Tyskland och Sverige tillhör de länder som ligger i topp inom EU när det gäller innovationskraft. Det goda resultatet beror bland annat på att innovation har en central roll i företagen och på den starka kopplingen som finns mellan näringsliv och forskning.

När systrarna Annica och Marie Eklund tog över familjeföretaget Bolon i Ulricehamn för tio år sedan tillverkade de campingmattor och plastgolv. Under pappans ledning hade Bolon utvecklat ett speciellt golvmaterial som vävs i vinyl, praktiskt och slitstarkt.

Systrarna Eklund ville gå en ny väg och satte igång ett innovativt imagebyte. Idag satsar företaget på design och både modeskaparen Rosita Missoni och formgivaren Paul Smith har designat golv för Bolon. För sin senaste kollektion blev de nyligen tilldelade en Red Dot Design Award 2014.

Innovation allt viktigare

Innovation har kommit allt mer i fokus inom näringslivet. Ökad globalisering, kortare produktlivscykler och ökat kunskapsinnehåll i produkter och tjänster har förstärkt behovet av kreativitet och nytänkande i företagen.

Exempel som Bolon visar att innovation inte bara handlar om nya smarta uppfinningar och tekniska snilleblixtar. Det kan också handla om successiva förbättringar av befintliga affärskoncept och affärsmodeller.

Stegvis utveckling av affärsmodellen

– Inom forskningen skiljer man på radikala och inkrementella innovationer. Ett exempel är Ikea som en gång i tiden lanserade en radikal innovation med sina platta paket, men som nu satsar på inkrementella innovationer genom stegvisa förbättringar av sin affärsmodell, förklarar Nils Nilsson, vicerektor på institutionen för organisation och entreprenörskap på Linnéuniversitetet.

Även Bolon använder sig fortfarande av företagets grundläggande idé att tillverka plastgolv. Men medan Bolongolv för tio år sedan framför allt hittades i husvagnar finns de idag på en teaterscen i Warszawa, på 

Adidas huvudkontor i Shanghai och i en 1400-tals-kyrka i Nederländerna. Med imagebytet utvecklade Marie och Annica Eklund Bolon från ett produktionsinriktat till ett varumärkesinriktat företag och fyrdubblade omsättningen på tio år.

Tyskland och Sverige bland de bästa EU-länderna

2013 lanserade EU-kommissionen en ny innovationsindikator som belyser innovationers nyckelroll i dagens näringsliv. Indikatorn för innovationsresultat visar hur innovativt ett land är genom att mäta i vilken utsträckning idéer från innovativa sektorer lyckas nå ut på marknaden, skapa fler arbetstillfällen och göra landet mer konkurrenskraftigt.

I den nyligen publicerade upplagan för 2014 presterade Sverige bäst av alla EU-länder, tätt följt av Danmark och Tyskland. Tillsammas med Finland ingår de i gruppen ”innovationsledare”.  

Var nyfiken och utveckla dig

Men hur främjas innovation? I en studie där mer än 700 företag från 17 länder tillfrågades nämns företagskulturen som den viktigaste innovationsmotorn. Detta bekräftas även av Annica Eklund på Bolon.

– Vi ser möjligheter, begränsar oss aldrig och är ständigt nyfikna, säger hon.

Systrarna vill hela tiden vidareutveckla företaget och rörelse blev en av deras viktigaste kärnvärden.

Dessutom finns i båda länderna ambitionen att även från politikens sida skapa och påverka ett positivt innovationsklimat.

Princip kladdkaka

I Sverige är ansvaret för offentliga stödinsatser uppdelat på betydligt fler myndigheter och organisationer än i Tyskland. Till exempel är Tillväxtverket, Vinnova, Almi Företagspartner och Energimyndighetenalla inblandade i arbetet.

– Vi brukar ibland tala om den svenska kladdkakan som består av många olika ingredienser. De undersökningar som gjorts visar ändå att företagen inte uppfattar mångfalden av olika aktörer som ett stort problem, säger Kalle Westberg på utvecklingsavdelningen på Tillväxtverket, som har till uppgift att arbeta med entreprenörskap och regional tillväxt. 

Fraunhofer sammankopplar forskning och näringsliv

I Tyskland ligger ansvaret för innovationsstöd framför allt på Utbildnings- och forskningsdepartementet (BMBF) samt Närings- och energidepartementet (BMWi).

BMBF svarar bland annat för delfinansieringen av Fraunhofer-Institut, som är Europas största forskningsorganisation med cirka 22 000 anställda och som bedriver tillämpad forskning på uppdrag av näringslivet. En världskänd innovation som utvecklades av ett Fraunhofer-Institut är MP3-formatet.

– Vårt arbete med att främja innovation, stärka den teknologiska grunden, förbättra acceptansen för ny teknik och utbilda den framtida generationen av forskare och ingenjörer bidrar till att stärka konkurrenskraften i ekonomin – såväl på det lokala och nationella planet som i hela Europa, säger Reimund Neugebauer, styrelseordförande för Fraunhofer-Gesellschaft.

Brister i utbildningen är största orosmoln

Trots Tysklands och Sveriges topplaceringar i innovationsligan finns ändå orosmoln. Den största är de brister i både den tyska och svenska skolan som kom fram i OECD:s Pisa-undersökning (Programme for International Student Assessment), säger Torben Schubert, projektledare på Fraunhofer-Institutet för system och innovationsforskning (ISI), tillika professor på CIRCLE, ett multidisciplinärt forskningscentrum vid Lunds universitet.

– De bristfälliga kunskaperna bland eleverna kan bli ett bekymmer på lång sikt. Kunskap och innovation är oskiljaktiga begrepp, menar Torben Schubert.  

Stärka den europeiska forskningsarenan

I Tyskland saknas redan nu utexaminerade inom så kallade MINT-ämnen, det vill säga matematik, informationsvetenskap, naturvetenskap och teknik.

– För att möta framtidens krav strävar nu politiker, affärsmän och forskare efter att uppmuntra unga människor till att satsa på en utbildning och bli mer engagerade inom dessa områden, säger Reimund Neugebauer från Fraunhofer-Gesellschaft.

Dessutom kräver han ett ökat samarbete med andra europeiska länder.

– För att behålla vår spetskompetens inom vetenskapen krävs forskningsfinansiering inte bara på delstatsnivå och nationell nivå – det behövs även utveckling av den europeiska forskningsarenan samt ytterligare internationalisering av forskningsaktiviteterna.