Årsmötet ägde rum på den plats där handelskammarens första medlemmar möttes upp 1951 – i Handelshögskolans aula i Stockholm. Omkring 250 deltagare hälsades välkomna av handelskammarens vice ordförande Siegfried Russwurm och Katarina Hägg, vd för SSE Executive Education vid Handelshögskolan.
I centrum för årsmötet stod det säkerhetspolitiska läget i Tyskland och Sverige, liksom i Europa i stort. Hur de båda länderna förhåller sig till ett försvagat transatlantiskt samarbete, växande hot från stormakter och den snabba tekniska utvecklingen inom försvarsområdet var frågor som präglade diskussionerna. Det är ett tungt men högst relevant ämne för både samhälle och näringsliv och inget som kan ignoreras. Som Siegfried Russwurm underströk redan inledningsvis:
– Säkerhet och försvar står åter i centrum för europeisk politik. Samtidigt ser vi andra stora utmaningar – som klimatförändringarna, energiomställningen och frågan om den västliga världens konkurrenskraft.
Hastighet som avgörande valuta
Michael Schöllhorn, vd för Airbus Defence and Space, fördjupade resonemanget i ett anförande om den säkerhetspolitiska omställning som präglat Tyskland sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Han beskrev den så kallade Zeitenwende som en ny realitet.
– Säkerhet är ett gemensamt ansvar som måste stödjas av en trovärdig industriell styrka. Det svenska totalförsvarskonceptet kan fungera som förebild för europeisk resiliens och visar att militär förmåga är fast sammanlänkad med civil och industriell beredskap, sa Schöllhorn.
Utöver medvetenhet betonade han även vikten av tempo. För honom är hastighet ”den avgörande valutan”:
– Vi måste arbeta med spiralutveckling, att använda lösningar som är 80 procent färdiga redan i dag, i stället för att vänta ett decennium på en hundraprocentigt perfekt lösning.
Försvar som en koalition av villiga
I den efterföljande paneldiskussionen diskuterade moderatorn Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, med paneldeltagarna Michael Schöllhorn, Anna Borg (vd, Vattenfall AB), Micael Johansson (vd, Saab AB), Charlotta Sund (vd, SSC Space) och konteramiral Jens Nykvist (ställföreträdande chef för Försvarsstaben vid Försvarsmakten).
Micael Johansson knöt an till Michael Schöllhorns resonemang:
– Nationell suveränitet är avgörande inom totalförsvaret. Men om vi är överens om att ett europeiskt försvarsprojekt ligger i vårt gemensamma intresse, då behöver vi en koalition av villiga. Vi måste framåt och inte försöka lösa allt i Bryssel.
Charlotta Sund instämde:
– Vi bör inte försöka inkludera hela Europa från start, utan börja med de länder som är redo, till exempel de nordiska länderna och Tyskland. Men vi kan inte heller vänta.
Resiliens som en del av konkurrenskraften
Även resiliensens betydelse för Europas konkurrenskraft diskuterades. Anna Borg lyfte energifrågan:
– Europa är sårbart på energiområdet eftersom vi importerar en stor del av vår energi. Så länge vår industri är beroende av grundläggande importer blir den inte bara känslig utan också dyr och därmed mindre konkurrenskraftig än den skulle kunna vara.
Resonemanget knöts också till det transatlantiska förhållandet. Moderatorn Larsson Hultin konstaterade:
– Jag hör ofta att vi utan USA är blinda, eftersom vi inte har tillräckligt med satelliter.
Jens Nykvist svarade:
– Situationen förbättras. Rymdområdet är av avgörande betydelse i ett multidimensionellt säkerhetsläge. Därför behöver vi rätt kunskap och kompetens. Att skjuta upp satelliter är kostsamt men blir billigare, och i förhållande till de förmågor som skapas är kostnaderna begränsade.
Även Gunther Krichbaum, ledamot av den tyska förbundsdagen och statssekreterare för Europafrågor (på tyska: Staatsminister für Europa) och gäst vid årsmötet, gav ett transatlantiskt perspektiv:
– I dessa tider behöver man knappast understryka hur viktigt det är att ha vänner. I Europa måste vi fokusera tydligare på våra egna intressen. Det transatlantiska samarbetet kan inte ersättas, men kriget i Ukraina har lärt oss vikten av att stärka vår egen försvarsförmåga.
Blicken framåt
Vad återstår efter samtalen i Handelshögskolans aula, 75 år efter handelskammarens grundande? En bild av ett Europa som strävar efter större självständighet och minskad sårbarhet – och som allt tydligare ser hastighet som en avgörande faktor för framtidens säkerhet och konkurrenskraft.