I denna utgåva kan du bland annat läsa om det tyska projektet om granskning av återvinningsförmåga hos förpackningar, nya regler för elektriska produkter för internet- och exporthandeln, ”Ja” till mindre användning av plastpåsar i Europa och andra intressanta artiklar.

TYSKLAND

Granskning av återvinningsförmåga hos förpackningar

Återvinningsorganisation Gröna Punkten – Duales System Deutschland GmbH (DSD) blir en viktig partner vid projektet att undersöka och granska återvinningsförmågan av förpackningar. Detta meddelade konsultföretagen CYCLUS och HTP tillsammans med DSD på miljömässan IFAT i München. Partnerskapet gäller för de kommande tre åren. I detta projekt rådger DSD angående optimering av förpackningar. Dessa tre partners har utvecklat en värderingsmetod, för att kunna granska och bedöma återvinningsförmågan av förpackningar på ett tillförlitligt vis. Företaget erhåller för sina förpackningar/ förpackningsmaterial ett certifikat, som intygar återvinningsförmågan. Samtidigt kan man använda sig av en symbol på förpackningarna, som synliggör dessa egenskaper. Källa Recyclingmagazin

ÖSTERRIKE

”Öli” en exporthit

Öli har många ”feta år” bakom sig. Konceptet med att samla in gammalt matfett i plasthinkar startade i Tyrolen i Österrike 1999. Därefter har det spridit sig inom de olika landsdelarna i Österrike och även utanför landets gränser. 2003 kom det till Tyskland och därefter hängde även Malta och Italien på. I Italien är namnet ”Olly” och i januari landaden även Olly i Rom. Även Spanien Schweiz och Kyoto har visat intresse för denna form av insamling. Tyska Bayern har fördjupat samarbetet med Tyrolen i form av ett tvåårigt Interreg-Projekt (www.bioenergire-aus-der-kueche.eu). Sedan insamlingssystem infördes för 14 år sedan har det insamlats 3,6 miljoner ”Ölis” och 110 000 Gastro-Ölis (25-liter och 120-liters tunnor). Av den hitintills insamlade gamla matoljan som utvunnits till biodiesel skulle man kunna köra jorden runt med 7500 personbilar med en förbrukning på 0,6 liter per mil. Källa: Umweltschutz

ARA insamlar mer förpackningar

Den österrikiska återvinningsorganisationen Altstoff Recycling Austria (ARA) har haft ett framgångsrikt år 2013. Insamlingsmängderna av förpackningar har ökat med 1 procent 2013, cirka 835 000 ton, i jämförelse med år 2012. Här utgör 62 procent konsumentförpackningar och 38 procent från industri och hantverk. Insamlingen per capita av förpackningar och gammalt papper ligger på samma nivå som året tidigare, 117,4 kilogram. En av orsakerna till den förbättrade insamlingsnivån hos ARA sägs vara en förbättrad infrastruktur. Antalet behållare har ökat med 4,4 procent, så i hela Österrike ställer man totalt mer än 1,6 miljoner containrar till förfogande för sortering av förpackningar. AV de insamlade mängderna har cirka 782 800 ton återvunnits. Avfall, icke förpackningar och dryckes-förpackningar har sorterats bort. 82 procent gick till materialåtervinning, resten till energiåtervinning. Mer än 90 procent av återvinningen sker i Österrike enligt ARA. Inom alla materialfraktioner har man uppnått eller överträffat de insamlings- och återvinningskvoter som det österrikiska miljödepartementet satt upp. ARA ökar sina insamlingsmängder och är rustade för konkurrensen 2015. Källa: Recyclingmagazin

NORDEN

Nordiska länder ligger i topp i insamlingen av elektronikavfall i Europa

En ny rapport från WEEE Forum, som representerar producentorganisationerna i Europa, visar att Sverige, Norge och Danmark var de länder som samlade in mest elektronikavfall under 2012. I topp låg Norge med 22,6 kilo per person, därefter kom Sverige med 18,3 kilo per person, Schweiz 16,3 kilo per person och Danmark 12 kilo per person. Om man ser till total mängd så insamlades det mest elektronikavfall i Tyskland, 600 000 ton. När det gäller att samla in det som avsätts på marknaden så är det svenska insamlingssystemet bäst, där hela 77 procent insamlas. Motsvarande siffra i Norge ligger på 53 procent och i Danmark 51 procent. Under 2012 insamlades totalt 3,2 miljoner ton i Europa, vilket är en minskning med 3,4 procent i jämförelse med år 2011. Enligt WEEE Forum är en anledning att de elektriska och elektroniska produkterna blir allt lättare. Statistiken för Europa och mellan länder är inte alltid jämförbar av olika skäl. Bland annat förekommer det en ganska så omfattande illegal hantering av elektronikavfall i vissa delar av Europa. Källa: ENDS Europe och Avfall Sverige

EUROPA

Europa återvinner allt mer

Under 2012 återvanns 42 procent av hushållsavfallet i Europa till nytt material. Det är statistik som Eurostat, EU:s statistikkontor, gett ut.

