I denna utgåva av nyhetsbrevet kan du bland annat läsa om att svenska regeringen överför ansvaret för insamling av hushållsförpackningar till kommunerna och andra intressanta artiklar.

I Tyskland ligger 100 miljoner gamla mobiltelefoner kvar i hushållen

Digitalförbundet BITKOM´s nya statistik visar att antalet oanvända mobiltelefoner i Tyskland ökar kraftigt. Statistiken är en beräkning utifrån en undersökning av befolkningen: 2014 hade 75 procent av tyskarna minst en oanvänd telefon hemma och i dagsläget är det 84 procent. Två oanvända telefoner finns det i 29 procent av hushållen idag och motsvarande siffra för 2014 var 24 procent. Endast 47 procent av de tillfrågade har någon gång lämnat en telefon till återvinning. Mobiltelefoner i Tyskland får man lämna in till kommunala insamlingsställen för elektronikskrot, i affären där man köpt ny telefonen eller till leverantörer av telefonabonnemang. Det är viktigt att telefonen inte kastas i hushållsavfallet och man ska inte glömma att radera hela minnet i telefonen, gäller även externminneskort. Mobiltelefonbatterier är också viktiga att återvinna, här galler samma regler som för batterier. Ett utkast till ett nytt lagförslag skulle göra det obligatoriskt för elektronikhandeln att ta tillbaka gamla elprodukter, men än så länge är ingenting bestämt. Källa: Europaticker

Återvinningsrekord i England

Under perioden april och juni 2014 återvanns nästa 49 procent av hushållsavfallet i England som material eller energi. Aldrig tidigare har det registrerats så höga siffror. Det är framför allt biologisk återvinning som har ökat. Andelen av matavfall som komposterats eller rötats ökade med hela 11 procent i jämförelse med motsvarande period 2013. Även annat grönavfall, som man skickade till biologisk behandling, ökade med 17 procent. En av anledningarna som gett detta resultat tros vara den ovanligt varma våren 2014. Källa: Avfall och Miljö

Förpackningsåtervinning i Nederländerna

I Nederländerna är det importören som har återvinningsansvar. Importörerna behöver inte redovisa förpackningsmaterial om det inte väger mer än 50 000 kg tillsammans. Fram till slutet av 2012 fick man redovisa avgifterna som skatt till Skatteverket, medan man idag ska redovisa till organisationen ”Avalfonds Verpakkingen”. Avgifter som importörer ska betala efter vikt har inte förändrats under de senaste åren (2013 till idag). Samma organisation som man redovisar till kontrollerar tillsammans med ”Inspectie Leefomgeving en Transport” om det finns gratisåkare i Nederländerna.

WEEE och batteriåtervinning i Nederländerna

I likhet med förpackningsåtervinning i Nederländerna är det också importören som är ansvarig för återvinning av WEEE och batterier. Även som utländskt företag (exportör) finns det en möjlighet att registrera sig frivilligt hos WEEE och batteriregistret som heter ”Het Nationaal (W)EEE Register” och jobba ihop med de fyra återvinningsföretagen som finns i Nederländerna. Det spelar ingen roll hur mycket företag producerar, redovisning ska göras från första grammet. Intressant är att i Nederländerna kan producenterna anonymt anmäla konkurrens som inte är med i WEEE/batteri systemet.

