Detta nyhetsbrev ger en aktuell överblick över utvecklingen inom förpackningslagstiftning och cirkulär ekonomi – med särskilt fokus på Tysklands implementering av PPWR och andra europeiska initiativ som påverkar producentansvar, märkning, materialåtervinning och framtidens digitala krav. Trevlig läsning!

Tyskland har antagit lagen om implementering av PPWR

Tysklands regering har nu antagit lagen om implementeringen av förpackningslagen (VerpackDG), som verkställer EU:s förpackningsförordning (PPWR) nationellt och innebär flera viktiga förändringar.

Grundtanken med PPWR är att skapa enhetliga regler för förpackningar i hela EU och kraven ska omsättas direkt i alla medlemsstater även om vissa aspekter gällande exempelvis ansvar, registreringsskyldighet och sanktionsmekanismer kan specificeras nationellt. Den grundläggande principen om utökat producentansvar kommer till stor del att behållas, men rollerna för återvinningssystem, pantsystem och det centrala förpackningsregistret (ZSVR) kommer att utökas och omstruktureras i enlighet med EU-lagstiftningen. 

Det tyska implementeringsförslaget VerpackDG har mötts av omfattande kritik, från exempelvis den tyska miljöhjälpsföreningen, Världsnaturfonden och kommuner. Kritiken fokuserar särskilt på otillräckliga strukturella- och ekonomiska incitament för att främja avfallsförebyggande åtgärder och återvinning. 

Lagstiftningen innebär djupgående strukturella förändringar av producentansvaret i Tyskland och för berörda parter blir det avsevärda ekonomiska, organisatoriska och administrativa konsekvenser i framtiden.

EU publicerar utkast för harmoniserad märkning av förpackningar 

Enligt PPWR ska alla förpackningar som släpps ut på EU-marknaden uppfylla nya krav på design, återvinningsbarhet och märkning. Mot denna bakgrund har nu EU Kommissionen lagt fram ett första utkast på hur förpackningsmärkningen ska utformas. Målet är att det ska finnas ett harmoniserat märkningssystem inom EU med syfte att förenkla och standardisera märkningen och därmed förenkla sorteringen. 

Förslaget utgår från ett materialbaserat system som ska tillämpas både på förpackningar och avfallsbehållare för att hjälpa konsumenter vid sortering och på så sätt uppnå en högre återvinningsgrad. Utkastet är ännu inte rättsligt bindande men kommer att ligga till grund för de genomförandeakter som ska vara klara senast augusti 2026 och där även tekniska specifikationer och efterlevnadskriterier enligt PPWR ska publiceras. 

Digitala produktpass: nya krav för företag från 2027

Från och med 2027 ska företag, enligt EU:s ramverk för ökad transparens och cirkulär ekonomi, tillhandahålla omfattande produktinformation digitalt under hela produktens livscykel. Detta innebär en ny form att hantera data, processer och leveranskedjor för tillverkare och importörer och som särskilt kommer belasta redan pressade små- och medelstora företag (SMF). Med hjälp av en QR-kod eller RFID-chip kan behöriga användare få tillgång till all relevant produktinformation som exempelvis råvarornas ursprung, koldioxidavtryck samt reparations- och underhållsinformation. Målet är en sömlös dokumentation från produktion till återvinning. 

Från och med februari 2027 måste industri- och fordonsbatterier ha ett digitalt batteripass. Elektriska- och elektroniska produkter, textilier och möbler följer under de kommande åren och senast 2030 ska det digitala produktpasset vara obligatoriskt för många produkter på den europeiska marknaden. 

Europeiska konsumenter är positiva till återvunnen plast i förpackningar

En nyligen publicerad rapport från Amcor visar att europeiska konsumenter har utbredd igenkänning och acceptans för användningen av återvunnet plastmaterial (PCR) i dagligvaruförpackningar. Undersökningen är baserad på data från sex stora europeiska länder. 

Merparten av de tillfrågade personerna är medvetna om att varor i mataffären, såsom mat, dryck och skönhetsartiklar, kan använda återvunnen plast i sina förpackningar. Konsumenternas beteenden speglar denna medvetenhet genom att tre av fyra tillfrågade medvetet väljer produkter där en viss del av förpackningsmaterialet kommer från återvunnet material. Det finns vidare en utbredd vetskap att återvunnet material har en mindre miljöpåverkan i jämförelse med att använda primära material och att det anses förtroendegivande för varumärket om återvunnet material används i förpackningarna.

EU:s obligatoriska mål för användningen av återvunnen plast träder i kraft 2030 men redan nu uppmuntras varumärken att integrera PCR i sina förpackningar. Varumärken som använder PCR kan utnyttja möjligheten att göra teknisk validering och spårbarhet och då få ekonomiska fördelar som exempelvis sänkt plastskatt eller bonusar inom producentansvarsrapportering (EPR). 

