Tysk-svenska affärsrelationer: Följ med på en tidsresa

Vad är det som lett fram till att Sverige har så starka näringslivsband till sin stora granne i söder? När Tysk-Svenska Handelskammaren kontaktar Centrum för Näringslivshistoria för att gräva i ländernas ömsesidiga handelsrelationer är det Ronald Fagerfjäll vi blir hänvisade till. Han är journalist, författare och företagshistoriker med en bakgrund på bland annat Dagens industri och Affärsvärlden. Därtill har han skrivit boken Företagsledarnas århundrade.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Tysk-Svenska Handelskammaren grundades gemensamt av det tyska och det svenska näringslivet 1951. Vad präglade den här tiden i näringslivet?

Ronald Fagerfjäll: Följderna av andra världskriget var fortfarande högst närvarande. 1951 signerades EKSG-fördraget om en kol- och stålunion mellan sex länder i Europa. Det trädde i kraft året därpå och lade grunden för EU. Syftet var att ställa produktionen och försäljningen av kol och stål under gemensam övervakning. Men det skulle dröja ända till 1995 innan Sverige anslöt sig.

Marshallplanen och fotbolls-VM 1954

En annan viktig del i utvecklingen av de tysk-svenska handelsrelationerna var Marshallplanen som utformades under sommaren 1947 av USA:s dåvarande utrikesminister George Marshall (därav namnet) och var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram för återuppbyggnaden av Europa under kalla kriget.

– Det som nu händer i Kina är bara ett återsken av det som skedde efter Marshallplanen, det blev ett riktigt Wirtschaftswunder. Under efterkrigstiden var situationen i Tyskland prekär. De allierade ville till att börja med hålla Tyskland i fattigdom och skapade nöd i landet: Patent stals i Tyskland, maskiner i Östtyskland hamnade i Ryssland. Med denna nedmontering av Tyskland insåg USA att det var Sovjetunionen som blev hotet, och det var denna insikt som resulterade i Marshallhjälpen.

– USA insåg att de allierade måste hålla ihop. Marshallplanen var därför ett fredsprojekt. 1951 kunde tyskarna börja tillverka igen och småföretagarandan Mittelstand kom till, det tyska näringslivets ryggrad som tillverkar nischprodukter som säljs över hela världen, säger Ronald Fagerfjäll.

Tack vare Marshallplanen kunde de sönderbombade europeiska städerna byggas upp på bara några år. Krigets förödelse var mest påtaglig i Tyskland, därför blev även den positiva effekten synligast här. Den tyska industrin byggdes upp och skapade moderna fabriker som med ny teknik tillverkade bilar, tv-apparater och andra elektriska eller nischade produkter. Biståndsprogrammet kom att omfatta omkring 15 miljarder dollar och bland länderna i västra Europa som tog emot lån och bidrag från Marshallplanen fanns även Sverige. Östblocket tackade nej till lån.

Också Das Wunder von Bern 1954 har en given plats i Tysklands efterkrigstidshistoria. Västtyskland deltog i fotbolls-VM för första gången och vann hela turneringen.

– Finalmatchen mot Ungern vände världen. Efter krigets fasor och Tysklands skuld till eländet blev det en milstolpe i landets historia och euforin bidrog till att återuppbygga befolkningens självförtroende, säger Ronald Fagerfjäll.

Malmen präglade efterkrigstidens handelsrelation

I kölvattnet av andra världskriget föddes så en framåtanda som skapade förutsättningar för innovationer och ny kunskap, vilket också gynnade Sverige. Här hade vi malmen, vilken sedan länge var Sveriges navelsträng till Tyskland.

– Malmen var också en av anledningarna till att Sverige inte var med i andra världskriget. Den svenska malmen var högkvalitativ och det var viktigt att leveransen från LKAB fungerade. Vi fraktade malm via Östersjön eller via norska Narvik, förklarar Fagerfjäll och tillägger:

– Efter kriget blev det en enorm efterfrågan på svenska produkter. Svenska direktörer blev allt kaxigare. 1955 kom de tyngre motorerna och industrin gick på högvarv. Mina föräldrar som var från arbetarmiljö fördubblade sin reallön på 10 år och kunde köpa Volkswagen. Men i början av 1970-talet hade Tyskland kommit ikapp, vi hade i Sverige höjt våra löner för mycket.

Har Östersjön förenat eller skilt våra länder åt?

– Östersjön definierar Tyskland och Sverige. Sverige är endast en sjöresa från Tyskland och sjövägen har historiskt sett varit det bästa sättet att ta sig fram. Hansans framfart är ett exempel på det.

