Sedan många år tillbaka bedöms Tyskland vara den tuffaste importmarknaden i Europa. Samtidigt utgör landet en central volymmarknad för många exportörer från hela världen. Mot denna bakgrund känns det positivt att svenska företag under 2023 lyckades återställa sina totala andelar av den tyska varuimporten, kommenterar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

I globaliseringens tecken har konkurrensen blivit ännu skarpare under de gångna två till tre årtionden, synligt genom frammarschen av främst Kina och en del före detta planekonomier i Central- och Östeuropa. Trots att det under det gångna året endast handlade om en 0,1-procentig förbättring av den svenska marknadsandelen mellan Flensburg i norr samt Freiburg och Freilassing (München) i söder, så finns det anledning att känna viss tillförsikt. 

Bättre – men bra nog?

Utrikeshandel kan ses utifrån ett flertal perspektiv, exempelvis exportlandets eller importlandets. Samma transaktioner kan härvidlag leda till olika slutsatser. Således ökade den svenska varuexporten till Tyskland under 2023 med 9 procent (i löpande priser), vilket är relativt mycket sett med svenska ögon (total svensk exportökning: 5 procent i löpande priser). 

"I ett tyskt perspektiv motsvarar denna svenska utveckling endast en 0,1-procentig ökning av marknadsandelen."

I ett tyskt perspektiv motsvarar denna svenska utveckling endast en 0,1-procentig ökning av marknadsandelen. Alltid något – men i en något blygsam dager. En mer ingående trendanalys visar att svenska exportföretag under en längre tid tappat marknadsandelar hos den stora grannen i söder. 1990 uppgick denna kvot fortfarande till 2,3 procent och tio år senare till 1,9 procent. 2010 låg den svenska marknadsandelen på 1,6 procent och år 2015 på 1,5 procent. Därefter tedde sig utvecklingen relativt stabil under några år för att under problemåret 2022 stanna vid 1,3 procent (efter egen justering för onormalt stor tysk oljeimport). Förbättringen till 1,4 procent ifjol är dock positiv.

Den tyska varuimporten i ett svenskt perspektiv 1990-2023

Källa: Destatis

”Immerhin” ökade den svenska marknadsandelen under 2023 åter till 1,4 procent, exakt samma andel som noterades före pandemin. Självfallet borde ribban ligga något högre under de kommande åren. Några få tiondelar mer borde kunna vara inom möjligheternas ram, även om varje tiondels ökning kan tyckas svår nog. Framför allt bör Tyskland inte betraktas som en självgående marknad. 

”Nya” leverantörsländer stärker sina positioner

Tittar man något närmare på Tysklands 30 viktigaste leverantörsländer under 2023, så tillhör inte mindre än en tredjedel grupperna ”före detta planekonomier” och ”emerging markets” med Kina, Polen och Tjeckien som de stora trendmässiga vinnarna i den alltjämt pågående globaliseringsprocessen.

Svenska företag låg under 2023 på plats 20 bland Tysklands viktigaste leverantörsländer, kanske inte helt tillfredsställande i ett historiskt perspektiv, med tanke på Sveriges geografiska närhet och även den mestadels svaga kronan. (Ännu) bättre kunskaper om Tyskland och tyska språket skulle på sikt kunna höja den svenska exportpotentialen.

Importandelar för Tysklands 30 största leverantörsländer 2000 och 2023 (i procent, varor) 

Källa: Destatis

Ovanstående tabell är trendorienterad, innehållande en del överraskande resultat. På plussidan är det framför allt Polen, Tjeckien och ytterligare ett antal före detta planekonomier i Central- och Östeuropa som vunnit terräng. Bortsett från Kinas frammarsch under de gångna årtiondena har asiatiska företag inte gjort nämnvärda framsteg fram till 2023. Samma slutsats kan dras avseende den tyska varuimporten från Sydamerika och Afrika.

"Särskilt påfallande ter sig tillbakagången sedan millennieskiftet för Frankrike, Storbritannien och Japan."

Särskilt påfallande ter sig tillbakagången sedan millennieskiftet för Frankrike, Storbritannien och Japan. Här citerar vi trenden. Men även den senaste utvecklingen kan vara av intresse, exempelvis det faktum att fjolåret kom att bli speciellt expansivt på den tyska marknaden för Rumänien, Ungern, Slovakien. Polen, Tjeckien plus Mexiko.

På den negativa sidan märktes under 2023 främst Kina, Belgien, Irland, Storbritannien och Nederländerna. Tappade marknadsandelar kan ha många orsaker. Det kan handla om problem med konkurrenskraften, importlandets konjunktur, leverantörslandets exportmix, utflyttning av produktion, valutautvecklingen och en del andra faktorer. Den kraftiga importminskningen från Kina kan – åtminstone till vis del – förklaras med den sedan coronakrisen eftersträvade geografiska importdiversifieringen i vår del av världen. 

Nu bör svenska företag haka på

Svenska företag klarade sig under 2023 trots den tyska importmarknadens 9,3-procentiga nedgång rätt hyggligt. Nu gäller det att haka på, med fortsatta andelsvinster under de kommande åren. Tysklands alltjämt pågående problem med politik och ekonomiska strukturfrågor bör ingalunda tas som ursäkt för otillräckliga marknadsaktiviteter, även om så sker relativt omedvetet. 

Den tyska importmarknaden kommer att förbli stor.