Det kommande obligatoriska producentansvaret för textilier och andra ändringar på samma område skapar rubriker på flera håll i Europa, däribland Sverige. Därtill rapporterar nyhetsbrevet om nya förslag på EU-nivå och implementeringen av förpackningsförordningen i Tyskland. Trevlig läsning!

Textillagen ändras i Sverige – viss textil kan slängas i hushållsavfall

Den textillag som gällt sedan årsskiftet 2025 har skapat stora problem i landets kommuner. Ideella organisationer blir överrösta av textilier som inte kan säljas och på återvinningsanläggningar växer berg av sådant som inte går att återvinna, som exempelvis trasiga kläder, fläckiga textilier och strumpor med hål. Mot denna bakgrund ska det från den 1 oktober 2025 vara tillåtet att slänga trasiga och håliga kläder direkt i hushållsavfallet. Detta används i sin tur till att producera värme och energi och kommer på så sätt till användning. 

Regeringen har också gett Naturvårdsverket i uppgift att utreda hur man ska kunna återvinna annat än förpackningar vid återvinningen för att Sverige bättre ska kunna leva upp till EU:s mål om avfallshantering. I dagsläget missar Sverige detta med 15 procent. 

Producentorganisation för textil i Norge

I samarbete med textilindustrin och Virke har återvinningssystemet Grønt Punkt i Norge etablerat producentorganisationen TekstilPRO. Syftet med grundandet av TekstilPRO är att samla branschen inför det kommande producentansvaret för textilier och skor. Miljömyndigheterna i Norge planerar att presentera riktlinjer under 2026, som sedan ska träda i kraft 2027. TekstilPRO befinner sig nu i en förberedande fas där de etablerar en förvaltning, utvecklar samarbetet med kommuner, insamlare och knyta an till fler textilföretag. 

Ungern inför producentansvar för textilier och möbler

Om ett svenskt företag säljer textil och möbler till ungerska slutanvändare till exempel via e-handel finns en skyldighet att registrera sig som producent i landet. Företag som inte är baserade i Ungern måste anlita en auktoriserad representant i Ungern för att kunna göra en registrering och uppfylla kraven på utökat producentansvar. 

Senareläggning av implementering av PPWR?

Flera tyska branschorganisationer har riktat en gemensam skrivelse till den federala miljöministern i Tyskland med en uppmaning att senarelägga implementeringen av den nya europeiska förpackningsförordningen (PPWR) till den 1 januari 2027. Anledningen till detta är att det blir en organisatorisk och juridisk börda för företag med tanke på att startdatumet ligger mitt i räkenskapsåret, den 12 augusti 2026. En annan punkt som tas upp är kritik mot att flera grundläggande termer och ansvarsområden ännu inte är tydligt definierade, vilket leder till en stor osäkerhet kring tolkning och implementering av det utökade producentansvaret (EPR). Att skjuta upp tillämpningen av PPWR till 1 januari 2027 skulle möjliggöra bättre juridiska och operativa förberedelser samtidigt som en ordnad övergång i enlighet med den cirkulära ekonomin säkerställs. Organisationerna uppmanar också den tyska regeringen att förespråka ett samordnat och praktiskt införande på EU-nivå. 

EU-kommissionen lanserar frivillig hållbarhetsstandard för små och medelstora företag

EU-kommissionen har presenterat en ny frivillig hållbarhetsstandard för små och medelstora företag. Standarden, som är framtagen av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) ska minska bördan hos främst mindre företag i samband med ökade informationskrav från större affärspartners och finansinstitut.

Standarden ska vara enkel och flexibel att använda och riktar sig till icke-noterade företag med färre än 250 anställda. Kommissionen betonar att även mindre företag kan dra nytta av att frivilligt rapportera sin hållbarhetsprestanda och på så sätt förbättra tillgången till hållbar finansiering och även att få bättre förståelse och uppföljning för sitt hållbarhetsarbete, vilket i sin tur ger stärkt konkurrenskraft.

EU skjuter upp nya hållbarhetskrav 

Företag som omfattas av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, kommer inte att få några tillägg i sina rapporteringsskyldigheter i nuläget utan behålla nuvarande rapporteringsnivå fram till 2027.

Företag med färre än 750 anställda får också betydande lättnader och kan fram till och med 2026 undanta flera delar ur sin hållbarhetsrapportering. Större företag, med fler än 750 anställda, får också vissa uppskov. 

Bakgrunden till ändringarna är EU:s bredare reformpaket Omnibus I, som syftar till att minska byråkratin och anpassa CSRD till företagens kapacitet. Enligt förslaget ska mängden datapunkter i ESRS – de tekniska standarderna för hållbarhetsrapportering – minskas med upp till två tredjedelar.

Förutom detta förs även diskussioner om höjda trösklar för vilka företag som ska omfattas. I stället för att omfatta alla företag med fler än 250 anställda eller 50 miljoner euro i omsättning, föreslår vissa EU-lagstiftare att gränsen höjs till företag med minst 1000 anställda.

Europeiska kommissionen utvärderar WEEE-direktivet 

Europeiska kommissionen har publicerat en utvärdering kring den del av avfallsdirektivet som berör avfall från elektriska- och elektroniska produkter (WEEE). Utvärderingen ger en omfattande översikt över den nuvarande lagstiftningen och dess effektivitet. Direktivet har lett till förbättringar för insamling och hantering av uttjänta produkter men det finns fortfarande stora brister i hur direktivet ska genomföras i praktiken och därmed hindras direktivets mål om resursbesparing, miljöskydd och hållbar produktion. Kommissionen ser ett behov av reformer inom flera områden som berör exempelvis insamling av WEEE, återvinning av kritiska råvaror, bristen på harmonisering av system för utökat producentansvar och tillämpningsområde. Kommissionens utvärdering visar att trots rättsligt bindande mål uppfyller de flesta medlemsstaterna inte insamlingsgraden på 65 procent.  

Gamla telefoner och surfplattor sparas i stället för att återvinnas

Ny statistik från Eurostat visar att mer än hälften av medborgare i EU väljer att behålla sina gamla mobiler, datorer och surfplattor hemma i stället för att återvinna dem. 

Statistiken visar att när en EU-medborgare mellan 16 och 74 år byter mobiltelefon väljer över 50 procent av personerna att behålla mobilen medan 18 procent gavs bort eller såldes. Endast 11 procent av deltagarna i urvalsgruppen lämnade den uttjänta mobilen till återvinning och 2 procent kastade dem utan återvinning.

Liknande mönster syns även för besläktade elektronikprodukter. 34 procent behöll sina gamla laptops och surfplattor, medan 12 procent gav bort eller sålde dem. Återvinningsgraden låg även här på 11 procent.

Stationära datorer visar något bättre statistik med en återvinningsgrad på 15 procent. 

E-handelsplattformar ska omfattas av WEEE-reglerna i UK

I Storbritannien har det länge rått en skev konkurrenssituation vid försäljning av elektriska och elektroniska produkter avsedda för privata hushåll. Företag baserade i Storbritannien har belastats med avgifter för elektronik medan utländska aktörer som tillhandahåller sina produkter via e-handelsplattformar inte haft dessa kostnader. För att råda bukt på detta problem finns det nu ett förslag att e-handelsplattformar ska bli ansvariga för rapportering av de elektriska produkter de tillhandahåller på den brittiska marknaden när produkterna ursprungligen kommer från ett icke-brittiskt land. Förslaget som lades fram i början av sommaren ska nu gå igenom de båda parlamentskammarna innan det kan träda i kraft.

Den väg som nu valts innebär att i stället för att kräva att många tiotusentals icke-brittiska företag registrerar sig för WEEE så ligger skyldigheten hos ett mindre antal online-marknadsplatser. Det gör att den administrativa bördan från miljömyndigheterna i Storbritannien blir enklare att hantera. 

Uppdaterad förpackningslagstiftning i Norge

Norge har infört ändringar i sin avfallsförordning, vilket innebär hårdare krav och skyldigheter för producenter. De reviderade föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2025.  Den största förändringen är att den tidigare minimigränsen på 1000 kg per material tas bort, vilket innebär att alla, även mindre aktörer, ska vara medlemmar i ett godkänt återvinningssystem som tar hand om förpackningarna vid kassering.  

En annan förändring är att återvinningssystemen fortsättningsvis ska benämnas som en PRO (producentansvarsorganisation), vilket är en anpassning till hur de benämns i större delen av Europa. Slutligen ska de norska myndigheterna ska inrätta ett nationellt förpackningsregister, som säkerställer att lagstiftningen fullgörs.

Den reviderade förpackningslagstiftningen förtydligar och betonar tidigare skyldigheter för producenter att täcka nödvändiga kostnader för insamling, transport och behandling av förpackningar. Producentorganisationerna är ideella och den miljöavgiften som tas ut går helt till arbetet med att samla in och återvinna förpackningar i enlighet med lagstadgade krav.