Debatten kring försvarsekonomi har på sistone intensifierats även i Tyskland. Tyskland har stor potential att vidareutveckla och bygga ut kapaciteten i sin försvarsindustriella bas, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Försvarsekonomi (defense economics eller på tyska Verteidigungsökonomie) har på senare tid börjat röna allt större intresse i forskning och praktisk tillämpning. Det kan handla om försvarets politiska, nationalekonomiska och företagsekonomiska infallsvinklar – eller ytterst om optimering av knappa resurser. 

Försvarsinvesteringar för 3,5 procent av tyskt BNP

Defense economics är den i forskningen och debatten mest använda termen vid behandlingen av olika ekonomiska aspekter i samband med ett lands försvarssatsningar. Dessa planeras på senare år alltmer expansivt på grund av värre internationella konflikter och konflikthot. Det gäller också för Tyskland som under 2026 avser investera närmare 110 miljarder euro i sitt så kallade yttre försvar – en summa som planeras öka till över 150 miljarder euro år 2029, innebärande uppskattningsvis 3,5 procent av tyskt BNP och en nominell tredubbling jämfört med 2023. 

"Tyskland planerar under 2026 att investera närmare 110 miljarder euro i sitt yttre försvar och öka till över 150 miljarder euro år 2029."

Satsningarna på förbättrad försvarsförmåga kommer att få högst väsentlig påverkan på både offentlig och privat sektor, såväl ekonomiskt som i den tekniska framtagningen och den praktiska användningen av investeringarna. Det skapas en påtaglig koppling av försvarssatsningarna till politik och institutioner, företagsekonomiskt ledarskap, utbildnings- och innovationsförmåga, finansmarknader och slutligen också till mikro- och makroekonomiska resultat. Viktigt är samtidigt att kraftigt växande försvarsutgifter inte äventyrar den sociala balansen i länderna. Här finns dessutom ett psykologiskt samband. Tysklands ekonomiska modell hyllar den sociala marknadsekonomin. Om folk upplever att den sociala sidan eroderas på grund av permanent psykologisk osäkerhet som resultat av försvarssatsningarna, kommer Tyskland aldrig kunna lämna de senaste årens stagnationsekonomi. Den sociala och psykologiska balansgången är uppenbar. 

Tyskland bör använda sig av sin teknologiska potential

Den idag relevanta forskningen och debatten kring försvarsekonomi är fortfarande i sin linda men alltmer på gång. Enligt min egen tolkning är det så här långt i Tyskland inte minst IfW-institutet i Kiel som engagerat sig i aktuell ”defense economics”. (För källor se exempelvis Schularick/Binder och utförlig hänvisning till Kiel-institutets egna initiativ, forskningsförehavanden och nätverk inom försvarsekonomin. Även engelska forskningsinsatser är klart nämnvärda, till exempel de av King’s College i London och av Cambridge University.) 

Personligen delar jag Schularicks och Binders uppfattning att Tyskland målmedvetet bör vidareutveckla och modernisera sin försvarsindustriella bas och bättre än hittills ta till vara sin teknologiska potential, inte minst genom investeringar i ny och moderniserad industriell kapacitet.

"För egen del tror jag att allt detta också skulle kunna intensifieras inom ramen för ett utvidgat tyskt-svenskt samarbete, inte minst vad gäller avancerad teknologi med både militära och civila applikationer."

Transparens som ofrånkomligt krav

Det står utom allt tvivel att transparens och effektivitet fungerar som kommunicerande kärl för lyckade försvarssatsningar även i ekonomiskt avseende. Just denna infallsvinkel sysslar ekonomer med. Efter många års egen ekonomisk forskning känner jag mig manad att understryka institutionernas avgörande roll även i det här militära sammanhanget. Fundamenta kommer också här in i bilden, till exempel vid effektivitetsgranskningar av militära satsningar, där fokus ligger på de grundläggande ekonomiska och institutionella förutsättningarna för att investeringar faktiskt ska omsättas i operativ försvarsförmåga.

Institutionell tydlighet bör råda inom alla områden som inte per definition eller lag bör vara sekretessbelagda, speciellt vad gäller finansieringskällor (se exempelvis den institutionella forskningsansatsen Marcus Matthias Keupp, "Defense Economics: An Institutional Perspective"). 

Enligt Sipri bidrar transparens till “good governance, adequate management of military expenditure and government accountability”. Det kan avse bland annat budgetering och inköp eller – allmänt formulerat – områden som ingår i den offentliga kontrollen.

Transparensbehovet är speciellt viktigt i tider med snabbt stigande försvarsutgifter.

Hubert Fromlet