Den 1 januari i år införde Tyskland allmän minimilön. Nu ska de allra flesta tyska arbetstagarna få minst 8,50 euro i timmen. Detta bland annat för att undvika lönedumpning och för att sätta punkt för ”praktikgenerationen”, enligt Tysklands socialdemokratiska arbetsminister Andrea Nahles.

Sigmar Gabriel, näringsminister och ledare för det socialdemokratiska partiet, kallar beslutet om införandet av minimilönen ”historiskt”.

– Alltför länge har löneavtal, rättvisa lönenivåer, medbestämmande och fackföreningar motarbetats. Denna dag är en vändpunkt i den utvecklingen. När vi ser tillbaka kommer vi att se detta som ett stort socialt framsteg, sade Gabriel när beslutet att införa minimilön togs i juli 2014.

Nästan alla berörs

Minimilönen gäller för arbetstagare från 18 år eller från och med avslutad yrkesutbildning, eftersom yngre inte ska lockas att avsluta en utbildning i förtid för att jobba. En strängare kvalitetsram och en tidsbegränsning på maximalt tre månader införs samtidigt för praktiktjänstgöring utanför utbildning.

Det finns ytterligare några grupper som är undantagna i minimilönelagstiftningen. Långtidsarbetslösa bedöms ha större chanser att få jobb om det är tillåtet att betala dem en lägre lön än 8,50 euro i timmen under de första sex månaderna av en anställning. Under 2016 kommer effekterna av denna reglering att kontrolleras och följas upp. Även för tidningsutdelare gäller särskilda regler. Lönerna för denna grupp tillåts öka successivt upp till minimilönsnivån fram till 2017.

Utvärdering vartannat år

Beslutet om införandet av minimilönen har mött viss kritik, bland annat från de tyska industri- och handelskamrarnas paraplyorganisation DIHK. Martin Wansleben, vd för DIHK, kallar beslutet ”sysselsättningspolitiskt farligt” i synnerhet för Östtyskland, där arbetslösheten fortfarande är högre och lönerna lägre än i gamla väst. Han hade dessutom hellre sett att åldersgränsen hade satts till 25 år för att ytterligare sporra ungdomar att avsluta sina utbildningar. Wansleben får medhåll av DIHK:s ordförande, Eric Schweitzer, som varnar för att 200 000 jobb hotas av minimilönelagen.

Den tyska förbundsregeringen räknar dock med att cirka 3,7 miljoner tyska löntagare kommer att gagnas av minimilönen. Antalet arbetande som behöver ekonomiskt stöd trots heltidssysselsättning förväntas minska kraftigt. Regeringen har också låtit bilda en minimilönekommission med företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare, som har till uppgift att pröva och eventuellt höja minimilönenivån vartannat år med början 1 januari 2017.

Har du frågor kring minimilönen och kraven som ställs på företagen? Kontakta Tysk-Svenska Handelskammarens juridiska experter.