I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om vilka länder i Europa som är bäst på avfallshantering och återvinningskvoten för dryckesburkar ska öka och flera andra intressanta artiklar.

Europa: Jämförelse av de bästa avfallsländerna

Avfall Sverige har lagt fram en studie som undersöker fem länder i Europa, som kommit längst inom avfallshantering och återvinning för att framhäva deras likheter och skillnader. I studien har förutom Sverige även Danmark, Nederländerna, Österrike och Schweiz ingått.

En gemensam nämnare för länderna är ett avfallsansvar hos de lokala myndigheterna såsom kommun eller motsvarande myndighet. Antingen ges kommunen själv eller annan motsvarande regional myndighet, i uppgift att ha ansvar för avfall från hushållen. I Sverige, Danmark och Nederländerna är kommunerna självstyrande. I Österrike finns det väldigt många små kommuner. Här har ansvaret i stället lagts ut på regionala enheter och som har egen lagstiftning och egna myndigheter. Det finns därför regionala skillnader när det gäller kommunernas ansvar och hur man hanterar olika avfallsslag.

Liknande regionalisering finns i Schweiz. De flesta kantonerna har emellertid överlåtit ansvaret för hanteringen på kommunerna. Det är mer vanligt med regional avfallssamverkan mellan kommuner i länder som har många små kommuner och med högre befolkningstäthet än Sverige. Regionala bolag är den vanligaste samverkansformen i Sverige och Nederländerna, medan i de övriga länderna är det vanligast med olika kommunalförbund. Det varierar mellan länderna hur producentansvaret är upplagt liksom vilket avfallsslag som ska samlas in separat. Likaså varierar det i de olika länderna hur kommunernas roll i insamlingen och återvinningen av avfall med producentansvar är.  Man kan summera med att man kan lösa saker på olika sätt men ändå nå hög återvinning

Fördelningen av behandlingsmetoder är likartad i de olika länderna. Ungefär hälften av hushållsavfallet återvinns genom förbränning med energiåtervinning och ungefär hälften genom materialåtervinning inklusive biologisk återvinning. En mindre andel deponeras. Högt satta mål för återvinning och förbud mot deponering av brännbart avfall råder i samtliga länder, som skall se till att endast en liten del av avfallen hamnar på deponier. Sverige och Danmark redovisar höga siffror vid energiutvinningen bland förbränning av hushållsavfall då de har väl utbyggda fjärrvärmesystem. Andelen av biologisk återvinning är störst i Österrike medan även de har bra nätverk för fjärrvärme. För mer information läs U2011:15Avfallshantering i olika europeiska länder. Källa: Avfall Sverige

Europa: Återvinningskvoten för dryckesburkar ska öka

Den europeiska industrin för dryckesburkar vill öka återvinningskvoten avsevärt. År 2015 ska 75 procent av alla dryckesburkar återvinnas i Europa. Detta säger ordföranden, Gerrit Heske, i branschföreningen BCME (Beverage Can Makers Europe) och president för Ball Packaging Europe vid en presskonferens i Nürnberg. År 2009 låg det europeiska genomsnittet för återvinning av dryckesburkar på 66 procent, betydligt över motsvarande siffror för andra dryckesförpackningar såsom kartonger eller plastflaskor. Detta försprång vill burktillverkarna öka ytterligare.

Sedan 2008 har framgångsrika projekt genomförts för detta ändamål i många västeuropeiska länder. Projektet ”Every can counts”, kommer under 2012 att utvidgas till Polen, Serbien, Ungern och Tjeckien. Projektet är kärnan i utbildningen om de miljömässiga fördelarna med dryckesburkar. Det bygger på en blandning av information och aktiviteter som till exempel insamling av burkar på stora evenemang. Projektet startades för tre år sedan i Storbritannien av burktillverkare, förpacknings- och återvinningsföretag. "Med de erfarenheter som gjorts där, vill vi nu gå vidare till nya länder. Samtidigt finns det fortfarande informationsarbete att utföra i västeuropeiska länder, säger Heske. Han hänvisar till en aktuell och representativ undersökning som genomfördes i mitten av 2011 i Storbritannien, Frankrike, Spanien och Tyskland. Det visar sig att Tyskland, med en av Europas högsta återvinningskvot på 95 procent av dryckesburkar, att här var kunskapen hos konsumenterna som sämst när det gällde de miljövänliga fördelarna med dryckesburkar. Vid en jämförelsebar undersökning som gjordes 2007, sa 52 procent av de tillfrågade att dryckesburkar var återvinningsbara. Idag är siffran 41 procent. Denna tillbakagång sporrar till att man måste anstränga sig mycket mer för att öka medvetandet om dryckesburkarnas fördelar hos konsumenterna.

