycker att hälso-och sjukvården gemensamt bör fastställa vad som är bra och jämlik vård. Vi arbetar med dessa frågor i Sverige tillsammans med andra aktörer och myndigheter i Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och andra organisationer för att få en bättre förståelse för dessa frågor.

Hur ser du på samarbetet mellan Tyskland och Sverige?

Tyskland och Sverige står för spetskompetens och har en förmåga att ständigt utvärdera nya områden och uppmuntra innovativa idéer. Jag är övertygad om att samarbetet utifrån den allra modernaste tekniken – med algoritmer, informationsanvändning och moderna testmetoder – kommer att leverera banbrytande resultat också i framtiden.

I vår serie Månadens medlem träffar vi varje månad en företrädare för ett av Tysk-Svenska Handelskammarens runt 1160 medlemsföretag och får en inblick i bolagets verksamhet och aktuella frågor.