Årets första nyhetsbrev belyser aktuella lagförslag och trender inom förpackningar, återvinning och hållbar konsumtion i Tyskland, Sverige och EU – från producentansvar och nya regler till innovationer och återvinningsutmaningar. Trevlig läsning!

Revideringar efterfrågas för utkastet till den nya förpackningslagen i Tyskland 

Utkastet till lagstiftningen om hur Tyskland ska implementera den europeiska förpackningsförordningen (PPWR) nästa år har mött kritik från både återvinningssystem och organisationen som ansvarar för cirkulär ekonomi och avfallshantering (BDE). Båda parter ser positivt på lagens allmänna mål, men menar samtidigt att det finns stora luckor inom flera viktiga regleringsområden. 

Det saknas en tydlig åtskillnad mellan hushålls- och kommersiella förpackningar, vilket anses vara särskilt problematiskt. I den europeiska förordningen ska ansvaret förändras, medan tysk lagstiftning vill upprätthålla fungerande processer. I grunden ställer sig organisationerna positiva till en fortsatt användning av grundstrukturen, men ser samtidigt en risk att myndigheter och marknadsaktörer, utan precisa och praktiska kriterier, kommer att tolka skillnaden mellan förpackningarna på olika sätt. Detta kan leda till snedvridning av konkurrensen samt ytterligare byråkrati och bördor. Detta gäller särskilt för kommersiella- och industriella förpackningsflöden, där utkastet föreslår ytterligare registrerings-, godkännande- och dokumentationskrav.

Prognos visar minskad mängd förpackningar i Tyskland

Information från det tyska förpackningsregistret Zentrale Stelle tyder på att mängden förpackningsmaterial under det första kvartalet 2026 minskar i jämförelse med mängder rapporterade under samma period förra året.  Uppgifterna baseras på den förpackningsprognos som företag rapporterar in för perioden. Glas minskar med fem procent och är därmed det material som minskar mest i mängd, vilket tyder på att trenden med övergång mot användandet av lättare material fortsätter.  Så kallade lättviktsförpackningar minskar med runt två procent medan papper och kartong förblir relativt stabila i jämförelse med tidigare år. 

Ändringar i Tysklands Elektroniklagstiftning träder i kraft 2026 

Det har nu beslutats att det inte ska ske ytterligare förhandlingar i Tyskland med anledning av hanteringen av e-cigaretter.  Detta innebär att ändringarna i Elektroniklagstiftningen i Tyskland kan träda i kraft som planerat i början av 2026.

Ändringarna antogs redan i november 2025 med huvudsyftet att förbättra insamling och bortskaffande av gammal elektrisk utrustning och stärka återtagningsskyldigheten för säljare. Även informationskraven för konsumenter ska förbättras och de kommunala insamlingsställens roll förtydligas juridiskt. 

Förbundsrådets utskott ansåg att den planerade återtagningsskyldigheten var otillräcklig för att åtgärda de befintliga problemen i samband med felaktig avfallshantering av e-cigaretter och ville införa ett krav på att förbjuda engångsvape-produkter i ElektroG. Påtryckningar från avfallshanterings- och miljöorganisationer verkar ha gett effekt och enligt ett protokoll från överhusets möte ställde de sig positiva till att inleda ett motsvarande lagförbud. Samtidigt bör det betonas ett förbud mot engångs-e-cigaretter först måste godkännas av EU-kommissionen. Först efter att denna process har slutförts kan åtgärden faktiskt genomföras.

Utkast till lagförslag om ”right-to-repair” presenterat 

Utskottet för konsumentskydd i Tyskland har nu lagt fram ett nationellt förslag på hur EU:s direktiv som reglerar ”right-to-repair” ska implementeras. Förslaget syftar till att stärka konsumentens rättigheter och främja hållbar konsumtion. Huvudpunkten i utkastet är att konsumenten ska ha rätt till reparation av vissa tekniska produkter såsom tvättmaskiner, kylskåp och smartphones. Tillverkarna ska ha skyldighet att reparera dessa produkter "kostnadsfritt eller till ett rimligt pris" i flera år efter köpet. Rätten till reparation kommer att gälla utöver den ordinarie garantitiden för alla produkter där tillverkaren redan nu är skyldiga att hålla reservdelar tillgängliga under en viss period. Ett annat fokus i utkastet gäller produkternas reparerbarhet och det ska förtydligas att en produkt anses vara defekt först om den inte kan repareras. Tillverkare måste tillhandahålla reservdelar och verktyg till ett rimligt pris och inte använda programvara eller tekniska skyddsåtgärder som hindrar reparationer. Detta gäller även reparationer som utförs av oberoende tredje part och användning av icke-originalreservdelar. Slutligen tar utkastet upp förslaget att garantitiden från säljaren ska förlängas från två till tre år vilket skulle ge konsumenten ytterligare ett incitament att välja reparation framför utbyte. 

Nedskräpningen i Sverige har minskat med trettio procent

På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under 2025 genomfört en ny nationell mätning av nedskräpningen i Sverige. Jämfört med den senaste mätningen, från 2023, har nedskräpningen minskat med 30 procent. Skräp från nikotinprodukter och andra typer av engångsprodukter är fortfarande de vanligaste skräpföremålen. Mängden korkar, plastsugrör, mycket tunna plastpåsar och påsförslutningar har minskat. Mätningen ligger till grund för beräkningen av den produktavgift som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala för att kompensera kommunernas kostnader för städning av gator, torg och andra offentliga platser. För 2024 rapporterade kommunerna in nära 600 miljoner kronor i städkostnader.