Många konsumenter vet inte att dryckesburkar av metall kan återvinnas oändligt utan att kvaliteten försämras. Dessutom sparar man 95 procent av energin vid beredningen av metallburkar som skulle behövas för produktion av ny metall. Det handlar inte enbart om minskning av avfall, utan även om att ge ett personligt bidrag till energibesparing "Vi måste helt enkelt tydligare kommunicera dessa produktfördelar", meddelade Heske.

Undersökningen visar också att dryckesburkar används betydligt oftare i Tyskland nu än vad det gjordes för fyra år sedan. 20 procent av de tillfrågade tyskarna sade att de konsumerar drycker från burkar flera gånger per vecka. Vid undersökningen 2007 var siffran nio procent. Enligt undersökningen visar det sig också att män och framför allt unga konsumenter i åldrarna 14-17 föredrar burkar framför plast eller glasflaskor. Källa: Neue Verpackung

Sverige/Norge: Samarbete kring återvinning

Tillsammans med Grønt Punkt i Norge har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) tecknat avtal om återvinning av insamlade plastförpackningar från alla hushåll i de båda länderna. Denna upphandling har gett unika fördelar i jämförelse med tidigare, då varje land har förhandlat var för sig. Bolagen har genomfört upphandling av sortering och materialåtervinning av plastförpackningar i båda länderna. Kriterierna i anbuden har varit att materialåtervinna minst 80 procent av de insamlade plastförpackningarna. Den gemensamma upphandlingen har varit lyckad på flera sätt. Med en gemensam upphandling har vi fått betydligt fler kvalificerade anbudsgivare att välja bland och därmed också bättre pris och bästa teknik. De vinnande anbuden har fått en bra kapacitet för att balansera produktionen för en för dem effektiv hantering, säger Kent Carlsson vd för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

Återvinningsmarknaden är på köparens villkor, förklarar Jaana Roine, VD för Grønt Punkt Norge. Om vi inte hade gjort en gemensam upphandling tillsammans med svenskarna hade vi istället varit tvungna att konkurrera med dem om fabrikernas kapacitet.  Det gemensamma anbudet innebär att vi båda har uppnått bästa möjliga villkor, inte minst för att vi kan agera som en stor och betydande aktör på marknaden med uppemot 50 000 ton plastförpackningar per år. Sammansättningen på den svenska och norska plastinsamlingen är numera relativt lika. I Sverige samlade man tidigare bara in hårda plastförpackningar, men för två år sedan startade FTI insamling av alla plastkvaliteter från svenska hushåll, på samma sätt som i Norge. Det är särskilt roligt att Swerec med sin nya moderna fabrik, fortfarande är en bland våra partners. Alla vinnande anbud är stora, seriösa och högt utnyttjande. Det är särskilt skönt att det är en nordisk aktör bland vinnarna, säger Jaana Roine.  Källa: Packnews

Kort och Gott:

Europa: Vi är inte medvetna om hur mycket som kastas

Enligt en opinionsundersökning inom EU tror nästan 60 procent av medborgarna att hushållen inte producerar så mycket avfall. I 21 av 27 EU-länder säger de flesta att hushållen inte producerar så mycket avfall. Detta är raka motsatsen till statistiken, som visar att varje medborgare kastar i genomsnitt mer än ett halvt ton avfall per år. De flesta som tillfrågats är eniga om att sophanteringen måste bli bättre och att miljöaspekter spelar en viktig roll när man köper nya produkter. EU:s miljökommissionär Janez Potocnik konstaterar att de flesta av oss inte är medvetna om hur mycket vi kastar bort. Mycket av vårt avfall kan återanvändas och återvinnas och måste därför öka i alla led, från livsmedel, trädgårdsavfall till gamla mobiltelefoner. Slöseri belastar inte bara vår värld utan även våra plånböcker. Källa: Umweltschutz

Sverige: Världsledande av insamling av uttjänt elektronik

2010 visar sig vara ännu ett positivt år för insamling av uttjänt elektronik i Sverige. Hela 150 400 ton samlades in, vilket innebär en ökning med 1,39 procent i jämförelse med föregående år. Detta motsvarar 15,99 kg per invånare. Resultat ligger avsevärt över EU:s direktiv, som är 4 kg per invånare. Statistiken visar att Gotland ligger i topp, tätt följt av Jämtland, Västmanland och Gävleborgs län som alla samlat in mer än 19 kg per invånare. Den snabba teknikutvecklingen gör att utbudet av små el-produkter ökar. Idag finns det elektronik i allt fler nya grupper av produkter. Med denna utveckling är det därför mycket viktigt att var och en av oss lär oss hur vi ska ta hand om alla dessa elektronikprodukter och inte glömma bort dem i byrålådor etc. Källa: El-kretsen

Sverige: Ligor ute efter metallskrot

I samband med stigande metallpriser så förekommer det allt mer stölder av metallskrot bland landets återvinningsstationer. Stölderna är störst i storstäderna och äger oftast rum nattetid, men det förekommer även att stölderna sker på dagtid, mitt framför ögonen på personalen och ibland uppträder tjuvarna även hotfullt mot personalen. Tjuvarna letar ut värdefulla metaller som koppar, rostfritt, aluminium, andra metaller och även el-skrot och sedan försvinner de. Vissa återvinningsstationer har valt att sätta upp elstängsel och att låsa in sitt skrot under nätter och helger. Flera timmar beskrivs gå åt dagligen för att städa upp efter tjuvarna. Källa: Metro

Österrike: Exemplariskt återvinningsföretag

Årligen bearbetas och återvinns drygt 570 miljoner PET flaskor av det österrikiska företaget PET to PET Recycling Österreich GmbH. Detta har man gjort sedan 2007. Av det återvunna materialet gör man nya livsmedelsförpackningar. Befolkningen i Österrike är mycket duktiga på att sortera hushållsförpackningar, vilket resulterar till framgång för företaget PET to PET. Under 2010 insamlades 82 procent av de PET-flaskor som avsattes på den österrikiska marknaden. Återvinningskvoten ligger på cirka 75 procent. Företagets anläggning moderniserades under hösten 2010 och har lagt om så att man nu helt och hållet använder PET-Recyclat (PET-flingor och PET-granulat) för framställning av livsmedelsförpackningar. Nya Pet flaskor består till nästan 50 procent av återvunnen PET. Det är emellertid inte bara processen av ”bottle-to-bottle recycling” som är miljövänlig i anläggningen utan man håller också ner vattenförbrukningen till ett minimum genom att avloppsvattnet renas till ca 75% och värmeenergin frånfrånluften  tas tillvara och kan återförs in i processen.

Genom återvinning, hållbar produktdesign och implementering av miljövänliga insamlingssystem finns det stora möjligheter för att sätta stopp på slit-och-släng samhället. Källa: Politik & Markt

Kina: Dataskrot blir beläggning till vägar

En grupp forskare i Kina har tagit fram en konstruktiv användning av dataskrot. När man separerar kretskort ifrån metaller och andra värdefulla komponenter så kan resten malas ner och användas som fyllningsmedel i asfalt. Denna metod gör att asfalten blir mer uthållig vid stigande temperaturer. Källa: Europaticker

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras nio gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här

Alla utgåvor samlade på ett ställe

Ytterligare recyclinginformation får du på telefon 040-304940, fax 040-304943, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor . Om du inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras ber vi om ett kort meddelande.