Återvinning av dryckesburkar av aluminium når nya rekord

Den senaste rapporten från Metal Packaging Europe (MPE) och European Aluminium (EA) visar att den totala återvinningsgraden för dryckesförpackningar tillverkade av aluminium inom EU, Storbritannien, Schweiz, Norge och Island nådde 76 procent under 2023. Både volymerna som släpptes ut på marknaden och mängden återvunnet material ökade tydligt jämfört med året innan. 

Den fortsatta ökningen av återvunnen aluminium återspeglar en allmän förbättring av återvinningsprestandan, särskilt i de länder där det finns ett retursystem för för denna typ av förpackningar. Den ökande återvinningsgraden är en viktig drivkraft för utsläppsminskningar, eftersom återvinning av aluminium kräver 95 procent mindre energi än primär produktion. Trots dessa betydande framsteg förblir MPE och EA engagerade i att ytterligare öka återvinningsgraderna på europeisk nivå och arbeta mot en återvinningsgrad på 100 procent  år 2050.

Nya EU-regler förbjuder förstörelsen av osålda kläder och skor

Inom ramen för Ekodesignförordningen har EU beslutat om nya regler som syftar till att begränsa förstörelsen av osålda kläder, accessoarer och skor. Reglerna kommer att gälla för stora företag från och med juli 2026 och för medelstora företag från och med 2030. Reglerna kommer att kompletteras med en obligatorisk redovisning av de mängder som kasseras från och med 2027. Begränsade undantag som exempelvis säkerhetsskäl, under nationell tillsyn kan tillkomma. Syftet med åtgärderna är att minska mängden textilier som förstörs årligen i Europa och därmed främja cirkulära affärsmodeller och skapa lika villkor samtidigt som hållbarhet och konkurrenskraft stärks.

Status för utökat producentansvar textil i EU

Enligt en rapport som visar hur långt EU:s medlemsländer har kommit med implementeringen av producentansvaret för textil visar att de flesta medlemsstater utarbetar ett system för producentansvar för textil i enlighet med det reviderade ramdirektivet för avfall. Statusrapporten visar dock att det finns stora skillnader i styrningsmodeller, affärsstrukturer och mognadsnivåer mellan länderna. Vissa länder har redan implementerat ett producentansvar för textil medan andra länder befinner sig på ett tidigt utvecklingsstadium. 

Metoderna för beräkning av avgifter, ekomodulering och uppgiftsfördelning varierar avsevärt mellan länderna. Sammantaget betonar rapporten behovet av bättre data, tydligare rollfördelning och större harmonisering för att effektivt införa ett producentansvar för textilier.

Näringslivsforum i Danmark föreslår förenklingar av producentansvaret

Ett näringslivsforum i Danmark har utarbetat ett förslag på problemområden och förbättringsmöjligheter med det nyligen i landet införda producentansvaret för förpackningar. Lagstiftningen innebär en omfattande omställning inom avfallshanteringen och syftar till att Danmark ska uppfylla EU:s krav som innebär att producenterna tar ett större ansvar för insamling och återvinning av förpackningar.

Danska företag stödjer syftet med producentansvaret, men systemets nuvarande utformning innebär betydande administrativ komplexitet. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag, med begränsade resurser för hantering av rapporterings- och dokumentationskrav. 

Forumet betonar vidare att det danska producentansvarssystemet skiljer sig från nuvarande system i flera andra EU-länder. Skillnaderna omfattar bland annat avgiftsnivåer, design- och dokumentationskrav, vilket skapar utmaningar för företag som verkar över nationsgränser. Mot denna bakgrund har forumet lagt fram en skrivelse där de tar upp de områden som kräver förenkling samt rekommendationer som syftar till att skapa ett mer transparent, effektivt och användbart producentansvar. 

Mängden insamlad plast ökar i Schweiz 

Under 2025 ökade insamlingen av hushållsplast i Schweiz. Speciella insamlingspåsar erbjuds i butiker och antalet butiker som erbjuder dessa påsar har ökat betydligt de senaste åren, vilket anses vara den främsta orsaken till ökningen. Den förbättrade tillgängligheten har ytterligare etablerat separat insamling av hushållsplast som en viktig del av den kommunala avfallshanterings- och återvinningsinfrastrukturen.

Av den totala mängden insamlat material användes nära hälften till att producera nya material genom materialåtervinning medan icke-återvinningsbara blandplaster användes som alternativt bränsle i den schweiziska cementindustrin och som ersättning till stenkol eller brunkol vilket inneburit en markant minskning av koldioxidutsläpp.

Mot bakgrund av den planerade förpackningsförordningen förändras regelverket för insamling av plastförpackningar och dryckeskartonger från hushållen. Schweiz har som mål att vidareutveckla ett standardiserat insamlingssystem för plastförpackningar och dryckeskartonger.