Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Tio indikatorer: Så går den tyska ekonomin just nu

2018-04-06

Den goda ekonomiska utvecklingen i Tyskland under de senaste åren är numera välkänd. Nedan sammanställs en del tysk – mestadels offentlig – statistik som kanske inte nått Sverige till fullo. Jag betygsätter tio olika indikatorer och trender som kan ge en bild av det aktuella ekonomiska läget hos Sveriges största handelspartner.

Till nästa gång görs ett försök att komplettera nedanstående lista med indikatorer för miljö och digitalisering. Även miljön har numera ekonomisk relevans.

Egna betyg för tysk ekonomi (1 = mycket dåligt, 5 = mycket bra)

Indikator

Utveckling/aktuellt värde

Eget betyg

BNP

+2,1% (genomsnitt 2010-2017; +2,2% 2017)

3,5

Export

+4,7% (2017)

4

Sysselsättning

44,3 miljoner (feb 2018)

3

Arbetslöshet

5,5% (mar 2018)

3,5

Inflation (KPI)

1,6% (mar 2018)

3,5

Offentlig skuld

64,8 % av BNP (2017, prel)

3,5

Statligt budgetutfall

+1,1% av BNP (2017)

4

Financial Soundness Indicators

 

4

Byråkratikostnadsindex

99,11 (dec 2017; 2012 = 100)

3

Korruptionsindex

nr 12 (2017, Transparency International)

3

Som ovanstående siffror antyder har Tysklands totala BNP-tillväxt hamnat på en skaplig trendbana, liksom alla BNP-komponenter inklusive exporten. Den senare har under 2017 till och med ökat snabbare än världshandeln, vilket betyder vunna marknadsandelar. Den tyska konkurrenskraften är alltjämt god. BNP har nu vuxit åtta år i rad efter den 5,6-procentiga nedgången år 2009.

Den mer än tillfredsställande utvecklingen av den tyska tillväxten räckte uppenbarligen till för att kontinuerligt reducera arbetslösheten. Arbetslösheten för män ligger för närvarande på 5,8 procent och för kvinnor till och med på 5,1 procent.

Betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än i Sverige

För ungdomar under 20 år noteras en motsvarande kvot på endast 3,2 procent – uppenbarligen en utveckling som Tyskland klarat bättre än Sverige. Det gäller också för ungdomar mellan 15 och 24 år (enligt Statista 6,6 procent i Tyskland jämfört med 16,9 procent i Sverige i januari 2018). Det i stort sett välfungerande tyska lärlingssystemet spelar säkerligen en väsentlig roll i detta sammanhang – med inskränkningen ”i stort sett” då det för närvarande finns en hel del avhoppare i de lägst betalda lärlingsyrkena.

Även avseende den totala arbetslösheten ligger Tyskland, enligt harmoniserad EU-statistik, klart bättre till än Sverige, nämligen på tredje plats jämfört med Sveriges mittenplacering. Å andra sidan har Tyskland fortfarande en ganska otillfredsställande total sysselsättningsgrad med tanke på den stora befolkningen.

Sunda statsfinanser i Tyskland

Sverige greppar förvisso de offentliga finanserna bättre än Tyskland. Men Tysklands totala offentliga skuld och årliga budgetsaldo ser också bra ut. Även budgetutvecklingen under 2017 gav ett stabilt resultat, lätt på plussidan. Den så kallade svarta nollan (schwarze Null) klarades återigen. Det får dock inte förbises att de låga räntorna bidragit en hel del till den goda utvecklingen på senare år.

Det är positivt att den nya tyska finansministern också kan ses som företrädare för finanspolitisk disciplin. Tyskland bör härvidlag alltid föregå med gott exempel, vilket inte alltid varit fallet efter introduktionen av euron – med dessvärre åtföljande negativa smittoeffekter till en rad andra E(M)U-länder.

Fortfarande något låg inflation

Inflationen (KPI) i Tyskland verkar fortfarande präglas av en något låg ökningstakt. Dock ter sig finjusteringen av denna viktiga (centralbanks-)indikator allt annat än lätt. Målkonflikten med ett mer konjunkturanpassat ränteläge är uppenbar liksom att komma tillbaka till en mindre konstlad och därmed högre nivå för reporäntan. Detta för att kunna använda sig av räntevapnet den dagen konjunkturen verkligen viker och är i behov av räntesänkningar. Det är emellertid inte tyska förhållanden som avgör ECB:s räntesättning utan inflationsperspektiven och -prognosen för hela euroområdet.

Financial Soundness Indicators (FSI) har initierats av IMF och beräknas av Bundesbank. Ett vägt totalindex finns inte. Bundesbank publicerar dock en rad delindexserier. Enligt egen tolkning av FSI föreligger inga konkreta hot mot Tysklands finansiella stabilitet.

Ambitionsnivån kan höjas

Tyskland har sedan sex år tillbaka ett index för företagens så kallade byråkratikostnader vilket kvartalsvis mäter de i samband med offentliga rapporteringskrav uppkomna kostnaderna. Siffran ligger idag under värdet för basåret 2012. Det är inte dåligt, ambitionsnivån kan dock tveklöst höjas.

Transparency International gav Tyskland i sitt korruptionsindex en tolvte plats för 2017 med totalt 81 poäng. Det finns dock inte mindre än fyra länder precis framför Tyskland med 82 poäng. Likväl bör Tysklands placering bedömas som något undermålig. Här finns det fortfarande ett viktigt reformområde.

Förbättringsarbete väntar den nya regeringen

Mitt försök att gradera tio olika tyska indikatorer hamnar på ett genomsnitt kring 3,5 – med andra ord mellan tillfredsställande och bra (om man nu ger denna ej vetenskapliga ”beräkning” jämnfördelad viktning). Denna betygsättning känns realistisk – en betygsättning som reflekterar en hel del framsteg sedan finanskrisen men också allehanda strukturella förbättringsbehov framöver.

Den nya stora koalitionsregeringen med CDU/CSU och SPD har nu chansen att bana väg för en positiv framtid även på längre sikt!

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren