Medan både Sverige och Tyskland står inför en växande brist på kvalificerad arbetskraft, väcker det tyska systemet för “duale Ausbildung” allt större intresse. I takt med att höstens nya yrkesutbildningar drar igång i Tyskland dyker frågan upp på nytt: hur kan man bäst rusta unga för arbetslivet – och samtidigt säkra framtidens kompetensförsörjning? 

I Tyskland kombinerar tusentals ungdomar teori i yrkesskolan med praktik på arbetsplatsen i ett system som länge betraktas som en ryggrad i landets industriella framgång. Men trots att modellen erbjuder tydliga karriärvägar och engagerade arbetsgivare visar en färsk studie från Bertelsmann Stiftelsen att många utbildningsplatser förblir tomma. Allt fler företag har svårt att hitta lärlingar, vilket tyder på ett växande gap mellan företagens behov och ungdomarnas utbildningsval.   

Och hur ser framtiden ut för yrkesutbildningar i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt? Kan Sverige lära sig något av Tysklands duala modell?

Så fungerar duale Ausbildung  

Det tyska systemet för duale Ausbildung är en yrkesutbildning som kombinerar praktik på en arbetsplats med teoretisk undervisning på en yrkesskola (Berufsschule). Beroende på yrke och förkunskaper sträcker sig utbildningstiden oftast från två till tre och ett halvt år.   

I Sverige sker yrkesutbildning vanligtvis inom gymnasieskolan eller på yrkeshögskolor, där praktikmomenten ofta är korta. I Tyskland däremot är duale Ausbildung starkt förankrad i arbetslivet med elever som tillbringar en stor del av utbildningen direkt på arbetsplatsen. Företagen är med från start och följer eleverna genom hela utbildningen – ofta med målet att erbjuda en fast heltidsanställning efter utbildningen.  

Lärlingar bygger Tysklands framtid  

Det duala utbildningssystemet spelar en avgörande roll i Tysklands strategi för att möta den växande bristen på kvalificerad arbetskraft. Enligt en färsk studie från Tyskland tecknades cirka 475 000 utbildningskontrakt under 2024, och totalt befann sig över 1,2 miljoner personer i en sådan utbildning vid årets slut. Trots dessa siffror minskade antalet nya kontrakt med en procent jämfört med föregående år, vilket är ett tecken på att det fortfarande finns utmaningar att hantera.  

"Examinerade från våra duala studie- och utbildningsprogram har, förutom en gedigen teoretisk grund, även praktiskt inriktade kunskaper och färdigheter om vårt produktutbud, interna företagsprocesser och strukturer samt aktuella utmaningar och utvecklingar inom energibranschen."

För arbetsgivare erbjuder systemet flera konkreta fördelar. Genom att utbilda elever direkt i företaget kan deras kompetens skräddarsys efter verksamhetens behov. Det skapar inte bara högre produktivitet, utan också mer lojalitet. Många elever är kvar som anställda efter att de avslutat utbildningen, vilket minskar företagens rekryteringskostnader. Detta lyfts även fram av Lars-Gerrit Bengtsson, ansvarig för utbildningssamordning på Vattenfall:

– Examinerade från våra duala studie- och utbildningsprogram har, förutom en gedigen teoretisk grund, även praktiskt inriktade kunskaper och färdigheter om vårt produktutbud, interna företagsprocesser och strukturer samt aktuella utmaningar och utvecklingar inom energibranschen. Dessutom identifierar de sig redan i hög grad med Vattenfalls företagskultur.

Systemet har också blivit ett viktigt verktyg för att integrera nyanlända och utländska ungdomar på arbetsmarknaden. Genom att kombinera utbildning med praktiskt arbete får unga inte bara yrkeskunskaper, utan också direkt kontakt med arbetslivet, språket och den tyska kulturen. För många innebär en sådan utbildning ett första steg mot arbetslivet och en plats i samhället.   

Även i Sverige finns det potential att dra lärdom av den tyska modellen, särskilt när det gäller att skapa tätare samarbeten mellan skolor och arbetsgivare. Det skulle också bidra till att minska kompetensbristen inom viktiga branscher som vård, teknik och IT.   

