Starka siffror för svensk-tysk tjänstehandel
2024-04-09
I jämförelse med fjolåret ökade tjänsteexporten till Tyskland med drygt 20 procent och tjänsteimporten från Tyskland med knappt 8 procent. Starkast går turismen samt data- och telekomtjänster.
Tjänstehandel inkluderar exempelvis turism, IT, bygg, transport samt sjukvård. Under 2023 omsattes 175 miljarder kronor i den svensk-tyska tjänstehandeln, varav 77 miljarder utgjordes av export och 98 miljarder av import. Den totala handelsvolymen av både varor och tjänster mellan länderna landade 2023 därmed på runt 737 miljarder kronor, en uppgång på drygt 10 procent i jämförelse med 2022, visar SCB:s nyligen publicerade statistik.*
Turistströmmarna är tillbaka
Kategorin resor (konsumtion på resa i utlandet) visar att turistströmmarna är tillbaka efter nedgången under pandemiåren. Totalt omsatte kategorin drygt 18 miljarder, med kraftiga ökningar i båda riktningarna.
"Konsumtionen i samband med tysk turism och affärsresande till Sverige steg med knappt 20 procent i jämförelse med 2022."
Omsättningen från svenska resenärer i Tyskland ökade med runt 10 procent, konsumtionen i samband med tysk turism och affärsresande till Sverige steg med knappt 20 procent i jämförelse med 2022.
Även telekommunikations-, data och informationstjänster går starkt såväl på export- som importsidan. Exporten uppvisade en ökning på drygt 17 procent. Branschens totala omsättning (export/import) landade på knappt 30 miljarder kronor.
Blandad bild i vissa segment
Den viktiga transportkategorin ger en blandad bild: Sjötransporterna minskade medan vägtransporterna steg på både export-och importsidan. Inom kategorin bygg- och anläggningstjänster har importen från Tyskland minskat med 50 procent, medan den svenska exporten till Tyskland inom sektorn forsknings- och utvecklingstjänster visar en stark utveckling med en uppgång på hela imponerande 192 procent.
Språket kan öka tillväxten i tjänstesektorn
Tyskland är Sveriges största handelspartner för export och import sett till både varor och tjänster. Men sett enbart till tjänstehandeln placerar sig Tyskland på fjärde plats på listan bland Sveriges största exportländer och på tredje plats för import av tjänster.
– En förklaring till att tjänstehandeln med Tyskland inte vinner mer mark handlar troligtvis om språket. Det kan ligga närmre till hands för svenska företag att exportera tjänster till länder som har engelska som modersmål eller något skandinaviskt språk. Vi tror att tjänstehandeln med Tyskland skulle gynnas av att fler lärde sig tyska i Sverige, säger Malin Johansson, kommunikationschef på Tysk-Svenska Handelskammaren.
Tysk-Svenska Handelskammaren driver därför flera språkfrämjande projekt som vänder sig både till skolor och näringsliv i syfte att öka kunskapen om tyska språket och tysk affärskultur.
"Vi tror att tjänstehandeln med Tyskland skulle gynnas av att fler lärde sig tyska i Sverige."
Sveriges största exportmarknader för tjänster:
1) USA 146 miljarder kronor (+ 19 procent i jämförelse med 2022)
2) Storbritannien 123 miljarder kronor (+ 43 procent)
3) Norge 98 miljarder kronor (+ 2 procent)
4) Tyskland 77 miljarder kronor (+ 20 procent)
5) Danmark 69 miljarder kronor (+ 17 procent)
Sveriges största importmarknader av tjänster:
1) Storbritannien 168 miljarder kronor (+ 26,5 procent)
2) USA 157 miljarder kronor (+ 7 procent)
3) Tyskland 98 miljarder kronor (+ 8 procent)
4) Nederländerna 71 miljarder kronor (+ 21,5 procent)
5) Danmark 71 miljarder kronor (- 1 procent)
* Anmärkning från SCB: Undersökningen är inte designad för att skatta tjänstehandeln per land i första hand, utan istället den totala tjänstehandeln (alla länder) per tjänsteslag. Därmed ökar osäkerheten när man studerar tjänstehandeln på landnivå. Lägger man dessutom till fördelningen mellan olika tjänsteslag per land ökar osäkerheten ytterligare. Siffrorna bör därför tolkas med viss försiktighet.
