PISA-rapporten chockerar Tyskland – en varningssignal för ekonomin

När det på sistone kom en del positiva konjunkturnyheter, reagerade den tyska expertisen genast med lätta upprevideringar av 2026 och 2027 års BNP-prognoser. I denna lätt förbättrade tillväxtmiljö kom OECD:s ny PISA-rapport om 15-åringarnas kunskaper avseende läsförmåga, matematik och naturvetenskaplig förståelse som en stor besvikelse. Resultaten blev en chock för hela OECD-området men även för Tyskland och Sverige. Orsaksanalysen är politisk känslig. Den behövs dock för att kunna vidta nödvändiga åtgärder för framtidens konkurrenskraft och tillväxt.

Sämre resultat än någonsin

OECD:s återkommande internationella kompetensundersökning för 15-åringar i sammanlagt 91 länder visar på en tydligt sjunkande global trend, i de avancerade länderna till och med mer än i resten av världen. Totalt deltog 760 000 elever i enkäten, varav 6700 från Tyskland.

Den på bred front negativa utvecklingen i världen är klart oroväckande och kräver djupgående analyser av politiker och utbildningsexperter, speciellt med tanke på att den ekonomiska forskningen hittat så många entydiga samband mellan utbildning och ekonomisk tillväxt (Lucas, Barro, Romer, Murphy m fl).

Både Tyskland och Sverige ligger nära OECD:s genomsnitt i den nyligen publicerade rapporten, vilket är klart otillfredsställande för dessa två traditionellt innovativa länder. Mätningarna gjordes under 2025. Se här alla nedan citerade siffror.

Vad gäller läsförmåga och textförståelse hamnade Tyskland på plats 24 (Sverige på plats 22), i poäng mycket nära OECD-genomsnittet (som särredovisar Hong Kong, Macao och Taiwan). Ett flertal asiatiska länder med Kina i spetsen låg tydligt före Tyskland och Sverige men även engelskspråkiga OECD-länder samt Estland, Polen, Finland och Turkiet. Endast 68 procent av de tyska eleverna lyckades förstå huvudinnehållet av en halvlång text (OECD-genomsnitt 69 procent, Kina 93 procent). Det är klart undermåligt för värdens tredje största ekonomi.

I matematik återfinns både Tyskland och Sverige på en svag 23:e plats – inte heller särskilt lysande för nationer med en långvarig ingenjörshistoria. Något har gått fel även i detta viktiga skolämne.

Vad gäller naturvetenskap märks både Tyskland och Sverige något över OECD-genomsnittet utan att uppnå särskilt imponerande placeringar (Tyskland på plats 23 och

Sverige direkt därefter). Återigen ligger ovannämnda övriga länder bättre till. Tysklands och Sveriges placeringar i naturvetenskap måste bedömas som totalt oacceptabla för länder som vill se sina teknologiorienterade företag hävda sig i den tuffa globalt konkurrensen.

Ett nytt inslag i OECD:s senaste PISA-studie handlar om i vad mån elever kan arbeta med digitala verktyg i små hanterbara steg (computational problem solving). Även här avviker Tyskland och Sverige endast minimalt från OECD-genomsnittet.

Känslig orsaksanalys

OECD:s siffror understryker entydigt Tysklands och Sveriges svaga skolresultat i de aktuella sammanställningarna från 2025. Den negativa trenden sedan 2022 - tyvärr i alla tre kärnämnen – syns också i den senaste procentuella andelen av de svagaste eleverna. I både Tyskland och Sverige uppgår den senare till så mycket som drygt 20 procent – enligt min uppfattning en förskräcklig siffra.

Trots att PISA-statistiken ibland kritiseras för vissa brister, bör den användas i politiskt förbättringssyfte. Samtidigt framstår själva orsaksanalysen för elevernas svaga kunskapsutveckling som politiskt känslig. Likväl bör man fråga sig vad de på senare år noterade negativa kunskapstrenderna i flertalet undersökta länder kan bero på – Tyskland inkluderat. Utan att här bli särskilt detaljerad påtalar OECD vid det tyska exemplet negativa socioekonomiska faktorer och överdriven digital utövning innanför och utanför skolan som betygssänkande. Allt detta slår givetvis tillbaka till den förda politiken. Se här OECD:s analys för Tyskland.

Förbättringar behövs snarast möjligt

Av ovanstående korta beskrivningar av 15-åriga elevers kunskaper avseende läsning, matematik och naturvetenskap följer tydligt att tysk skolpolitik under 2025 inte klarat sig bättre än OECD-ländernas i genomsnitt (se mer utförligt på tyska). Likadana negativa slutsatser kan dras för svenskt vidkommande.

Det förefaller därför givet att både Tyskland och Sverige borde eftersträva en bättre skola för att skapa gynnsammare förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft och tillväxt, vilket jag också anser – visserligen som part i målet – vara en viktig grundpelare för ökad tysk-svensk handel.

Reformer av skolpolitiken kräver per definition strukturella och relativt tidskrävande förbättringar men mycket kan ändå ske på några år.

Till saken hör att det i Tyskland är delstaterna som är ansvariga för den generella skolpolitiken inklusive läroplanerna. I Sverige däremot är regering och riksdag ansvariga för läroplaner och kommunerna för verkställande av skolpolitiken på lokal nivå.

Slutsats: Det vilar således ett tungt ansvar på de tyska delstaterna att åter vända elevernas kunskapsnivå åt rätt håll. I Sverige bör dylika initiativ komma från den nya regeringen. Med tanke på PISA:s senaste larmsignaler krävs tveklöst ett snabbt agerande i båda länderna.