Utmaningar och möjligheter  

Trots att duale Ausbildung länge varit en central del av Tysklands utbildningssystem kvarstår utmaningen med att fylla alla utbildningsplatser. Många ungdomar uppfattar yrkesutbildningar som ett ”mindre bra” alternativ jämfört med akademiska studier. Utbildningar förknippas ofta med begränsade karriärmöjligheter, låg lön och svag status.  

Enligt en aktuell studie från Bertelsmann-Stiftung kunde 47 procent av de tillfrågade företagen under föregående år endast fylla en del, eller i vissa fall inga, av sina erbjudna utbildningsplatser. Studien pekar också på att många unga har bristande information om vad duale Ausbildung faktiskt innebär, vilket skapar ett kommunikationsgap mellan företag och ungdomar. Företagens budskap verkar helt enkelt inte nå fram. Ett tydligt exempel är frågan om utbildningsersättning. Enligt undersökningen av Bertelsmann vill 95 procent av ungdomarna ha information om lönen innan de söker, men fyra av tio företag uppger inte sin ersättning förrän vid själva intervjun. Det visar på ett betydande informationsunderskott som riskerar att påverka ungas vilja att söka sig till utbildningen.  

"Många IHK:s i Tyskland använder kampanjens visuella stil och ton, till exempel på utbildningsmässor, för att lyfta fram den duala utbildningen. Det fungerar mycket bättre än tidigare, tack vare de fräscha budskapen och den målgruppsanpassade designen."

För att motverka detta har både myndigheter och företag i Tyskland på att göra yrkesutbildningar mer attraktiva för unga. Ett exempel är den nationella kampanjen ”Sommer der Berufsausbildung”, som samlar myndigheter, företag och skolor i ett gemensamt initiativ. Genom sociala medier, praktikveckor och lokala evenemang vill man nå ut till ungdomar, visa på bredden av yrken och lyfta fram konkreta karriärvägar. Fokus ligger på att förbättra yrkesvägledningen, synliggöra möjligheterna inom duale Ausbildung och skapa direktkontakt mellan elever och arbetsgivare.  

Samtidigt börjar allt fler aktörer inse att traditionella kommunikationskanaler inte räcker. För att nå unga krävs det att man möter dem där de befinner sig – i deras digitala vardag. Ett exempel på detta är kampanjen #koennenlernen, som drivs gemensamt av många tyska handelskammare (IHKs). Thore Hansen, chef för utbildningsområdet vid IHK Schleswig-Holstein, berättar:  

– Vi har varit igång med kampanjen #koennenlernen i fyra år. På TikTok har kampanjen nu över 70 000 följare, och under 2024 hade vi mer än 50 miljoner visningar. Vi får också stor uppmärksamhet från både medlemsföretag och allmänheten genom vår Out-of-Home-kampanj – med affischer, city lights och liknande – som har nått över 180 miljoner kontakter.  

Han fortsätter:  

– Många IHK:s i Tyskland använder kampanjens visuella stil och ton, till exempel på utbildningsmässor, för att lyfta fram den duala utbildningen. Det fungerar mycket bättre än tidigare, tack vare de fräscha budskapen och den målgruppsanpassade designen.  

En väg framåt 

Kompetensbristen växer i både Sverige och Tyskland och frågan om hur man utbildar framtidens arbetskraft alltmer akut. Det tyska systemet för duale Ausbildung visar att en nära koppling mellan utbildning och arbetsliv kan vara en viktig del av svaret. Genom att ge unga praktisk erfarenhet och direktkontakt med arbetsgivare skapas starkare engagemang och långsiktig kompetensförsörjning. 

Samtidigt krävs att utbildningssystemet fortsätter att utvecklas. För att nå fler unga måste kommunikationen bli mer träffsäker. Initiativ som ”Sommer der Berufsausbildung” och nya digitala kanaler visar att förändring är både möjlig och nödvändig.   

Om Sverige vill möta framtidens arbetsmarknad med samma kraft kan det vara dags att titta närmare på hur utbildning och arbetsliv kan samverka på ett mer strukturerat sätt. Duale Ausbildung är ett exempel på hur utbildning kan bli en investering i både individen och samhället.