Medan många europeiska länder har svårt med Initial Public Offerings (IPOs) är Skandinavien – och särskilt Sverige – ett undantag. I skuggan av landets pensionsfonder har ett unikt börsekosystem vuxit fram. 

Initial Public Offerings (IPOs), alltså börsnoteringar, har stark medvind i Sverige. Enligt den aktuella kvartalsrapporten från konsultföretaget EY minskar antalet börsnoteringar i Europa – med undantag för Norden. Bakom detta döljer sig en trend som numera också märks i den allmänna debatten och leder till rubriker, som exempelvis denna från finansiella informationsföretaget Bloomberg: ”Stockholm Is Becoming Europe’s Hottest Market for IPOs”.

Hur den svenska finansmarknaden har lyckats erövra positionen – och varför den tyska finansmarknaden har det svårare – beror på flera faktorer. 

Cornerstone-investerare som avgörande faktor 

Heiko Leopold, Head of Equity Capital Markets för DACH-regionen på Deutsche Bank, menar att en viktig orsak är de så kallade cornerstone-investerarna, som redan före börsnoteringen åtar sig att köpa en viss andel av de erbjudna aktierna. I Sverige är det bland annat pensionsfonder som uppträder som investerare och de söker aktivt efter inhemska aktier och investerar också i IPOs. 

– Den typen av cornerstone-investerare ger en enorm ryggrad åt en IPO. I Tyskland är spannet av denna typ av investerare mer begränsat. Privatsparare investerar visserligen också i enskilda aktier, men föredrar generellt sett EFT:er, alltså börshandlade fonder, vilka oftast följer ett index. För framgångsrika IPOs krävs stora aktiefonder som institutionella investerare, som ägnar sig åt aktiv stock-picking, säger Leopold.

"För framgångsrika IPOs krävs stora aktiefonder som institutionella investerare, som ägnar sig åt aktiv stock-picking."

I Sverige återfinns sådana institutionella investerare ofta i form av pensionsfonder. I Tyskland är aktieinvesteringar kopplade till pensionssparande, särskilt IPO-investeringar, ovanliga. Därför är många tyska IPOs beroende av engagemang från anglosaxiska fondinvesterare. 

Att vinna de så kallade cornerstone-investerarna är dock svårt och utgör en central utmaning för varje IPO. 

–Jag tror att det beror på att utvecklingen för flera tidigare IPOs i Tyskland har varit blandad. Många börsnoteringar från techboomen 2021 föll kraftigt i kurs under de efterföljande åren. I Sverige har utvecklingen de senaste åren varit mildare. På ett sätt kan IPO-marknader liknas vid ett ekosystem, där den svenska varianten tycks vara mer intakt och bättre balanserad, säger Leopold.

Detta har i sin tur lett till att även andra institutionella investerare, samt family offices, har fått förtroende för den svenska IPO-marknaden. En cirkel av positiva effekter som förstärker varandra. 

Denna cirkel syns tydligt i siffrorna. I EY:s IPO-rapport för tredje kvartalet 2025 står bland annat: 

• Jämfört med 2024 minskade antalet börsnoteringar i Europa under de tre första kvartalen 2025 med 25 procent, och transaktionsvolymen föll med 39 procent. De nordiska länderna utgör det enda undantaget: Antalet nordiska IPOs ökade under årets tre första kvartal med 27 procent jämfört med samma period 2024. Totalt genomfördes 14 börsnoteringar i Norden under 2025, varav 9 i Sverige. Stockholmsbörsen stod i år för fyra av de tio största IPOs i Europa.

Relationen mellan aktier och samhälle 

En orsak till Sveriges höga IPO-frekvens är landets aktiekultur. 

– Aktiesparande är mycket utbrett i Sverige. AP-fonderna är ett kollektivt sparande av våra pensionsmedel i aktier, men många privatpersoner äger aktier direkt, säger Carl Montalvo, Head of Corporate Finance på SEB. 

AP-fonderna infördes redan på 1960-talet och har idag vuxit till över 300 miljarder euro i förvaltade tillgångar, varav en stor andel består av aktier. Under årens lopp har staten flera gånger skapat incitament för aktiesparande. 

"Stockholm är en effektiv marknad, men företagen som listas här har en koppling till Sverige. Det finns väldigt få exempel på företag utan nordisk anknytning som är börsnoterade här."

Community-träffar, där man lokalt kan lära sig om börsen, och nätmäklare som Avanza, som är mycket populära i Sverige, har ytterligare förstärkt aktiesparandets kultur. 

Att Sverige sticker ut så mycket i IPO-statistiken just i år är dock också ”en fråga om bra timing”, menar Montalvo. Han ser ingen generell migrationstrend av IPOs till Sverige. 

– Stockholm är en effektiv marknad, men företagen som listas här har en koppling till Sverige. Det finns väldigt få exempel på företag utan nordisk anknytning som är börsnoterade här.

Trots framgången i Europa är Sverige fortfarande en liten aktör i globalt perspektiv. Det märks till exempel genom att tech-bolag som Klarna och Spotify – trots att de är svenska – valt att göra sina IPOs i USA. 

Kommer Stockholm då utvecklas till Europas IPO-centrum? 

– På medellång eller lång sikt är det fortfarande osäkert. Vi bör försöka undvika ett scenario där alla europeiska företag går till USA för att lista sig. Men eftersom det tidigare centrumet London ligger utanför EU efter Brexit är det i dagsläget inte tydligt var Europas nya centrum ligger, säger Montalvo.