Första juni i år uppmärksammas Unesco-världsarvsdagen för tionde gången i Tyskland. Dags att ta en titt på några av de tyska höjdpunkterna på världsarvslistan. Vi har valt ut tre spännande kulturstäder i den östra delen av landet. Följ med på vår resa och upptäck denna regions kultur och näringsliv 25 år efter Berlinmurens fall.

Resan börjar i Potsdam, grannstad till Berlin och lätt att nå från Sverige med såväl flyg som tåg eller bil. Här hittar man Tysklands till ytan sett största världsarv som går under namnet Slott och parker i Potsdam och Berlin. 1990 tog Unesco upp det i världsarvslistan och arealen utökades ytterligare 1992 och 1999. I världsarvet ingår idag 150 byggnader från åren mellan 1730 och 1916, fördelade på en yta på 500 hektar.

En resa tillbaka i tiden

Den mest kända och äldsta delen av världsarvet är slottet Sanssouci (franska för ”utan bekymmer”) som uppfördes som sommarresidens av Fredrik den store 1745-1747. Sanssouci byggdes efter hans självritade skisser.

Har man fått nog av att titta på slottet kan man gå ut i det fria och ta en lång promenad genom parken. De välplanerade stigarna leder en förbi många fontäner, skulpturer och flera andra berömda byggnader. Tehuset i rokokostil är en av dem, likaså Neues Palais, eller slotten Charlottenhof och Cäcilienhof. Var och en av dem har sin egen historia. I Cäcilienhof undertecknades till exempel Potsdamöverenskommelsen 1945. En del av världsarvet ligger på delstaten Berlins område, bland annat slottet Glienicke eller Pfaueninsel (påfågelön).

Brandenburg satsar på förnybar energi

Tack vare det stora kultur- och naturutbudet som Potsdam, huvudstaden Berlin och hela kringliggande regionen Brandenburg erbjuder har turismen utvecklats till en betydelsefull näringslivsektor. Men en resa till Brandenburg lönar sig inte bara som turist utan också ur ett näringslivsperspektiv.

Regionen har en ledande position i Tyskland när det gäller vindkraft. I en jämförelse mellan alla tyska delstater under rubriken ”hållbar energi” hamnade Brandenburg på första plats.

Sedan Tyskland återförenades har 70 svenska företag investerat i Brandenburg, bland dem energijätten Vattenfall. När det gäller Brandenburgs export ligger Sverige på 14:e plats med plastvaror, träprodukter och flygplansdelar som viktigaste exportprodukter. Men även åt andra hållet är handeln intensiv. Sverige är Brandenburgs 15:e största importland. Särskilt stor är efterfrågan på svenskt järn och stål samt på elektroniska apparater.

Möt den moderna arkitekturens pionjärer i Dessau

Efter den historiska atmosfären och många fascinerande intryck fortsätter resan längs med motorvägen A9 till en stad där mer moderna och abstrakta vindar blåser: Dessau. Sedan 1996 finns Dessaus Bauhaus med på Unescos världsarvslista. Några viktiga delar av detta världsarv befinner sig dessutom i Weimar, därför kallas detBauhaus och dess platser i Weimar och Dessau.

Unesco påpekade i sitt beslut att de utvalda byggnaderna i de två städerna står för Bauhausskolans arkitektur där man förverkligade revolutionära idéer inom byggnads- och stadsplanering. Walter Gropius var en av dem som lade grunderna för Bauhausstilen genom sina byggnader och stilen präglade 1920-talets arkitektur. Den grundläggande tanken med Bauhaus var att förknippa konst och hantverk med varandra.

Från designskolan till ett bostadsområde i Bauhausstil

I Dessau finns bland annat Bauhausskolan ”Hochschule für Gestaltung” (Högskolan för design/formgivning) vars byggnad ritades av Walter Gropius och invigdes 1926. Under denna tid var skolan en magnet för alla som sysslade med konst, arkitektur eller hantverk. Känner man sig hungrig efter rundvandringen genom skolan kan man äta en bit mat i Bauhausskolans matsal där man får sitta på pallar formgivna av Marcel Breuer.

Också värda ett besök är lärarbostäderna, de så kallade ”Meisterhäuser”, som byggdes tillsammans med skolan. Och innan man drar söderut borde man gå en sväng genom södra Dessau där bostadsområdet Törten ligger som också det ritades av Walter Gropius.

Näringsliv mellan traditionell industri och modern teknologi

När man sedan åker vidare på A9, genom delstaten Sachsen-Anhalt och vidare till Thüringen där Weimar ligger får man ett ganska bra intryck av regionens näringsliv. De viktigaste branscherna är kemi-, maskinteknik- och livsmedelsindustrin samt turismen. Men utöver de klassiska områdena har man också lyckats med etableringar inom framtidsbranscher som vindkraft, solenergi och biobränslen samt informations- och kommunikationsteknologi.

Weimar: tyska kulturens bultande hjärta

Sista stoppet på vår resa i världsarvens spår i östra Tyskland är Weimar. Staden, som ligger längs med motorvägen A4, har varit ett kulturellt centrum i flera århundraden och lockat till sig några av Tysklands mest kända författare och filosofer: Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Schiller och Johann Gottfried Herder.

Medan de bodde där under några decennier skrev de flera av mästerverken som kom att prägla kulturepoken Weimarklassicismen. 1998 bestämde sig Unesco för att ta upp 11 ställen med anknytning till denna epok på världsarvslistan och samlingsnamnet blev Klassiska Weimar.

Goethe och Schiller bodde bara fyra minuter ifrån varandra

En del av detta ”klassiska Weimar” är författarnas bostäder och inspirationsplatser. Ett exempel är Goethes barocka hus på Frauenplan där han bodde i nästan 50 år och som gestaltades och byggdes om efter hans riktlinjer. Idag befinner sig huset i samma skick som under Goethes sista levnadsår och är ett museum.

Mitt emot Goethehuset finns ett värdshus där man kan ta en öl, precis som Goethe gjorde så många gånger. Promenerar man sedan fyra minuter upp på gatan kommer man till Schillers hus. Här tillbringade författaren sina tre sista levandsår och skrev pjäser såsom ”Bruden från Messina” och ”Wilhelm Tell”. Inredningen av huset är i samma stil som under Schillers tid och delvis finns även originalföremålen kvar.

Livlig handel mellan Thüringen och Sverige

Men även vid sidan om kulturen har Weimar och hela delstaten Thüringen en hel del att komma med. Tar man en titt på näringslivet kan man se att branscher som bil-, livsmedels-, elektro-, maskin- och metallindustrin är starka i regionen.

Tolv svenska företag är redan etablerade i Thüringen och 185 företag har regelbundna handelsförbindelser med Sverige. Med tanke på vilka branscher som dominerar i regionen borde detta samarbete kunna utvecklas ytterligare under de kommande åren. Thüringen blickar nämligen inte bara tillbaka på sin rika kulturhistoria utan även framåt mot ett ännu mer internationellt näringsliv i ”Tysklands gröna hjärta”.