Ansvaret för insamling av hushållsförpackningarövertas av Sveriges kommuner

Regeringen aviserar att den vill kommunalisera stora delar av näringslivets arbete med återvinning och äventyrar därmed de ambitiösa mål som satts till 2020. Genom att införa kommunalt monopol på insamling av avfall som faller under producentansvar begränsas marknaden och existerande affärsavtal riskerar att upphävas.Kent Carlsson, VD på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen  beklagar i en intervju, konsekvenserna för miljön, men också för svenska hushåll och företag som efterfrågat och sett fram emot de satsningar ett samlat näringsliv nu genomför och hade planerat fortsätta med.  Då regeringens förra utredning presenterades år 2012 lät FTI genomföra en oberoende konsekvensanalys av en eventuell kommunalisering av insamlingsansvaret. Konsekvenserna visade sig bli stora för såväl miljön som samhället och ekonomin. Med den analysen som grund valde näringslivet att istället efterfråga mer ansvar, inte mindre. Något som förra regeringen också insåg och beslöt ställa krav på”. Efter FNs miljökonferens i Rio 1992 byggde näringslivet snabbt upp en nationell infrastruktur för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar och Sverige intog en ledande position inom detta område. Sedan dess har ambitionen hos såväl politiker som inom näringsliv höjts vad gäller producentansvar. Näringslivets arbete uppskattas av hushållen och i en undersökning 2015 av United Minds uppgav 91 procent av hushållen att de tycker att återvinning av tidningar är enkelt och 80 procent säger detsamma om plastförpackningar. Hantering av grovavfall däremot sköts av kommunen och bara 55 procent av hushållen tycker det är enkelt. Materialåtervinningen har tredubblats sedan 1990. 90 procent av tidningarna återvinns och 89 procent av glasförpackningarna. Utsläppen av växthusgaser har minskat med mer än 6Mton/år vilket motsvarar ca 10 procent av Sveriges utsläpp. Näringslivet vill ha en ledande roll i den gröna omställningen och bl.a. genom förnyade återvinningsstationer, fastighetsnära insamling i 50 procent av hushållen i snitt och samarbetsavtal med landets kommuner anser man att målen till 2020 kan nås. Regeringens inriktning visar på tydliga brister bl.a. inom servicenivå och valfrihet och det är genom utökat samarbete som de optimala lösningarna kan nås menar företrädare för Näringslivet. Avfall Sverige och kommunerna däremot välkomnar regeringens besked att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper övertas av kommunerna. Praktiskt innebär regeringens förslag gällande ny ansvarsfördelning att kommunerna samlar in avfallet och sedan lämnar över det insamlade materialet till producenterna mot en ersättning. Producenterna ansvarar för att avfallet återvinns på ett korrekt sätt. Avfall Sverige och kommunerna har varit förberedda på ett kommunalt insamlingsansvar sedan 2012. När kommunen blir huvudman kan nya fastighetsnära och rationella system för hantering av hushållsavfall utvecklas. Producentansvaret på förpackningar och returpapper har fått mycket kritik sedan införandet 1994. Systemet har utretts vid olika tillfällen och 2014 tillsattes en utredning för att se över kretsloppsfrågan. Man kom fram till att ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper skulle ligga kvar hos producenterna men den nya regeringen vill nu flytta över ansvaret till kommunerna. Regeringen ska tillsätta en utredning för att ta fram ett förslag på hur det förändrade ansvaret ska omsättas i praktiken. Bl.a. ska man ge förslag på hur det insamlade avfallet ska lämnas till producenterna som även fortsättningsvis har producentansvar samt hur ersättningen till kommunerna ska se ut. Läs mer på regeringens webbplats: www.regeringen.se/sb/d/20168/a/258772. Källa. FTI, Avfall Sverige, Dagens Samhälle

Ökad återvinning av elavfall i Sverige 2014

15 kilo per person eller 70 miljoner elprodukter återvanns i Sverige 2014 visar ny insamlingsstatistik från El-Kretsen. Det blir fler produkter varje år men eftersom produkterna samtidigt blir lättare och smartare får det effekten att vikten som återvinns planar ut. Noterbart är att för flera små produkter med inbyggda batterier eller lågenergilampor ökade återvinningen under 2014. Exempelvis ökade batterier med 11 procent. Dessutom har man samlat in 3 300 ton elavfall genom elektronikåtervinning. Källa: Avfall och Miljö