Gustav Vasa tog lärdom av Tyskland

Men även Gustav Vasa kan tillskrivas stor betydelse för de tysk-svenska relationerna, menar Fagerfjäll. Han införde ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Martin Luthers lära. Vasa hade läst latin och tyska på Uppsala universitet och 1526, tre år efter att han blev kung, påbörjade han reformationen och införandet av den Lutherska protestantismen i Sverige.

Så de svenska kungarna har också spelat en stor roll för de tysk-svenska relationerna?

– Gustav Vasa behövde bli legitimerad av Tyskland eftersom den katolska kyrkan inte erkände honom. Sverige hade tyskar överallt i näringslivet: akademiker, tekniker och affärsmän. Men reformationen under 1500-talet ledde till religiösa och sociala strider. Orsaken till det trettioåriga krigets svensk-tyska fas (1630–1635) var för Sverige att driva ut de katolska arméerna ur de nordtyska länderna samtidigt som man ville ägna sig åt en expansiv krigsföring kring Östersjön. Sverige hade genom Gustav II Adolf och hans styrkor skördat väsentliga framgångar i Tyskland.

– Efter det segerrika slaget vid Lützen 1632 där Gustav II Adolf stupade tog ämbetsmannen Axel Oxenstierna över och inledde en fredsförhandling. När den westfaliska freden undertecknades 1648 var Sverige en stormakt. Men medan det trettioåriga kriget i svensk historia förknippas med storslagna framgångar associeras det i Tyskland till förödelse och världskrigen på 1900-talet. För svenskarna var det en tid av materiell nöd och ständig överutskrivning av unga män till militärdiktaturen i Stockholm.

Sveriges stormaktstid öppnade för tysk yrkesskicklighet

Genom att bli medlem av det Tyska riket och en av garanterna för freden hade Sverige ett europeiskt erkännande. Två av de tyska landförvärven, Pommern och Wismar, fick särskild betydelse för det svenska östersjöväldets utveckling. Delar av Pommern var i svenska ägor fram till 1815 och staden Wismar formellt fram till 1903. Under denna stormaktstid blev Sverige vidöppet för inflytande från andra europeiska länders kultur- och affärsliv. Hantverkskunnande och yrkesskicklighet från Tyskland uppmuntrades i Sverige och landet började nu få ett ordnat kommunikationsväsen. Enligt Ronald Fagerfjäll var flera faktorer av avgörande betydelse:

– Järntillverkningen lade grunden för svensk fabriksindustri, handeln fick ett stort uppsving och genom den fick Stockholm en central roll. Tysksmide var en smidesmetod som kom till Sverige redan i början av 1600-talet under Gustav II Adolfs regeringstid. Metoden uppfanns i Tyskland och användes vid de svenska järnbruken ända in på 1850-talet. Vi ska heller inte glömma holländarnas stora roll.

– Under 1700-talets frihetstid, när stormaktsväldet förlorats, blev sedan Sverige, med den tidens mått mätt, ett demokratiskt land och svenskarna fick fred med mat på bordet trots att befolkningen ökade starkt. Stockholm kom i bakvattnet medan Göteborg utvecklades vidare. Skåne som tidigare tillhört Danmark blev landets kornbod. Demokratiseringen fick sedan ett abrupt slut genom den statskupp som iscensattes av Gustav III, dotterson till den preussiske soldatkungen Fredrik Wilhelm I. De gamla furstesläkterna regerade ju fortfarande Europa.

Svenskarna kom militärt ingenstans och det gick inte att mopsa sig mot ett allt starkare Preussen. Finland blev ryskt och därmed började Sverige 1810 luta mer mot USA, Norge och Danmark, säger Fagerfjäll. Detta blev särskilt tydligt när en av Napoleons marskalkar, Jean Baptiste Bernadotte, blev ny enväldig kung i Sverige.

– Napoleon hade ännu större betydelse för Tyskland när han med sina krig satte igång Tysklands förening genom sin ockupation. Fria stater ersattes 1815 av Tyska förbundet och 1871 bildades Tyska riket, eller Kejsardömet Tyskland. Tyskland blev nästan för stort för sitt eget bästa.

Med Gründerzeit ungefär vid den här tiden blev Tyskland mer liberalt och näringslivet tog fart med många nya industrier. Svenska Högbo Stål & Jernwerk (det som sedan blev Sandvik) hade startat ett jättestålverk i Sandviken med nya Bessemermetoden men blev utkonkurrerat av Ruhrområdet och dess billiga stenkol och fick istället börja tillverka komponenter. Ruhr tog snart hand om praktiskt taget hela den väldiga svenska malmexporten som öppnades när man med den nya Thomasmetoden på 1890-talet kunde använda fosforrik malm från Grängesberg och Lappland. Tyskland fick ännu större betydelse.

