Stablecoins gör entré på den svenska marknaden

Karl-Johan Gaverus köpte sin första bitcoin 2012 –för knappt 20 dollar vid den tiden. Idag ligger värdet på över 120 000 dollar vid toppnoteringar. "Kryptovalutor har alltid intresserat mig, även om jag först var skeptisk till vad de skulle kunna vara bra för", säger Gaverus. Hans tidiga karriär hade inte mycket med detta att göra; efter studierna började han på Scandinavian Airlines och bytte sedan till Klarna, men fascinationen för kryptovalutor släppte aldrig taget om honom. Den växte snarare när så kallade stablecoins – kryptovalutor som är knutna till en fiatvaluta (en valuta utgiven av en centralbank) – ökade i popularitet under pandemin.

Gaverus var särskilt intresserad av stablecoins eftersom de visserligen bygger på blockkedjeteknik men inte är lika volatila som andra kryptovalutor, samtidigt som de möjliggör så kallade instant payments, eller direktbetalningar på svenska – överföringar som genomförs på några sekunder. Direktbetalningar möter både kritiska och positiva röster, men för Gaverus är det obestridligt att de kommer att slå igenom på medellång sikt.

På uppdrag av AllUnity

Det finns flera företag på marknaden som försöker etablera stablecoins för europeiska valutor. Företaget som Karl-Johan Gaverus arbetar för heter AllUnity. Sommaren 2025 lanserade de EURAU, en stablecoin för euron, som redan är tillgänglig via blockkedjan Ethereum. Det största hindret var förmodligen att få klartecken från den tyska finansinspektionen BaFin, men det lyckades och AllUnity öppnar nu upp för resten av den europeiska marknaden.

Med den tyska hemmamarknaden som förebild etablerar Gaverus nu även en stablecoin för de nordiska länderna. Och han börjar med Sverige, av tre skäl: kronan är inte knuten till euron (som den danska), landet är EU-medlem (till skillnad från Norge), och marknaden är tillräckligt stor (till skillnad från Island).

För att Gaverus ska kunna etablera sig på den svenska marknaden krävs det, enligt honom själv, tre förutsättningar: godkännande från Finansinspektionen, en svensk partnerbank, och att det finns svenska företag som är öppna för stablecoins. Han verkar inte särskilt orolig: "Eftersom vi redan har det tyska BaFin-godkännandet ser jag ingen anledning till varför det inte skulle fungera i Sverige." Han för diskussioner med banker och hoppas snart hitta intresserade företag. Den 20 maj offentliggjorde AllUnity slutligen namnet på stablecoinen: SEKAU ska bli världens första fullt täckta och MiCAR-kompatibla stablecoin baserad på den svenska kronan.

Att det fortfarande finns en öppen marknad för en stablecoin i Sverige framgår också av ett samtal med Markus Seifert, partner på d-fine och chef för Stockholmskontoret: ”Om vi tittar på Tyskland ser vi ett tydligt försprång där banker, börser och fintech-företag har inrättat avdelningar för digitala tillgångar, rekryterat expertkompetens och utvecklat blockkedjebaserade tjänster för sina kunder. I Sverige har däremot många initiativ fastnat i pilotprojekt.”

Seifert säger dock också att intresset bland svenska banker har ökat kraftigt på senare tid, vilket framgår av det stora deltagandet från svenska banker i euro-stablecoin-konsortiet qivalis. ”Ämnet tillmäts alltmer den strategiska betydelse som det förtjänar”, fortsätter Seifert. 

Kapplöpning om stablecoins

Sedan Trump-administrationen tillträdde har framför allt USA gått i rask takt när det gäller etableringen av stablecoins. Den så kallade Genius Act, som trädde i kraft sommaren 2025, har redan banat väg för enklare riktlinjer för stablecoins i amerikanska dollar.

Utvecklingen åtföljs av en samhällsdebatt: frågan om vem som ska ansvara för de valutor som är kopplade till fiatpengar. Om staterna tar över detta talar man om en så kallad Central Bank Digital Currency, förkortat CBDC. Avser denna CBDC företagstransaktioner kallas den Wholesale-CBDC; handlar det om pengar för vardagsbruk talar man om en Retail-CBDC. Gaverus har en tydlig åsikt: "Att centralbankerna accepterar stablecoins är för mig ett tydligt tecken på att de kommer att vara en del av framtiden." Men det är inte bara centralbankerna som har engagerat sig – även flera andra banker har börjat agera på området. I Sverige gäller det till exempel ett konsortium med nio banker som har som mål att kunna använda en stablecoin under första kvartalet 2027.

Även om det ännu är oklart i vilken form, från vilken emittent och i vilken fiatvaluta en stablecoin kommer att lanseras på den svenska marknaden, står det klart att tävlingen redan har startat.