Minskningen av mängden skräp kan förklaras av nya regleringar, som exempelvis skatten på plastpåsar och krav på fastsittande korkar. Värt att notera är däremot att det inte finns några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matförpackningar, produkter där förbrukningen enligt nationella mål ska halveras till 2026 jämfört med 2022. Detsamma gäller mjuka omslag, där målet är att minska nedskräpningen med 50 procent till år 2030 jämfört med 2023.

Krafttag behövs för att Sverige ska nå återvinningsmålen 

Med befintliga och beslutade åtgärder kommer inte Sverige att klara återvinningsmålen för förpackningar 2030 som är uppsatta av EU. Om Sverige misslyckas med att nå EU:s återvinningsmål för förpackningar riskerar följderna att bli både miljömässiga och ekonomiska. Plast som inte materialåtervinns innebär ökade klimatutsläpp när avfallet går till förbränning. Detta leder också till höga kostnader för staten. Alla medlemsländer betalar en EU-avgift på plastförpackningar som inte återvinns, för Sveriges del ett par miljarder kronor per år i dagsläget. Mot denna bakgrund har producentorganisationen Näringslivets Producentansvar (NPA) presenterat 19 reformförslag som syftar till att Sverige ska nå EU:s mål för materialåtervinning av förpackningar. Förslagen finns utförligt presenterade i rapporten ”Återvinningsmålen för förpackningar 2030 – hur når vi dem? ”, som är framtagen av 2050 Consulting på uppdrag av NPA. Ramen för förslagen är att de kan genomföras av aktörer i Sverige, i form av ändrad lagstiftning, budgetsatsningar och åtgärder från det allmänna. NPA vill framhäva vikten av konkurrensneutralitet mellan EU-länder, och utgångspunkten är att även andra EU-länder tar sitt ansvar för att nå de uppsatta målen. 

Näringslivets Producentansvar sänker förpackningsavgifterna för 2026

Näringslivets Producentansvar (NPA) i Sverige har beslutat att sänka de tidigare aviserade avgifterna för 2026 med totalt 270 miljoner svenska kronor. Anledningen till sänkningen är att nya prognoser visar en fortsatt lägre kostnadsutveckling än väntat. Orsakerna till den lägre kostnadsutvecklingen är bland annat en långsammare utbyggnadstakt av den fastighetsnära insamlingen i kommunerna samt lägre kostnadsökningar för transporter. NPA är en icke vinstutdelande organisation och justerar avgifterna därefter. Kommunerna i landet kommer att fortsätta arbetet med att bygga ut fastighetsnära insamling, och att det kommer att öka kostnaderna för systemet framöver men det kommer ske senare än beräknat.

Ny klassificering av Producentansvar för egna märkesvaror under PPWR 

Från den 12 augusti 2026 kommer EU:s nya förpackningsförordning (PPWR) att tillämpas i praktiken. Företag med egna märkesvaror måste då vara uppmärksamma på en ny definition av vem som klassificeras som producent, då ansvaret flyttas från den som fyller förpackningen till den som låter utforma eller tillverka förpackningen. Företag med egna märkesvaror blir därmed skyldiga att rapportera förpackningsvolymer och betala förpackningsavgifter. Endast en aktör per förpackningsenhet kan vara producent i förpackningens värdekedja. Ägarna till varumärket blir klassificerad som producent oavsett vem som fyllt eller tillverkat innehållet. Som exempel kan nämnas plastpåsar eller kartonger med butikens- eller kedjans logotyp. Det finns vissa undantag för så kallade mikroföretag. 

Tetra Pak lanserar en aseptisk förpackning med pappersbarriär 

Tetra Pak har, i samarbete med den spanska dryckesproducenten García Carrión, lanserat en aseptisk förpackning med en pappersbaserad barriär avsedd för juice. Detta är den första juiceförpackningen globalt som använder den innovativa barriären.

Förpackningen består av upp till 80 procent papper. Kombinationen av en pappersbaserad barriär och växtbaserade polymerer som används i förpackningsmaterialets beläggningar höjer den förnybara andelen till 92 procent samtidigt som koldioxidavtrycket minskar med 43 procent jämfört med en aseptisk förpackning med aluminiumfolielager. Detta har verifierats av Carbon Trust.

Tetra Paks pappersbaserade barriär är ett genombrott inom design av aseptiska kartonger. Den pappersbaserade barriären i kombination med andra lager i förpackningen skyddar mot syre, ljus, fukt och bakterier, vilket säkerställer livsmedelssäkerheten och hållbarheten är jämförbar med förpackningar med aluminiumfolie. Aseptiska kartonger med den nya pappersbaserade barriären kan samlas in, sorteras och återvinnas där återvinningsinfrastruktur finns.

Information om utökat producentansvar förpackningar Frankrike

Frankrike ligger i framkant gällande reglering av det utökade producentansvaret. Det finns flera olika system som hanterar återvinning av konsumentförpackningar, dock är det inte en konkurrerande marknad. Inför 2026 kommer kostnaderna för hushållsförpackningar att öka med i genomsnitt 30 procent, vilket främst beror på att kostnader för hushållsnära insamling av avfall kommer att läggas på återvinningssystemen. Detta inkluderar separat insamling av förpackningsavfall på offentliga platser.

Bidragen till lokala myndigheter kommer att ökas för att ytterligare optimera insamling och återvinning samt återanvändning av hushållsförpackningar. En annan viktig förändring i Frankrike är införandet av utökat producentansvar för kommersiella- och industriella förpackningar från 1 juli 2026. Flera franska återvinningssystem förbereder sig nu för att bli godkända att hantera denna typ av förpackningar.