Staffan Schartner från Föreningen för Byggemenskaper argumenterade för att avindustrialisera bostadsbyggandet i Sverige.

Tübingens byggborgmästare Cord Soehlke förklarade hur staden jobbar med byggemenskaper.

Många seminariedeltagare stannade kvar och utbytte erfarenheter med varandra under pauserna.

Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, talade om företagets framgångsrika arbete med att spara energi i fastigheter.

Anna Denell förklarade att Vasakronan sparar 100 miljoner kronor per år genom sitt hållbarhetsarbete.

"Hållbart byggande behöver hållbara finansieringslösningar", påpekade Kristoffer Lüthi, vice vd på Ekobanken.

Thomas Patzak, försäljningsansvarig för Europa på EBM-Papst, talade om innovation och hållbarhet som företagsfilosofi.

På Sustainable Days-utställningen presenteras bland annat en modell av det framtida Kiruna efter stadens flytt.

Hamburg-Wilhelmsburg visas upp som ett framgångsrikt exempel på hållbar stadsplanering i Tyskland.

Många mässbesökare var intresserade av Föreningen för Byggemenskapers arbete.

Även stora infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen presenteras på Sustainable Days-utställningen.

Anna Wieditz och Johannes Lundborg tar emot intresserade mässbesökare i Tysk-Svenska Handelskammarens monter.

Tyskland förebild i bostadsfrågan

2014-04-03

Sverige har som mål att halvera energianvändningen i byggnader fram till år 2050. Många bostäder är i behov av renovering, samtidigt som det också behövs ett stort antal nya lägenheter, främst i storstadsregionerna. Men hur lyckas man kombinera detta och i samma veva pressa byggpriserna? På andra dagen av fackkonferensen ”Sustainable Days – featuring Germany” på byggmässan Nordbygg var talarna eniga om att Tyskland är en bra förebild inom detta område.

Med ”Sustainable Days – featuring Germany” sätter Nordens största och viktigaste byggmässa, Nordbygg, i år extra stort fokus på hållbarhetsfrågor. I en hel mässhall presenterar företag och olika organisationer sina lösningar inom området och på den tillhörande konferensen kan tyska och svenska experter från politik, forskning och näringsliv mötas och utbyta erfarenheter. Sustainable Days arrangeras i samarbete med Tysk-Svenska Handelskammaren och partnerföretag är BASFEBM-Papst och Siemens.

Den 2 april gick fackkongressen under rubriken ”Bara om det är lönsamt - Fastighetsutveckling och hållbar finansiering”. Goda idéer och lösningar från båda länder presenterades, men det var helt klart den tyska modellen för energieffektivisering i bostadsbeståndet och ett ökat bostadsbyggande som hamnade i centrum av diskussionen.

Förmånliga energisparlån hjälper tyskar att renovera

Stor uppmärksamhet fick till exempel Petra Bühners presentation av tyska KfW-bankens låneprogram till energibesparingsåtgärder i byggnader. Bühner, hållbarhetsansvarig på KfW-banken, som ägs av den tyska staten och delstaterna, påpekade att renoveringar spelar en avgörande roll för att kunna uppfylla de ambitiösa klimatmålen som Tysklands regering har satt upp.

– Fastighetssektorn förbrukar 40 procent av all energi som konsumeras i Tyskland. Bostadshus står för två tredjedelar av detta. Det finns alltså en jättestor potential för att spara energi inom detta område och vi vill hjälpa till att öka renoveringstakten, sade Petra Bühner.

Genom KfW-bankens program kan privatpersoner och bostadsföretag i Tyskland få lån för att genomföra åtgärder som sänker husets energiförbrukning. Pengasummorna är relativt små och räcker inte till för att finansiera en hel renovering eller till och med ett nybygge. Men just för kostnaderna som uppstår för att till exempel förbättra isoleringen eller byta värmesystem kan byggherren ansöka om ett förmånligt KfW-lån med låg ränta. Beroende på hur mycket energi man sparar finns till och med möjligheten att få en viss bonus som reducerar summan som måste betalas tillbaka till banken.

– Förra året renoverades mer än 400 000 bostäder med stöd av låneprogrammet. Vi sparar ungefär sex miljoner ton växthusgaser per år. Dessutom är det en bra affär för staten. Varje euro som regeringen satsar i programmet genererar tre till fyra euro i privata investeringar, förklarade Petra Bühner.

Öka renoveringstakten med hjälp av tysk modell

Förutsättningarna vad gäller renoveringsbehov, energiförbrukning och besparingsmål är rätt lika i både Tyskland och Sverige. Därför argumenterade Sven Ljung från fackförbundet Byggnads för att ta KfW-modellen som förebild och införa ett liknande system med energisparlån även i Sverige.

– Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Istället kan vi använda oss av de goda erfarenheterna som gjorts i Tyskland. Programmet har funnits där i mer än tio år. Vi behöver inte bevisa att det fungerar, vi vet det, konstaterade han under sin presentation.

Enligt Byggnads behöver ungefär en halv miljon bostäder i Sverige rustas upp och energieffektiviseras under de kommande tio åren. Just nu ligger renoveringstakten dock bara på 30 000 bostäder per år. Sven Ljung saknar framför allt den politiska enigheten som finns kring ämnet i Tyskland.

– Tyskland ligger tio år före Sverige på detta område. Men även den svenska staten skulle kunna låna till låga räntor på marknaden och lämna vidare dessa förmånliga villkor till fastighetsägarna. Att investera mer i energibesparingsåtgärder skulle vara bra för såväl klimatet som industrin, jobben och till slut även skattebetalarna, hävdade han.

Billigare och snyggare hus med byggemenskaper

Men även om man skulle rusta upp och energieffektivisera alla svenska lägenheter och villor under de närmaste åren råder det fortfarande bostadsbrist på många ställen. Att bygga nytt är förhållandevis dyrt och krångligt i Sverige och marknaden domineras av några få, ganska stora aktörer. Privata byggemenskaper i Tyskland har dock visat att det går att bygga billigare och till och med snyggare.

– Våra byggemenskaper kan pressa priserna med 15-20 procent jämfört med stora byggföretag. Vi får också väldigt olika och innovativa ritningar. Dessutom blir medborgarna tidigt involverade i byggprocessen och identifierar sig därför mer med projektet när det sedan genomförs, sade Cord Soehlke, byggborgmästare i staden Tübingen i sydvästra Tyskland, under sin presentation på Sustainable Days.

På 1990-talet var Tübingen en av de första städerna som prövade att lägga utvecklingen av nya bostadsområden i händerna på olika byggemenskaper. En sådan gemenskap består av några personer som går ihop för att bygga ett hus tillsammans. Ofta handlar det om privatpersoner som sedan vill bo i varsin lägenhet i huset, men även föreningar eller småföretag kan vara delaktiga. De köper en ganska liten tomt, anlitar en arkitekt och bygger huset. Under tiden får de hjälp och stöd av staden.

I Tübingen ser man byggemenskaper numera som det viktigaste verktyget för att få fram nya bostäder och skapa tättbebyggda blandade områden där människor kan bo, arbeta och spendera sin fritid. Nedgångna och oanvända områden har byggts om och rustats upp och staden har kunnat växa utan att behöva ta upp mer landyta.

– Det har visat sig vara ett väldigt bra instrument för att skapa den typ av stad som vi ville ha. Vi fick nya dynamiska urbana områden i Tübingen. Byggemenskaperna bidrog med lite extra själ till dessa projekt, förklarade Cord Soehlke.

"Bättre resultat när man bygger gemensamt"

För att importera denna tyska framgångsmodell till Sverige finns Föreningen för Byggemenskaper. Föreningens ordförande Staffan Schartner talade efter Tübingens byggborgmästare och gav seminariedeltagarna sin dystra bild av den svenska bostadsmarknaden just nu:

– Vi producerar alldeles för få nya bostäder. Det som byggs ser inte särskilt intressant ut. Det kostar väldigt mycket att bygga och regeringen verkar för fortsatt industrialisering inom den redan mycket industrialiserade byggbranschen.

Staffan Schartner anser att den svenska byggpolitiken går åt fel håll. Istället för att lägga merparten av projekten i händerna på några få stora företag vill han och hans förening att bostadsbyggandet ska avindustrialiseras.

– Det står utom all tvivel att det blir bättre resultat när man bygger gemensamt. Och det här är inte nytt i Sverige. I början av 1900-talet var det vanligt med kooperativt byggande. De första bostadsrätterna byggdes av några privatpersoner som gick ihop och bildade något som vi idag skulle kalla en byggemenskap, förklarade han.

Trots dagens svårigheter på bostadsmarknaden känner Staffan Schartner medvind för sin och föreningens sak. Intresset för byggemenskaper ökar i Sverige och några kommuner har startat projekt där grupper av privatpersoner får rätt att bygga tillsammans. För föreningen gäller det nu att övertyga fler kommuner, främst i Stockholmsområdet, om de stora fördelarna med denna från början tyska modell.

 

Sustainable Days – featuring Germany arrangeras av Nordbygg i samarbete med Tysk-Svenska Handelskammaren. Partnerföretag är:

Guldpartner:

 

Silverpartner: