Lieferkettengesetz är en tysk lag som syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter och miljöskydd i globala värdekedjor. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2023 och gäller för företag med minst 3 000 anställda i Tyskland eller med verksamhet där.  Från och med 2024 kommer lagen att utvidgas till att omfatta företag med över 1 000 anställda. Även svenska företag kan påverkas av den. 

Lagen Lieferkettensorgfaltspflichtengesetz (LkSG) innebär att företagen måste genomföra en hållbarhetsanalys av sina värdekedjor och identifiera, förebygga och åtgärda eventuella negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i sina egna verksamheter och hos sina leverantörer. Företagen måste också rapportera om sina åtgärder och kan ställas till ansvar om de inte uppfyller sina skyldigheter. 

För svenska företag som har affärsrelationer med tyska företag eller som är verksamma på den tyska marknaden kan lagen ha betydelse på flera sätt. Till exempel kan företagen behöva anpassa sig till de krav som ställs på deras tyska kunder eller samarbetspartner, eller riskera att förlora affärsmöjligheter. Svenska företag kan behöva se över sina egna värdekedjor och säkerställa att de uppfyller de internationella standarderna för mänskliga rättigheter och miljöskydd, som lagen bygger på. Lagen är ett uttryck för en global riktning mot ökad hållbarhet och ansvarstagande i näringslivet, som också återspeglas i EU:s initiativ för hållbar företagsstyrning. Fler länder kan komma att införa liknande lagstiftning på nationell nivå.

Näringslivet kritiskt till mer administrativa uppgifter 

Ett av de svenska företag som märkt av den nya lagen genom fler frågor från kunder är Arta Plast AB i Tyresö utanför Stockholm som utvecklar och formsprutar medicintekniska detaljer och livsmedelsförpackningar i plast. Företaget levererar till kunder över hela världen. Precis som för många andra företag är ökade administrativa åtaganden alltid en börda även om syftet är gott. 

"Tanken är god men utan myndighetskontroller blir effekten den motsatta."

– Tanken är god men utan myndighetskontroller blir effekten den motsatta, säger Helge Steg, vd på Arta Plast AB.  

– Jag tycker att vi ska ta till oss att detta (standarderna för mänskliga rättigheter och miljöskydd, reds. anm.) redan är på plats och reglerat enligt lagar och förordningar i Sverige. Om kraven inte kontrolleras av tyska myndigheter på plats i länder där detta inte regleras av lagar och ingångna kollektivavtal så riskerar lagen att bli en administrativ pålaga som drabbar de företag som sköter sig. Att fylla i papper är lätt, att leva upp till kraven på riktigt kostar pengar! 

Även de tyska handelskamrarnas (DIHK) ordförande Peter Adrian har uttalat sig kritiskt mot de nya tyska lagarna såsom Lieferkettengesetzt, Gebäudeenergiegesetz och Energieeffizienzgesetzt som belastar de redan så ansträngda företagen. Han menar att för varje ny lag borde en befintlig avskaffas.    

Länkar: 
Lieferkettengesetz : Zum Schutz der Menschenrechte | Bundesregierung 

Studie zu neuem Gesetz: Lieferketten ohne Transparenz | tagesschau.de