Varje europé kastar i genomsnitt 495 kilo avfall, varav det mesta skickats till central behandling. 24 procent gick till förbränning, 27 procent till återvinning av material och 15 procent till kompostering och 34 procent deponerades. Den totala mängden avfall som återvinns, om man räknar ihop materialåtervinning och kompostering, har ökat från 18 procent år 1995 till 42 procent år 2012. Danskarna är de som kastar mest avfall, 668 kilo per invånare. Tyskland är störst när det avser materialåtervinning. Här blir 65 procent av avfallet till nya material eller kompost. Även om man ser att återvinningen ökar generellt, så finns det fortfarande länder, där större delen av avfallet hamnar på deponier. Här kan nämnas Rumänien och Malta där 99 respektive 87 procent av hushållsavfallet deponeras.

Statistiken är emellertid inte helt jämförbar länderna emellan. I Danmark räknar man fler avfallsslag som hushållsavfall, vilket också förklarar den stora avfallsmängden. I statistiken från EU räknar man inte de mängder som förbränns som återvinning, eftersom många anläggningar i Europa saknar återvinning av värme och el. Därför hamnar Sverige på en återvinning av 47 procent. Inberäknat energiåtervinning genom förbränning, som klassificeras av EU som en återvinningsmetod, låg den dock på 99 procent under år 2012. EU-kommissionen arbetar på att få fram en bättre, gemensam definition av hushållsavfall. Källa: Avfall Sverige

Nya regler för elektriska produkter för internet- och exporthandeln

Deadline för implementeringen av WEEE-direktivet var den 21 februari 2014 för en nationell lagstiftning i alla EU-länder. I det nya WEEE direktivet krävs att i varje EU-land, i vilket ett företag bedriver handel genom internet eller export, måste företaget själv finnas representerat eller att företaget företrädes av en agent (ombud).Många frågor om de olika skyldigheterna är ännu inte besvarade från de olika EU-länderna.

Hittills är det bara Danmark i Skandinavien som har infört det nya WEEE-direktivet.

Nedan följer en uppställning av hur det ser ut inom EU. Förändringar i mellantiden kan ha skett i varje land.

WEEE-direktivet är implementerat:

Bulgarien, Danmark, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien.

WEEE-direktivet har påbörjats:

Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Litauen, Polen, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.

WEEE-direktivet har inte omsatts eller där status är obekant:

Cypern, Kroatien, Lettland, Malta, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

”Ja” till mindre användning av plastpåsar i Europa

Den 16 april röstade Miljöutskottet i EU-parlamentet ”ja” till EU-kommissionens förslag att minska användandet av tunna plastpåsar med 80 procent fram till år 2019. På vissa punkter har man till och med skärpt EU-kommissionens förslag, som ville att medlemsländerna skulle införa en generell minskning av tunna plastpåsar. Parlamentet däremot kräver att medlemsländerna ska införa konkreta mål för minskningen. Ledamöterna rekommenderar ekonomiska styrmedel som skatter, avgifter och i vissa fall direkta förbud för att få ned användandet av plastpåsar. Genom att föra en enig politik kan man drastiskt sänka förbrukningen av plastpåsar. Detta har de ledande länderna, både inom och utanför EU, kunnat bevisa. Tunna plastpåsar ska ersättas av påsar från returpapper eller av biologiskt nedbrytbara plaster. Vid tillverkningen ska inga ämnen tillsättas som försvårar återanvändning eller nedbrytningen av biologiskt nedbrytbara plastpåsar. Tyska förbundet VKU (Verband kommunaler Unternehmen) ställer sig kritisk till användning av bilogiskt nedbrytbar plast, eftersom denna varken hör hemma i den ”gula tunnan” eller i ”biotunnan” och inte blir någon återvinning av hög kvalitet European Bioplastics ställer sig också bakom beslutet och, i motsats till VKU, ställer sig European Plastics även bakom bestämmelserna för biologiskt nedbrytbara plastpåsar. Källa: Recyclingmagazin

Plast avfall i Svarta Havet

Varje dag spolas mer än 4,2 ton plastavfall ut i Svarta Havet. 79 procent av detta är industriellt råmaterial. Österrikiska vetenskapsmän från Wiens universitet fann mer små plastbitar än ungfiskar i sina nät. Man kunde utesluta att råmaterialet kom från en källa. Det kommer från flera olika källor som transport, lastning och från den tillverkande industrin.

Omräknat på den totala sträckan av floden på 2900 kilometer, spolar Donau dagligen ut 4,2 ton plastavfall i Svarta Havet. På ett år blir det 1533 ton och det är mer än de uppskattade mängderna av flytande plast i Nordatlanten. I dessa beräkningar ingår inte små plastartiklar i nano storlek och som inte fastnat i näten med en masktäthet på en halv millimeter. Här finns det ett stort behov av forskning över dess andel och dess effekter. Källa: Umweltschutz

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras nio gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här

Alla utgåvor samlade på ett ställe

Ytterligare recyclinginformation får du på telefon 040-304940, fax 040-304943, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor. Om du inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras ber vi om ett kort meddelande.