Den av en socialdemokratisk arbetsgrupp föreslagna 35-timmars arbetsveckan med bibehållen lön är inget nytt fenomen i Tyskland. De tyska politikerna håller sig dock utanför debatten kring beslut om arbetstidsförkortning och låter parterna på arbetsmarknaden liksom enskilda företag själva bestämma i frågan, skriver professor Hubert Fromlet och vd Ralph-Georg Tischer på Tysk-Svenska Handelskammaren på Di Debatt. 

En tillsatt socialdemokratisk arbetsgrupp lanserade nyligen sina tankegångar kring ett lagstiftat införande av 35 timmars veckoarbetstid för hela svenska samhället fram till år 2035. Naturligtvis kom omedelbart starka reaktioner för och emot de föreslagna arbetstidsförkortningarna. 

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att titta närmare på Tysklands erfarenheter i denna viktiga och komplicerade fråga. Hur har diskussionen och utvecklingen gått i vårt södra grannland? Speciellt slående i jämförelse med det svenska utkastet är att man i Tyskland inte ville lagstifta i denna samhällsfråga. 

Den föreslagna 35-timmars arbetsveckan med bibehållen lön är inget nytt fenomen i Tyskland. Redan 1996 introducerades i västra Tyskland en sådan arbetstidsförkortning inom metallområdet via parterna på arbetsmarknaden – inte lagstiftningsvägen. Därefter tillkom successivt en påtaglig mängd avtal om kortare arbetstider på enskild företagsnivå, senast rätt spektakulärt för lokförarna hos det statsägda järnvägsbolaget Deutsche Bahn. Totalt har idag cirka tio procent av de tyska löntagarna redan 35 timmars arbetstid i veckan.

 Läs artikeln på Di debatt.