I årets första utgåva av nyhetsbrevet kan du bland annat läsa om nya regler för hur logotypen "Gröna Punkten" får användas, Sveriges framgångar inom batteriåtervinning och konkurrensen inom förpackningsrecycling i Österrike. Dessutom aktuella siffror om vart alla skrotningsfartyg tar vägen.

Nya regler för användningen av logotypen ”Gröna Punkten” på förpackningar

Pro Europe, som är paraplyorganisationen för ”Gröna Punkten”, har uppdaterat standarden för användandet av logotypen ”Gröna Punkten” i alla de länder där logotypen finns representerad. Syftet med detta initiativ är att harmonisera kriterierna för användandet av ”Gröna Punkten” och att stärka det som en symbol för de ekonomiska bidrag, som företag betalar för att säkerställa rätt hantering av förpackningar och förpackningsavfall. Man har ofta sett texten ”Gröna Punkten” ovanför eller under logotypen. Nu ska i stället symbolen ® (Registered Trademark) sättas tillsammans med logotypen ”Gröna Punkten”. Alla användarvillkor finns i en användarguide. Införandet av förändringarna är obligatoriska. De förpackningar som företagen har på sina lager kan man fortfarande avsätta på marknaden upp till nio månader efter införandet. För att få använda sig av logotypen på sina förpackningar måste förtaget ansluta sig till respektive lands återvinningssystem där man avsätter sina förpackningar.

Taxfree-marknaden i Norge tar miljöansvar

Mellan 5 och 10 procent av allt glas från dryckesvaror kommer från de norska taxfree-affärerna. Den störste aktören Travel Retail Norway (TRN) tar nu sitt miljöansvar genom att ansluta sig till Grønt Punkt Norge. Grønt Punkt Norge hoppas nu att fler aktörer på taxfree-marknaden ska följa TRN:s exempel och ta sitt ansvar att insamla och återvinna sina förpackningar. Källa: Grønt Punkt

Svenskarna är bäst i världen på batteriåtervinning

Den europiska branschorganisationen för batteritillverkare European Portable Battery Association (EPBA) publicerade en rapport som visade att Sverige återvinner 64 procent om året. Detta motsvarar 38 gram per person. Med detta resultat är Sverige bäst i världen. Framgångsfaktorn i Sverige är att vi har många kommunala insamlingsplatser som dessutom kompletteras med butikernas insamling. Dessutom blir det ännu bättre när EU:s WEEE-direktiv implementeras, då det blir obligatoriskt för detaljhandeln att ta emot uttjänta batterier.
Rapporten visar också att det förutom Sverige bara är Österrike, Belgien och Luxemburg som uppnår EU:s uppsatta mål med 45 procent batteriåtervinning år 2016. Cypern, Malta, Rumänien och Kroatien är fortfarande under 25 procent batteriåtervinning vilket var målet 2012. Hela rapporten finns på www.epbaeuropa.net. Källa: Avfall Sverige

Näringslivet i Österrike positiv till konkurrens inom förpackningsrecycling

Från och med 1 januari 2015 råder det konkurrens inom förpackningsåtervinning. En marknadsundersökning bekräftar att sju av tio företag är nöjda med att de nu har möjlighet att själva få välja vilket återvinningsföretag man vill samarbeta med. Tre fjärddelar av de tillfrågade företagen ser positivt på detta och ser det också som en garanti för sänkta priser och ett bättre utbud av tjänster. Källa: Recycling Magazin

Reclay i Österrike erbjuder avtal via nätet

Återvinningsföretaget Reclay erbjuder företag att teckna avtal för insamling och återvinning av förpackningar via deras hemsida. Reclay har inget krav på avtalstidens längd och de har inga minimiavgifter. Genom denna service gynnar man framför allt småföretag och återförsäljare med små förpackningsmängder. Eftersom Reclay inte har någon minimiavgift betalar små företag samma avgift för sina förpackningar som de stora företagen med stora förpackningsmängder. På Reclays webbplats kan företag registrera sig och direkt få ett kostnadsförlag för insamling och återvinning av sina förpackningar. Faktura och bekräftelse skickas direkt därefter till kunden. Källa: Recycling Magazin

EU förkastar förslag om nya återvinningsmål

EU-kommissionen förkastar förslaget om effektivare avfallshantering och cirkulär ekonomi. I stället vill man senare i år återkomma med förslag som är ”mer ambitiösa”. Det tidigare förslaget innefattade bland annat att man skulle införa deponeringsförbud för återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart avfall till år 2025 samt ett mål om 70 procents återvinning och förberedelse för återanvändning till år 2030. Weine Wiqvist från Avfall Sverige tycker det är märkligt att kommissionen vill återkomma med ”mer ambitiösa mål” eftersom det är just höjden av ambitionerna som många motsatt sig. Källa: Avfall Sverige

Indien är en fartygskyrkogård

Mer än 70 procent av alla världens fartyg skrotas i Indien. År 2014 skrotades det totalt 1026 fartyg i hela världen. Av dessa såldes 641 till Indien, Bangladesh och Pakistan där fartygen körs upp direkt på stränderna och där de också plockas isär. Inga av dessa anläggningar i Sydostasien uppfyller internationella standarder för en säker och ordentlig återvinning av uttjänta fartyg. Skrotningsfartyg innehåller giftiga och farliga ämnen såsom asbest, tungmetaller, oljerester, PCB (polyklorerade bifenyler, som är miljö- och hälsofarliga industrikemikalier) och organiskt avfall. Dessa föroreningar kan inte samlas upp eller forslas bort på ett säkert sätt från stränderna. Enligt EU-förordningen för fartygsrecycling, vilken trädde i kraft i slutet av år 2013, är det förbjudet för fartyg som går under europeisk flagg att ”stranda” dem. Trots detta strandades 41 gamla fartyg under 2014 på stränderna i Sydostasien. De flesta gick under maltesisk, italiensk, cypriotisk, brittiska och grekisk flagg. Ytterligare 15 gamla fartyg flaggades ut strax innan det var dags att skrota dem. Källa: Recycling Magazin

Återvinning i USA

EPA (United States Environmental Protection Agency) visar på sin hemsida om hur man kan spara pengar, energi och naturresurser genom att minska avfall, genom att återanvända saker och genom att återvinna. Här finns information om program om återvinning på både statlig och lokal nivå: http://www2.epa.gov/recycle

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras sju gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här

Alla utgåvor samlade på ett ställe

Ytterligare recyclinginformation får du på telefon 040-304940, fax 040-304943, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor  . Om du inte längre önskar ett eget exemplar eller om mottagaren skall ändras ber vi om ett kort meddelande.