År 2026 blir mycket spännande politiskt för Tyskland med inverkan även på den ekonomiska utvecklingen. Detta samband är viktigt också ur ett svenskt perspektiv, eftersom Tysklands ekonomiska utveckling påverkar Sverige direkt och indirekt via Tysklands europeiska handelspartners, kommenterar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

År 2026 innehåller inte mindre än fem delstats- och tre kommunalval (se tidigare artikel). Det börjar redan den 8 mars med det viktiga delstatsvalet i Baden-Württemberg och kommunalvalet i CSU-chefen Söders Bayern. Sedan följer delstatsvalet i Rheinland-Pfalz den 22 mars.

Fem skäl till att söndagens val är så intressant

Delstatsvalet i Baden-Württemberg - med över 11 miljoner Tysklands tredje största delstat - ter sig mycket intressant av följande fem skäl (utan rangordning):

För det första har De Gröna med sin kandidat till positionen som ministerpresident Cem Özdemir nästan helt knappat in på  CDU:s närmare 20-procentiga försprång från i höstas. Till saken hör att Baden-Württemberg sedan 2011 styrs av den mycket populära miljöpartisten Winfried Kretschmann, och att Cem Özdemir redan arbetat som ordförande för De Gröna och som minister i den senaste förbundsregeringen. 

Även Özdemir framstår hos många väljare som en sympatisk politiker. Därför har hans miljöparti fortfarande en hygglig chans att vinna det kommande delstatsvalet. Özdemir är av allt att döma benägen att fortsätta den hittillsvarande koalitionen med CDU, speciellt i syfte att attrahera mer konservativa miljövänner. Socialdemokraterna med just nu knappt 10 procent och det dubbelt så stora högerpartiet AfD ligger utanför spekulationerna om en kommande koalitionsregering.

För det andra kommer valresultatet också att ges viss förbundspolitisk vikt trots det påtagliga regionala inslaget. Förbundskansler Merz skulle mycket väl kunna behöva uppmuntrande inslag från denna under många år CDU-ledda delstat.

För det tredje kommer AfD:s valresultat att noteras med stort intresse även utanför Baden-Württemberg med tanke på partiets senaste interna skandaler och valresultatets eventuella inverkan på de kommande delstatsvalen.

För det fjärde får inte förbises att stora delar av den krisdrabbade tyska bilindustrin samt underleverantörer har sin hemvist i den stora sydvästtyska delstaten. Visserligen pläderar Özdemir alltjämt för en total övergång till elbilar men han förordar samtidigt flexibla övergångsregler. CDU-konkurrenten och potentiella koalitionspartnern Manuel Hagel däremot har hela tiden pläderat för förbränningsmotorn. Det ser jag dock inte som en belastning för ett framtida regeringssamarbete, oavsett om CDU eller De Gröna kommer att stå för ministerpresidentsposten.

För det femte kan det bli intressant att se om CDU och/eller De Gröna kommer att göras ansvariga för järnvägsdebaklet ”Stuttgart 21” med sina makalösa förseningar och budgetöverskridanden. Förmodligen inte mätbart dock skulle Vänsterpartiet kunna vinna något på denna dyra felinvestering.

Kommunvalet i Bayern blir betygsättning av Söder

Även kommunalvalet i Bayern torde röna visst intresse utanför delstatens gränser, speciellt med tanke på AfD:s röstandelar, vilka väntas nå upp till cirka 20 procent jämfört med mindre än 5 procent år 2020 och den teoretiska sannolikheten att till och med kunna ta över borgmästarpositionen i vissa städer. På den senare punkten ser dock experterna AfD:s möjligheter som synnerligen begränsade. Med viss spänning emotses också i vad mån de bayerska väljarna uppskattar CSU-chefen Markus Söders försök att få förbundskansler Merz att agera så konservativt som möjligt i Berlin, exempelvis i migrationspolitiken. CSU:s valresultat är – ofrånkomligt – förknippat med en betygsättning av Söder som senast år 2000 inte klarade mer än 34 procent.

Fler politiska utmaningar under 2026

Näringslivets förtroende: Som en stor politisk utmaning för den tyska förbundsregeringen framstår fortfarande målet att vinna näringslivets och väljarnas förtroende. Mer behövs trots små ljusglimtar på senare tid, exempelvis i enkäter såsom ifo-indexet i februari (från 87,6 till 88,6) och PMI i februari (49,1 till 50,7). Å andra sidan består exportnäringarnas svårigheter, vilket förklarar företagens otåliga väntan på förbättringar av konkurrenskraften. De internationella konflikterna och dollarsvackan förstärker denna slutsats mycket konkret.  

Väljarnas / konsumenternas förtroende: Efter små ljusglimtar i slutet av fjolåret blev januari åter en besvikelse för den tyska detaljhandeln (-0,9 procent jämfört med föregående månad  med en försvagning framför allt utanför livsmedelssektorn, vilket understryker hushållens alltjämt avvaktande konsumtionslusta). Avseende GfK:s marssiffra för konsumentförtroendet räknar marknaden också med en lätt tillbakagång på grund av den kvarvarande allmänna osäkerheten.  

Pensionsreformen och andra planer med social inriktning: Tysklands sociala konfliktpotential har vi redan påtalat i en tidigare analys, med fokus på bland annat skattepolitiska rättvisekrav och generationsrättvisa i den kommande pensionsreformen. Här finns det konfliktytor både inom regeringen och inom själva regeringspartierna.

Slutsats: Den tyska regeringen har fortfarande stora politiska utmaningar framför sig -med uppenbar inverkan på den ekonomiska utvecklingen. Speciellt viktigt är att CDU-förbundskansler Friedrich Merz och SPD-finansminister Lars Klingbeil fortsätter att dra åt samma håll och att de dessutom kan hantera den partiinterna oppositionen.

Än kan dock Tyskland styras åt rätt håll. Det vore bra även för den svenska ekonomin.

Hubert Fromlet