Värmljusbehållare är ingen förpackning i Sverige

Naturvårdsverket i Sverige har bekräftat att värmeljusbehållare inte anses vara en förpackning. Hos EU-kommissionen finns ”tea lights and similar candles” med som exempel på icke-förpackning (förpackningsdirektivet 94/62/EC). Samma sak gäller för gravlyktor som är ett undantag i europiska förordningen (SFS 2014: 1073, 26 § punkt 4). För svenska konsumenter innebär detta man inte ska sortera och återvinna värmeljuskopparna längre. Dessutom behöver kunder hos FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) inte längre redovisa värmeljus och liknande ljus från och med 1 april 2015. Källa: FTI

Allt fler dryckesförpackningar återvinns i Sverige

De tre senaste åren har återvinning av dryckeskartonger ökat mycket. 2011 återvanns inte ens var fjärde dryckeskartong mot 40 procent som återvinns idag.Den goda utvecklingen bidrogs av exempelvis skoltävlingar och aktiviteter som SM i kartongvikning. En stor producent Tetra Pak har haft flera aktiviteter tillsammans med WWF och ska i framtiden även försätta att uppmana folk att återvinna ännu mer. Källa: Avfall och Miljö

Sverige ligger i topp vid pappersåtervinning

Sverige innehar en av topplaceringarna i världen med mer än 90 procent pappersåtervinning. I en undersökning tycker 91 procent av de tillfrågade att det är enkelt att återvinna tidningar och 70 procent är intresserade av återvinningsprocessen och vad som händer med tidningar som har samlats in. Däremot är det inte många som vet vad som händer med tidningar efter att de har återvunnits. Källa: Avfall och Miljö

Framsteg inom textilåtervinning

En ny strategi har presenterats av Nordiska Minister rådet som ska förlänga livet på textilier och på samma gång ge 4 000 nya jobb inom textilåtervinning. Strategin innebär att förbättra design och mer återanvändning av textilier t.ex. ”leasa” speciella kläder som vandrarkläder istället för att köpa själv och för att kanske bara använda under sommaren. Textil kan återanvändas till ny fiber och Sverige behöver ett framgångsrikt återvinningssystem samt förbättrad insamling, sortering och vidare hantering. Ministerrådet tänker sig en gemensam automatisk sortering, som skapar 4 000 nya jobb i Norden och arbetsträning till ytterligare 30 000 personer. För att motivera aktörer att samla in textil och höja kvalitén på insamlingen har rådet föreslagit ett certifieringssystem. Pilotprojekten av certifieringssystem börjar testas 2015 och 2016. Under tiden är frågan om producentansvar fortfarande öppen, eftersom Nordiska Ministerrådet söker efter en lösning som länderna kan använda även på nationell nivå. Läs mer i Nordic textile reuse and recycling http://norden.diva-portal.org. Källa: Avfall och Miljö

Återvinning av aluminiumburkar för drycker inom EU på toppnivå

2012 uppnådde EU en återvinningsgrad av 69,5 procent, vilket är en förbättring med 1,5 procent. Återvinningsgraden motsvarar 27,5 miljarder burkar och dessa innehåller 390 000 ton återvinningsbart aluminium. I Tyskland uppgår återvinningsgraden till 89 procent. Landet kan spara 95 procent av den energi som behövs för produktionen av primärprodukter samt att man sparar råmaterial. Den årliga minskningen av växthusgaser är mer än 420 000 ton vilket motsvarar CO2 utsläpp från 15 000 bilar i Tyskland som registrerades 2014 och under hela dess livslängd.  Källa: Europaticker

Ny internationell standard för lättöppnade förpackningar

I denna standard definieras designkrav på en förpackning för att den ska vara lättöppnad. Standarden hjälper företag och upphandlare att ställa krav vid inköp av förpackningar, vilket är till stor hjälp för äldre, personer med funktionsnedsättning och konsumenter som upplever att många förpackningar är svåröppnade. Källa: SIS

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras sju gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här

Alla utgåvor samlade på ett ställe

Ytterligare recyclinginformation får du på telefon 040-304940, fax 040-304943, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor . Om du inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras ber vi om ett kort meddelande.