Tysk-svensk växelverkan

Kan du nämna några konkreta exempel på tyska innovationer som har präglat Sverige?

– Tyskland fanns med i utvecklingen av separatorn som skummade grädden från mjölken och bidrog starkt till Sveriges industrialisering på 1890-talet. Uppfinnaren Gustaf de Laval hade fått vetskap om en tysk maskin för mjölkskumning vars konstruktion byggde på centrifugalkraften som lämnade grädden flytande ovanpå mjölken så att den kunde skummas av. Hans vidareutveckling av den tyska Lefeldtsmetoden innebar att mjölk och grädde mekaniskt kunde skiljas åt. Konstruktionen gjorde det möjligt att ta patent och grunda AB Separator. När Separator 1889 köpte tysken Clemens Freiherr von Bechtolsheim patent med alfaplåtar kom genombrottet och separatorerna såldes över hela världen. Alfa Laval, som blev det nya företagsnamnet, levererar fortfarande separatorer och annan processutrustning. Inget svenskt företag var lönsammare kring 1900.

Därutöver har vi en hel del hantverksavtryck i Sverige genom gesällvandringar och fackförbund där Tyskland varit en pionjär.

– Sverige är till stor del byggt av tyskar, yrkeskunskapen var fullkomligt makalös: kyrkor och altartavlor, akademi, ja hela Mellersta Sverige är byggt av tyskar över århundraden. De var konstnärer, frimurare, hantverkare, skådespelare, akademiker – alla hade sina förbund.

I motsatt riktning går historien om svenska Ericsson. Små företag växte genom att fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt och att tidigt söka sig utanför det lilla landets gränser för att kunna växa.

– Henrik Cedergren utmanade det amerikanska Bellbolaget med sina inköpta LM Ericsson-telefoner som egentligen var kopior av tyska Siemens & Halske-telefoner. Men med Cedergrens affärsmässighet med "en telefon i varje hushåll till låga avgifter" skapades väldens bästa telefonsystem. Stockholmarna hade snart flest telefoner i världen och andra tog efter.

– Även kullager var en tysk affärsidé från början, men det tyska monopolet hade upphört och när Svenska Kullagerfabriken genom uppfinnaren Sven Wingquist kom med det sfäriska kullagret fick det snabbt internationella framgångar och kunde ta över marknaden. Ett annat exempel är Axel Wenner-Gren, en ung man från Uddevalla som åkte till Tyskland för att studera och därefter tjatade sig in på redan nämnda Separator. Det var där han stötte på dammsugaren för första gången, en amerikansk produkt som såldes i Tyskland och som han blev en av generalagenterna för under en tid. Men på grund av första världskriget kom han tillbaka till Sverige och startade sedan först 1919 det bolag som skulle bli världsföretaget Electrolux.

Sammanflätade relationer

Dagens tysk-svenska affärsrelationer är starkare än någonsin tidigare. Fagerfjäll talar hellre om varuströmmar än export och import och nämner flertalet exempel på hur utbytet gynnar länderna, men också på hur det kan utvecklas:

• Våra värdekedjor är sammanflätade och Sverige är ofta en del av det tyska produktionssystemet. Både Tyskland och Sverige monterar till exempel bilar och till de fordon som tillverkas i Sverige av Volvo eller Scania kommer ofta komponenter från Tyskland.

• Många premiummärken i svenska företag kommer från Tyskland, till exempel AEG i Electrolux och Walter i Sandvik. Kvalitet är en tysk lidelse, vilket också har gjort att svenska varumärken behövt kämpa för att ta sig fram i Tyskland.

• Tyskar kompromissar ogärna på kvaliteten, man vill inte släppa igenom det som bara är "tillräckligt" bra eller ta några genvägar. Men genvägar behövs ibland. Här kan tyskar och svenskar komplettera varandra bra.

• Lidl har rört om i dagligvaruhandeln i Sverige och visat att billigt inte är detsamma som dålig kvalitet. Svenskarna har tidigare betalat alldeles för mycket för livsmedel.

• Jag vill också nämna brexit som drivkraft, en tragedi som gör det nödvändigt att dra mer nytta av det tyska systemet. De svenska riskkapitalföretagen har redan insett detta.

• Vi behöver Europa, Europa behöver Sverige. Och även om tyskarna är bättre på engelska än vad de varit tidigare behöver vi verkligen få ordning på tyska språkutbildningen i Sverige. Utbildning värderas överhuvudtaget högre i Tyskland.