En stark svensk krona trots geopolitisk osäkerhet

Hur står det till med den svenska kronan?

Petter Kjellberg: Jag skulle säga att det har varit ett mycket intressant år för den svenska kronan. Mot slutet av förra året och i början av detta år såg vi några riktigt positiva nyheter för kronan – för första gången på länge. Den svenska kronan har nämligen under en längre tid en svag och negativ utveckling.

Varför har den svenska kronan haft en svag utveckling?

Det är svårt ange en exakt förklaringsmodell men några faktorer som bidragit är låga räntor och en hög riskpremie, vilket i sin tur beror delvis på att det bara finns ett enda land som använder denna valuta. Dessutom är hushållen i Sverige högt skuldsatta. När svenskar köper bostad belånar de sig högt. Utöver det har vi en mycket stor andel rörliga räntor. Det gör att vi som befolkning är mycket räntekänsliga. När räntorna höjs för att bekämpa inflationen minskar konsumtionen, eftersom hushållen får mindre pengar kvar. När vi spenderar mindre leder i sin tur till att BNP sjunker.

Normalt bestäms en växelkurs av ränteskillnaden mellan valutor. Valutor med högre räntor – som ofta gäller för den amerikanska dollarn – är vanligtvis starkare, tack vare att man får bättre avkastning på att hålla dem. För den svenska kronan har det dock varit tvärtom: när vi höjer räntorna uppstår stora risker i det finansiella systemet, eftersom hushåll kan få betalningsproblem. Även den kommersiella fastighetssektorn är starkt belånad och ofta finansierad med rörlig ränta.

Och vad har förändrats i år?

I år har vi sänkt räntorna. När inflationen har gått ner har vi kunnat sänka räntorna, och samtidigt har den svenska kronan stärkts. Särskilt mot den amerikanska dollarn har kronan blivit betydligt starkare, men även mot euron.

Hur är det möjligt i så geopolitisk osäkra tider?

Detta var innan eskaleringen i Mellanöstern. När USA:s president Donald Trump signalerade att NATO-länderna i högre grad måste ta ansvar för sitt eget försvar och investera mer i militär och infrastruktur, hade det en positiv effekt på Europa och även på Sverige.

Ur ett kapitalperspektiv har en stor del av svenskt pensionskapital och privata besparingar flödat till USA, eftersom omkring 70 procent av globala indexfonder investerar i amerikanska marknader. Det innebar att mycket kapital växlades till amerikanska dollar. Nu behöver dock en del av detta kapital stanna i Europa för investeringar i militär och infrastruktur.

Hjälper alltså en starkare europeisk självständighet den svenska kronan?

Ja, eftersom vi ser en viss omallokering. Vi investerar fortfarande mycket i amerikanska företag, så som stora teknikbolag, men en del kapital stannar i Europa.

Dessutom har Europa haft problem i länder som Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland – till exempel när det gäller energi och arbetslöshet. I Sverige fanns däremot en positiv prognos för 2026. Tack vare lägre räntor har hushållen mer pengar kvar, vilket stimulerar konsumtionen. I början av året räknade vi till och med med omkring 3 procent BNP-tillväxt.

Då – i januari och februari – var vi mycket optimistiska och hade ganska ambitiösa prognoser för kronans och räntornas utveckling. Till en början verkade detta också stämma. Men sedan kom kriget i Mellanöstern och nya politiska händelser.

Vilka effekter hade krigets början i Iran på den svenska kronan?

Till att börja med stiger oljepriserna,av uppenbara skäl. Det leder till högre inflationsförväntningar, eftersom högre oljepriser också innebär högre produktions- och transportkostnader. Då blir det mindre pengar kvar till konsumtion. Högre inflation leder i sin tur till förväntningar om stigande räntor.

Och högre räntor leder vanligtvis till fallande aktiemarknader. När aktiemarknaderna faller följer ofta den svenska kronan med, på grund av att den betraktas som en riskvaluta. I så kallade “risk-off”-perioder stärks vanligtvis den amerikanska dollarn, oljepriset och ofta även guld – medan den svenska kronan försvagas.

Trots detta har den svenska kronan klarat sig relativt bra den här gången. Vid Rysslands invasion av Ukraina försvagades den betydligt snabbare och kraftigare. Den här gången har försvagningen varit mer måttlig.

Det tyder på att synen på den svenska kronan har förbättrats. Även om den amerikanska dollarn har stärkts igen mot euron och den svenska kronan, har kronan hållit sig relativt stabil mot euron. Vi förväntar oss att den förblir stabil även framöver.

Även om fler oväntade händelser inträffar? Situationen i Iran är ju fortfarande mycket instabil.

Om situationen förvärras och inflationen fortsätter att stiga, kan den svenska centralbanken behöva höja räntorna igen. Då får vi tillbaka det gamla problemet: lägre konsumtion och svagare tillväxt – vilket är negativt för den svenska kronan.

Innebär en stark svensk krona också goda möjligheter för tyska företag i Sverige?

Vi fokuserar mindre på om växelkursen är “bra” eller “dålig”. Det viktiga är vilken växelkurs ett företag kan arbeta lönsamt med. Om ett företag kan göra vinst med den aktuella kursen bör det överväga att säkra risken – till exempel genom att låsa växelkurser.

Vi lägger mycket tid och resurser på riskanalyser. Det avgörande är: vad vill företaget säkra? Kassaflödet? Eget kapital? Framtida utdelningar? Beroende på målet utvecklar vi strategier.