Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Tysk byråkratibroms – något för Sverige?

2017-10-11

Detta är en ganska torr artikel. Men fortsätt ändå att läsa! Innehållet är viktigt för den tyska företagssektorn, i synnerhet småföretagen. Och kanske kan vissa tyska idéer och konkretiseringar också framkalla politiskt intresse och tillämpning här hemma i Sverige.

Nobelpristagaren Douglass North (prismottagning år 1993) framstår ännu idag som en populär forskare, både inom akademin och bland analytiker/praktiker ute i företagen. Hans insatser avseende institutionernas betydelse för företagens konkurrenskraft och ett lands långsiktiga tillväxt kan ej uppskattas tillräckligt.

North definierar institutioner inte enbart som myndigheter vilka företag eller privatpersoner konfronteras med eller måste vända sig till. Han använder sig istället av en bredare definition av institutioner. Dessa omfattar enligt North också traditioner och vanor, såväl goda (exempelvis framstående entreprenörskap i en region) som dåliga (till exempel byråkrati och korruption). Norths breda definition lämpar sig inte minst för analysen av tillväxtmarknader och eftersläpande utvecklingsländer men även för länder som Tyskland och Sverige.

Investeringshinder för svenska företag

Denna artikel ska främst fokusera på politik (lagar och förordningar) och tillämpning på myndighetsnivå samt åtföljande byråkratieffekter. Upphov till denna tematisering gav Tysk-Svenska Handelskammarens senaste konjunkturbarometer från i våras. I denna frågade vi svenska företag om de största hindren till fler långsiktiga direktinvesteringar i Europas största ekonomi, det vill säga den tyska.

Visserligen såg cirka en tredjedel av de svenska paneldeltagarna inga speciella investeringshinder i vårt södra grannland och över en fjärdedel rapporterade att man bearbetade den tyska marknaden i huvudsak från ett annat land. Bortsett från dessa två, här irrelevanta svarsalternativ hamnade den tyska byråkratin dock direkt efter det i svenskarnas ögon inte alltid tillräckligt uppfyllda kompetensbehovet. Den tyska byråkratin ses med andra ord av en hel del svenska panelföretag som ett uppenbart investeringshinder.

Byråkratiminskning i fokus hos regeringen

I vad mån de svenska företagen kan ha en något överdriven syn på den tyska byråkratin har jag ingen konkret uppfattning om. Det är dock ett faktum att Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes regeringar sedan tio år tillbaka visat ett stigande intresse för statlig byråkratiminskning (Bürokratieabbau).

I juli 2017 trädde till exempel Tysklands andra så kallade byråkratiminskningslag (Bürokratieentlastungsgesetz) i kraft. Enligt information från den tyska regeringen vinner över 3,5 miljoner mindre och medelstora företag på lagen.

Index visar byråkratikostnader

Redan sedan 2012 finns ett så kallat byråkratikostnadsindex (Bürokratiekostenindex, BKI, med omräkning från tid till kostnader) vilket klär utvecklingen av den samlade byråkratin i siffror. BKI kom till i syfte att utforma framtida lagar och förordningar så obyråkratiskt som möjligt (bessere Rechtsetzung) och för att öka transparensen i den offentliga förvaltningen. Indexsiffran beräknas av Tysklands statistiska centralbyrå (Statistisches Bundesamt). Så kallade byråkratikostnader uppstår som resultat av statligt informationstvång till samhället (statistik, rapportering, tillstånd, intyg med mera, i synnerhet riktat till företagssektorn).

För svensk del kan nog konstateras att vår byråkrati är ganska effektiv vid en internationell jämförelse, trots att det saknas användbart siffermaterial. I vår ovan nämnda rankning om de främsta investeringshindren ger dock de tillfrågade tyska företagen även svensk byråkrati en topplacering bland investeringshindren (nummer fyra). Det finns följaktligen en hel del områden med möjligheter till byråkratiminskning även i Sverige – och självfallet också i Bryssel.

Ansenlig förbättringspotential i båda länder

Sammantaget: Den tyska förbättringspotentialen för minskad byråkrati räknat i euro är ansenlig – men borde det också vara här hemma. Visst kommer en kvalitativ utvärdering av Tysklands byråkratiindex fortfarande något tidigt med tanke på dess tillkomst för bara fem år sedan, speciellt då byråkratireducering i hög grad är av strukturell karaktär. Dessutom måste mer erfarenhet samlas i samband med mätningsmetoder och beräkningar.

För att tillägga en siffra: Enligt den tyska regeringen sjönk byråkratibördan för företagssektorn enbart under 2016 med respektabla 574 miljoner euro och under åren 2007-2011 med hela 12 miljarder euro. Inte så illa!

Den här framförda ansatsen är således positiv och förvisso något för Sveriges finansminister Magdalena Andersson att ta en närmare titt på.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren