I denna utgåva kan du bland annat läsa om hur panten skapar jobb i Tyskland, Rumänien som måste agera för att omsätta EU-direktivet och hur vi förbättrar plaståtervinningen i Norden. Dessutom en intressant artikel om en ung visionär och hans projekt för att rena världens hav. 

Pant ger jobb i Tyskland

”Skänk bort din pant” började som ett pilotprojekt på Stuttgarts flygplats. Nu följer andra, till exempel Dortmunds flygplats efter. Konceptet är enkelt: lägg din tomma flaska i en av de lättillgängliga behållare som står uppställda på flygplatsen. Sedan töms och rengörs behållarna av föreningen Trott-war som stödjer projekt för att ge arbete åt människor från socialt utsatta grupper. Genom det som panten inbringar kan Trott-wars hittills finansiera fyra heltidstjänster, enligt Trott-wars VD Helmut Schmid. Riktigt bra dagar, som till exempel under sommarsemestrarna, samlar Trott-war in 2000 flaskor och kommer då upp i 400-500 Euro per dag. På vintern är det betydligt mindre, då snittet är cirka 8000 Euro per månad. Georg Fundel, VD för Stuttgarts flygplats, är nöjd och gläds åt att man på det här sättet har hittat en lösning för alla pantflaskor och att man kan ta sitt ansvar. Duales System Deutschland GmbH (Der Grüne Punkt) stödjer projektet och Trott-war genom att ta hand om flaskorna och se till att panten kommer Trott-war till godo. Projektet förenar på ett föredömligt sätt miljöskydd och resurssparande med ett socialt engagemang, säger Michael Wiener, VD för Duales System Holding Källa: Grüner Punkt

Rumänien måste agera för omsättning av EU-direktiv

EU-kommissionen kräver av Rumänien att man måste omsätta EU-direktiven till nationella lagar rörande förpackningsavfall och uttjänta bilar. De reviderade förpackningsriktlinjerna är mer omfattande än de ursprungliga och gör en tydlig skillnad på vad som räknas som en förpackning och vad som inte gör det.
Båda direktiven skulle ha omsatts till lag före hösten 2013. Rumänien har inte lyckas hålla dessa tidsfrister och har därför blivit uppmanade av EU att informera om hur arbetet fortlöper. Rumänien har svarat att arbetet för att omsätta direktiven är igång. Eftersom EU-kommissionen inte blivit informerad om åtgärder har man krävt ett detaljerat ställningstagande från Rumänien. Reagerar Rumänien inte inom två månader kan man komma att ställas inför EU-domstol. Källa: Europaticker

Schweizarna har återlämnat 131 000 ton gamla apparater 2013

I Schweiz säkerställer, sedan 20 år, tre olika system insamlingen och återvinningen av uttjänta apparater. Uppdelningen i tre olika system har en historisk förklaring då man i början ville bygga upp branschspecifika återvinningssystem. Genom denna närhet till respektive bransch kunde man få bort den skepsis som fanns mot att ansluta sig till återvinningssystem.
Beroende på vilken typ av elektriska eller elektroniska apparater det handlar om, vänder man sig till Swico, Stiftung SENS eller Stiftung Licht Recycling Schweiz (SLRS).
Samarbetet mellan de olika systemen intensifieras, särskilt där man kan uppnå synergieffekter. Målgrupper ska adresseras gemensamt. På så sätt blir hanteringen mer kostnadseffektiv och man undviker att systemen spelas ut mot varandra. Källa: Europaticker

2013 rekordår för materialåtervinning i Sverige

FTI (Förpacknings& Tidnings Insamlingen) lyckades 2013 kraftigt öka sin materialåtervinning av plastförpackningar med 9,5 procent. Ökningen är sensationellt bra. När FTI dessutom för första gången redovisar materialåtervinning från alla producenters plastförpackningar överträffas de nationella målen för alla förpackningsslag, meddelar VD Kent Carlsson. Beräkningsmetoderna för återvinning av verksamhetsinsamlingen har förfinats. Källa: FTI

Plaståtervinningen ska förbättras i Norden

Varje år kastas 700 000 ton plast som osorterat avfall i Norden. Rapporter från Nordiska Ministerrådet visar hur återvinningen kan förbättras. Rapporterna visar metoder för att förbättra insamling, sortering och återvinning av plastavfall i Norden.”Våra plastprodukter borde designas och produceras utan skadliga ämnen och med hänsyn till återvinning” säger Sanna Due Sjöström, ordförande för Nordiska avfallsgruppen. Första rapporten presenterar de första stegen för att förbättra de nordiska systemen för insamling och återvinning. Den fokuserar på tre avfallsströmmar: plastemballage, små plastföremål och skrymmande plastavfall.
Andra rapporten syftar till att stödja kommunala återvinningsstationer. 65 000 ton plast förbränns från återvinningsstationerna varje år. Rapporten beskriver möjliga plastkategorier och ger rekommendationer för förbättrad insamling och sortering vid stationerna.
Tredje rapporten identifierar en stor potential för ökad återvinning av plaster från elektroniskt avfall. Rapporten belyser det faktum att trots att tillgänglig återvinningsteknik finns, återvinns mindre än 30 procent av plastavfallet. Ytterligare resultat presenteras i projektets slutrapporter i slutet av 2014. Källa: Miljö & Utveckling

Visionen om ett hav utan plastavfall

Enligt uppskattning flyter cirka 142 miljoner ton plast runt i våra hav. Enligt FN:s miljöprogram kastas varje år ytterligare sju miljoner ton plastavfall i haven. Avfallet från turistbranschen, fiskeri- och sjöfartsindustrin förorsakar skador för 9,6 miljarder Euro och följderna för miljön är enorma. Varje år dör en miljon sjöfåglar och hundratusentals däggdjur till följd av nedsmutsningen. Ofta förväxlar djuren plastsopor med näring och går sedan en plågsam död till mötes. På så vis är soporna också farliga för oss människor för slutligen hamnar giftet på våra tallrikar.

Den holländske studenten Boyan Slat har kommit på ett sätt att få bukt med avfallet. Hans idé är barriärer som flyter mellan plattformar och som drivs av solenergi. Tanken är att havets cirkelformade strömningar ska spola soporna in i barriärerna, där avfallet sedan kan fraktas bort med fraktfartyg och för att sedan återvinnas på land.
Kritiker har dock tvivlat på om idén är så effektiv. Plasten befinner sig för djupt, barriärerna är för instabila för att klara strömningar och oväder. Dessutom kommer alla fartyg, som behövs för att samla in all denna plast, att förbruka mängder av bränsle. I slutändan gör detta kanske mer skada än nytta?
Pilotprojektet som gjorts ger ändå anledning till optimism. Samtidigt som man fångar in plast har de flytande barriärerna den fördelen att de inte stör havets djur. Djjren fastnar inte i några nät utan kan simma under barriärerna. Studier visar att den mesta av plasten befinner sig på ned till tre meters djup, tillräckligt nära ytan för att fångas upp av barriärerna.

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras nio gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här

Alla utgåvor samlade på ett ställe

Ytterligare recyclinginformation får du på telefon 040-304940, fax 040-304943, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor  . Om du inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras ber vi om ett kort meddelande.