Företagshistoria: Ekonominyheterna domineras i dag av länder som USA och Kina, men det är fortfarande Tyskland som är Sveriges utan jämförelse viktigaste handelspartner. De ekonomiska och tekniska banden mellan Sverige och Tyskland går långt tillbaka och har visat sig hålla genom kriser och krig.

Denna artikel finns publicerad i sin helhet i Företagshistoria – magasinet som ges ut av Centrum för Näringslivshistoria. Tysk-Svenska Handelskammaren publicerar här ett utdrag.

När Sverige industrialiserades från 1850-talet och framåt var det inledningsvis
till stor del England som stod för både influenser, kapital och kunnande. Men
efter Tysklands enande 1871 blev det snart uppenbart att Europa fått en ny industriell stormakt.

Samtidigt gick Sverige in i en intensiv fas av teknisk utveckling och industriell mognad. Järnhantering och papperstillverkning gick över till nya vetenskapsbaserade metoder som krävde välutbildade ingenjörer och företagsledare. De tyska tekniska högskolorna hade högt anseende och många svenskar sökte sig dit för att få utbildning inom de nya tekniska områdena men också inom ekonomi, handel och företagsledning.

Tyska bidrag till svensk industrialisering

Vid denna tid ersatte Tyskland England som Sveriges främsta handelspartner. Även om tysk industri och tyska marknader var betydligt större än sina svenska motsvarigheter uppstod ett ömsesidigt beroende.

Till en början var fördelningen ojämn: Sverige exporterade främst råvaror till Tyskland: järnmalm, trä, sågade trävaror och senare pappersmassa. Tyskland, däremot, exporterade industrivaror som maskiner, kemikalier och teknisk utrustning.

Inte minst exporterade Tyskland expertis inom nya branscher, genom utvandrade tekniker och entreprenörer. Kemisten Wilhelm Becker från Niedersachsen startade Sveriges första specialbutik för färg och fernissa i Stockholm 1865 – grunden till färgföretaget Beckers. Ferdinand Grumme från Göttingen startade tillverkning av tvål, parfym och rengöringsmedel på Södermalm 1882.

Grummebolagen blev bland annat kända för sin grönsåpa och tandkrämen Stomatol. Bokbindarlärlingen Peder Herzog från Nieder-Wiesen i Hessen startade ett bokbinderi i Stockholm på 1860-talet som utvecklades till Nordens största bokbinderi och boktryckeri, grunden till dagens Esselte.

Listan är lång: tyska bryggare introducerade industriella metoder inom bryggerinäringen, det var också till stor del tyskar som etablerade restaurang- och cafékultur av europeiskt snitt, liksom de första moderna varuhusen.

Stimulans och konkurrens

Konkurrensen mellan de båda länderna var periodvis hård och kunde leda till oväntade konsekvenser. När de så kallade götstålsprocesserna på 1870-talet gjorde det möjligt att använda stenkol i stället för träkol vid järntillverkningen förändrades världshandeln nästan över en natt.

Skiftet skakade de svenska bruken som länge dominerat världsmarknaden för järnmalm tack vare riklig tillgång på malm, vattenkraft och, inte minst, skog och träkol.

Nu utmanades de av ståltillverkare i det stenkolsrika Ruhrområdet som plötsligt kunde använda lokala råvaror och sälja till lägre pris. Detta orsakade bruksdöd i Sverige men tvingade i förlängningen också den järnbaserade exportindustrin in på nya banor: i stället för att gå på export bearbetades järnet till mekaniska produkter och den svenska verkstadsindustrin tog fart.

Här finns därmed också en delförklaring till de så kallade snilleindustrier som utvecklades i Sverige vid 1800-talets slut och 1900-talets början. Utifrån mer eller mindre nyskapande tekniska lösningar kunde de omsätta svenska råvaror till kapitalintensiva tekniska produkter som var attraktiva på exportmarknaderna i de industrialiserade länderna – inte minst i Tyskland.

Ett exempel är instrumentmakaren Lars Magnus Ericsson som hemkommen efter praktik vid bland annat Siemens & Halske i Berlin startade firman L M Ericsson 1876.  Inledningsvis kopierade Ericsson telefoner efter förebilder från bland annat Bell och Siemens, men snart utvecklade man egna, förbättrade modeller, vilket betydde starten på en internationell framgångsberättelse.

Ett annat exempel är Gustaf de Lavals mjölkseparatorer som i sin första version byggde vidare på ett tyskt patent. I ett senare skede köpte Laval upp ett annat tyskt patent, Clemens von Bechtolsteins så kallade alfa-diskar, vilket ledde till en förbättrad separator som på 1890-talet dominerade världsmarknaden.

Företagsnamnet Alfa Laval påminner än i dag om den lyckade inkorporeringen. Ett tredje exempel är Axel Wenner-Gren, som hade studerat vid Berliner Handelsakademie när han fick anställning som försäljare av just separatorer från Alfa Laval på den tyska marknaden. Erfarenheterna tog han med sig vid grundandet av Electrolux 1919, och Tyskland blev snabbt en viktig marknad för företagets dammsugare och kylskåp.

Fortsätt läs artikeln här, om krigets konsekvenser och om Tysk-Svenska handelskammarens grundande.

Missa inte intervjun med Anders Houltz i vår podcast Ekonomi

Anders Houltz forskar som historiker vid Centrum för Näringslivshistoria och arbetar bland annat med tysk-svensk ekonomisk historia. I det det nya avsnittet av Ekonomi – den nya näringslivspodden från Tysk-Svenska Handelskammare –blickar han tillbaka på början av den tysk-svenska historien och på hur relationerna har förändrats genom de olika epokerna. Lyssna på hela avsnittet här.