På Tyskland i dialog möttes bl a LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Jürgen Siebel, Siemens

Panelen bestod av (från vänster) Marita Ljung, Karl-Petter Thorwaldsson, Jürgen Siebel, Tobias Krantz och Jan-Eric Sundgren

Tältet utanför Gotlands konstmuseum var fullsatt under diskussionen

Tysklands lärlingssystem fick mycket ros under debatten men även aktuella problem diskuterades

"Lärlingar är av central betydelse för oss"

2014-07-03

Om man ska sammanfatta essensen med ett lärlingssystem i ett ord är det ”anställningsbarhet”. Det sade Jürgen Siebel, Head of Professional Education, Siemens AG, på Tyskland i dialog under Almedalsveckan i Visby. Frågan om Sverige är redo för ett eget lärlingssystem diskuterades intensivt bland paneldeltagarna.

– När en ung människa har gått en lärlingsutbildning hos Siemens i Tyskland blir han eller hon anställbar, inte bara på Siemens utan generellt. Detta ger personen stor personlig frihet, menade Jürgen Siebel.

Han deltog i Tysk-Svenska Handelskammarens forum för näringspolitiska frågor, Tyskland i dialog, under Almedalsveckans andra dag i Visby. Med sitt tyska perspektiv kunde han ge de övriga paneldeltagarna och publiken en inblick i hur ett etablerat lärlingssystem fungerar.

– Varje år får vi på Siemens 45 000 ansökningar till våra lärlingsplatser. Vi har alltid ungefär 10 000 lärlingar anställda inom företaget och av dem stannar 75 procent kvar hos Siemens efter avslutad utbildning. För oss är lärlingarna av central betydelse för att upprätthålla och utveckla kunskapsbasen som finns inom företaget. Det skulle inte gå att fylla alla lediga platser med bara ingenjörer som har läst på högskolan. Jag vet inte hur andra företag klarar sig utan lärlingar, sade Jürgen Siebel.

Svenska företag satsar på egna lärlingsutbildningar

Betydelsen av att utbilda och leda in unga människor i företagen är man såklart medveten om även i det svenska näringslivet. I väntan på ett centralt organiserat lärlingssystem har några företag startat egna modeller under de senaste åren. En av dessa är Volvosteget, en betald ettårig utbildning inom Volvokoncernen för 18- till 22-åringar som varvar teori och praktik.

– Intresset för platserna i Volvosteget är väldigt stort. Vi får nästan tio gånger så många ansökningar som vi har platser, sade Jan-Eric Sundgren, Senior Advisor till koncernledningen på AB Volvo, under diskussionen.

För Volvo är det självklart att företaget måste engagera sig för att hitta och utbilda sina framtida medarbetare.

– Vi behöver hålla kvar produktion i Sverige. Därför behöver vi satsa på ett lärlingssystem. Det är en framtidsinvestering, förklarade Jan-Eric Sundgren.

Ingen lärlingstradition i Sverige

Men om lösningen är så bra och självklar, varför har Sverige fortfarande inget storskaligt lärlingssystem? Paneldeltagarna var eniga om att det beror på att traditionen inte finns här:

– Vi har det inte i vår kultur. Under väldigt lång tid har den allmänna inställningen varit att det statliga utbildningssystemet ska ansvara för all slags utbildning. Men utbildningssystemet kan inte lösa allt, sade Marita Ljung, statssekreterare på Näringsdepartementet.

– Staten har länge tagit hand om all utbildning i Sverige och alla har varit överens om att det ska vara så. Men vi behöver ändra systemet nu. Det faktum att många stora företag startar egna lärlingsutbildningar är ett tydligt tecken på det. Samtidigt ska företagen inte behöva betala två gånger – för utbildningen av sina egna lärlingar och via skatten för det statliga systemet, menade Tobias Krantz, chef Utbildning, Forskning & Innovation på Svenskt Näringsliv.

LO-chefen vill förhandla om lärlingar

Tobias Krantz propagerade för skattesänkningar för företag om de ska kunna bli mer involverade i yrkesutbildningen framöver. Denna åsikt delades dock inte av LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Han vill hellre se direkta förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarna för att ta tag i problemet med ungdomsarbetslösheten.

– I Sverige har vi många bra program för att få in unga i jobb fast inga som organiserar dessa program. Men när vi gemensamt tar ansvar för ett system har det alla förutsättningar för att lyckas. Titta bara på Teknikcollege som fungerar väldigt bra. Vad det gäller lärlingssystemet kan vi lära oss mycket av Tyskland. Att införa det här skulle dock kräva gigantiska investeringar och där måste vi helt enkelt förhandla oss fram till en gemensam lösning, sade Karl-Petter Thorwaldsson.

Sprickor i det tyska systemet

Tysklands lärlingssystem och de tyska företagens engagemang för unga fick mycket beröm under diskussionen. Men även det tyska systemet har svagheter. Under de senaste åren har antalet lärlingskontrakt sjunkit kraftigt och allt fler börjar studera istället. Många förknippar lärlingsjobb med låg status, dåliga karriärmöjligheter och låg inkomst.

Jürgen Siebel från Siemens oroas av denna utveckling. För honom är det viktigt att utbildningssystemet organiseras på ett sätt som inte stänger några dörrar för den enskilde. Ett gott exempel på det är så kallade ”duala studieprogram” som blir allt mer populära i Tyskland och som även Siemens erbjuder. I dessa program kombineras högskolestudier med yrkesutbildning och anställning hos ett företag. De som klarar studierna är högkvalificerade och har väldigt goda chanser att få stanna kvar på företaget även efter utbildningen.

– För en ung person ger detta helt fantastiska möjligheter, sade Jürgen Siebel.