Handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland har varit intensivt ända sedan hansatiden och har hjälpt båda ekonomier att växa och utvecklas. Idag är Tyskland Sveriges största internationella handelspartner.
Drygt 10 procent av alla varor som Sverige exporterar varje år går till Tyskland, vilket gör Tyskland till Sveriges största exportland. Under 2025 uppgick svensk varuexport till Tyskland till cirka 204,8 miljarder kronor, enligt statistik från SCB.
Samtidigt kommer 16 procent av alla importerade varor från den stora ekonomin på andra sidan Östersjön, vilket gör Tyskland till Sveriges främsta leverantörsland. Importen uppgick 2025 till cirka 316,3 miljarder kronor. Den sammanlagda varuhandelsvolymen mellan Tyskland och Sverige uppgick därmed till 521,1 miljarder kronor, en minskning med cirka -2,2 procent jämfört med föregående år.
Basen för de goda handelsrelationerna utgör tillverkningsindustrin i de båda länderna som liknar och matchar varandra på många sätt. Tyska och svenska företag konkurrerar med varandra på samma gång som de är partner. Många varor exporteras och importeras tillbaka, inbyggda i en annan produkt eller på ett annat sätt förädlade.
De viktigaste svenska exportvarorna till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och maskinteknik, läkemedel, motorfordon, metaller samt kemiska produkter. Omvänt importerar Sverige främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik från Tyskland. Livsmedel och läkemedel områden som har ökat under de senare åren.
Tjänstehandeln allt starkare
Även den svensk‑tyska tjänstehandeln står sig stark. År 2025 uppgick den totala tjänstehandeln mellan våra båda länder till cirka 200 miljarder kronor, en ökning med 4 procent jämfört med förra året.
Av detta stod den svenska tjänsteimport från Tyskland för 105 miljarder kronor och den svenska tjänsteexport till Tyskland för 95 miljarder kronor.
Berlin en hotspot för svenska investeringar
År 2025 uppgick antalet svenska företag i Tyskland till 909 och de sysselsätter tillsammans 197 000 personer och omsätter omkring 174 miljarder euro. (Denna statistik från Destatis bygger på EU FATS-metodiken från 2023 och omfattar företag där kontrollen utövas från Sverige till minst 50 procent.)
Investerarna finns i Berlin, Nordrhein-Westfalen och Bayern. Den tyska huvudstaden har under de senaste åren dragit nytta av sitt rykte som startup-hotspot och lockat många unga företag. De största svenska satsningarna finns samtidigt i Hamburg, Sachsen, Bremen och Baden-Württemberg: i dessa fyra delstater är det genomsnittliga antalet anställda vid varje svensk filial över 100 personer.
De största svenska investerarna i Tyskland är Vattenfall, Electrolux, Ikea, H&M, SKF och SEB (källa: GTAI).
Fordonsbranschen har lockat många företag till Sverige
Omvänt finns det 770 tyska företag i Sverige med sammanlagt över 92 000 anställda. (Denna statistik från Tillväxtanalys baseras sedan 2023 på företagsenheter istället för juridisk enhet. En företagsenhet kan har flera juridiska enheter och placering på flera orter.)
De flesta tyskägda företag är placerade i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Fordonsbranschen är en stor drivkraft för tyska bolag att etablera sig i Sverige.
Bland de största tyska investerarna finns Eon, Volkswagen Group, Siemens Energy, Uniper, Bosch, Siemens, DHL, Lidl, BMW och Mercedes.
Den starka konsumtionen i Sverige har lett till att många tyska detaljhandelskedjor etablerat sig i Sverige. Bland dessa finns Lidl, Hornbach och Bauhaus.
Dessutom har de stora infrastruktursatsningarna kring Stockholm och i andra svenska regioner lockat till sig byggfirmor som Hochtief, Bilfinger Berger, Strabag och Züblin. På senare tid lockas många tyska bolag till Sverige på grund av de stora investeringar i försvar och säkerhet.
Vid sidan om företagen har även många svenskar och tyskar tagit steget och bosatt sig på andra sidan Östersjön. Enligt Eurostat bodde 2021 drygt 29 500 tyska medborgare i Sverige och nästan 19 000 svenska medborgare i Tyskland.
Handelsutbyte långt tillbaka i tiden
Handeln mellan Sverige och Tyskland har dokumenterats sedan Hansatiden, som började växa fram under 1100-talet och blev dominerande från 1200-talet. Hansan var ett nätverk av främst nordtyska städer som kontrollerade handeln i Östersjöområdet. Svenskar och tyskar knöt starka ekonomiska band genom privilegier som tullfrihet och skattefrihet i svenska hamnar, vilket Birger jarl beviljade Lübeckes köpmän omkring 1250. Detta lade grunden för ett intensivt handelsutbyte under medeltiden. Men faktum är att redan under vikingatiden (800–1000-talet) hade Sverige handel österut, men när den avtog ökade behovet av nya kontakter. Tyska köpmän och bergsmän började etablera sig i svenska städer och gruvområden redan under tidig medeltid, vilket innebar både ekonomiskt och kulturellt utbyte. De införde ny teknik i gruvor och smältverk och bidrog till exporten av järn och koppar. Språkliga och kulturella influenser från tyskan blev starka i Sverige långt före Hansans storhetstid.
Bilateral handelskammare
Tysk-Svenska Handelskammaren ingår i det tyska utlandshandelskammarnätverket AHK och är representant för det tyska investeringsfrämjande organet Germany Trade & Invest i Sverige. Dessutom ingår vi i Team Sweden för Tyskland, en utvald grupp svenska myndigheter och andra aktörer som hjälper svenska företag att internationaliseras.
Kontakta oss för mer fakta
Är du intresserad av mer fakta kring olika marknadssegment och affärsmöjligheter i Tyskland respektive i Sverige? Välkommen att kontakta vår avdelning Market Entry & Business Development som hjälper dig med information och konkreta marknadsanalyser.
Journalister är välkomna att höra av sig till pressavdelningen.