Nyhetsbrevet Recycling nummer 5 2026
27 oktober 2026
EU:s regelverk för förpackningar, produkter och cirkulär ekonomi fortsätter att utvecklas. I den här utgåvan av Nyhetsbrevet Recycling står aktuella PPWR-krav, nya regler för osålda produkter samt den senaste utvecklingen inom insamling, återanvändning och återvinning i Tyskland i fokus.
Foto: Pexels
Den del av PPWR som innebär krav på att företag som säljer förpackade produkter i flera EU-länder ska registrera sig och utse auktoriserade representanter i varje land har mött kritik från flera håll. Kritiken riktar sig främst mot att det skapar höga administrativa kostnader, rättslig osäkerhet och nya handelshinder för små och medelstora företag (SMF). Flera ledamöter varnar för att kostnaderna i vissa fall kan överstiga värdet på de produkter som säljs.
Andra parlamentariker försvarar förordningen och betonar att dess mål är att minska förpackningsavfall och skapa en mer cirkulär ekonomi. De anser att regelverket bör förenklas, men inte avskaffas.
Kommissionen har nu signalerat att den kommer att arbeta vidare med förenkling, harmonisering och digitalisering av producentansvarssystemen inom ramen för den kommande Circular Economy Act. De flesta av PPWR:s viktigaste krav börjar dessutom gälla först från 2030, vilket ger företag tid att anpassa sig.
EU:s Ekodesignförordning för hållbara produkter (ESPR) inför nya regler för hanteringen av osålda konsumentprodukter. Reglerna, där vissa började gälla redan under sommaren 2026, syftar till att minska resursslöseri och uppmuntra återanvändning av produkter som annars riskerar att kasseras.
För stora företag gäller redan nu ett generellt förbud mot att förstöra vissa osålda kläder, klädaccessoarer och skor. Lagstiftningen anger vissa undantag men ESPR innebär att företag i högre grad behöver hitta alternativa lösningar, exempelvis återanvändning, donation eller annan cirkulär hantering av överskottslager.
Den nya lagstiftningen innebär att företag framför allt inom textil- och skosektorn behöver få bättre kontroll över sina lager, varuflöden och interna processer. Företag som ännu inte har sett över sina rutiner bör därför agera skyndsamt för att säkerställa efterlevnad av de nya reglerna och minska risken för framtida regelöverträdelser.
I slutet av augusti publicerade den Europeiska Kommissionen ett klargörande om hur företag ska hantera befintliga lager av förpackningar och förpackade produkter enligt PPWR. Förordningens krav gäller alla förpackningar och förpackade produkter som släpps ut på EU-marknaden från och med den 12 augusti 2026.
Det avgörande är inte när företaget tillverkade förpackningen, utan när företaget först gjorde förpackningen tillgänglig på EU-marknaden. Förpackningar som är satta på marknaden efter den 12 augusti måste uppfylla de PPWR-krav som gäller vid tidpunkten för utsläppandet. Någon generell övergångsregel för sådana lager finns inte.
För befintliga lager kan företaget vanligtvis uppfylla PPWR:s märkningskrav genom att bifoga den erforderliga informationen i ett medföljande dokument. Företag behöver därför normalt inte kassera eller märka om befintliga lager. Viktigt är att dokumentera när förpackningen blev tillgänglig på marknaden.
PPWR har nu gällt i drygt två månader men redan nu diskuteras kommande krav. Det som diskuteras mest är striktare krav på återvinningsbarhet, förpackningsdesign och datarapportering. För att minska kostnader och förenkla efterlevnaden rekommenderas att ett företag förbereder sig i god tid.
Redan 2030 ska förpackningar som huvudregel vara återvinningsbara. Det kommer även krav att transportförpackningar, som exempelvis e-handelsförpackningar, inte får innehålla mer än 50 procent tomt utrymme. Vidare kommer materialkraven att skärpas och livsmedelsförpackningar kommer exempelvis att omfattas av strängare regler för PFAS och det kommer mer detaljerade dokumentationskrav rörande de material som används.
Befintliga pantsystem ska utvidgas under 2029 samtidigt som återanvändbara förpackningslösningar blir allt vanligare. Från och med 2030 kommer vissa typer av engångsförpackningar, inklusive vissa förpackningar som används inom restaurang- och hotellsektorn, att förbjudas.
En ny studie från den tyska branschorganisationen Bvse (Bundesverband Sekundärrohstoffe und Entsorgung e.V.) visar att mängden insamlade uttjänta textilier ökade mellan 2018 och 2023 till cirka 1,3 miljoner ton, men kvaliteten på materialet har försämrats. Andelen felsorterat material och föroreningar har stigit kraftigt, vilket innebär att allt större mängder måste kasseras.
Utvecklingen drivs av ökad textilkonsumtion och kortare livslängd på kläder, vilket innebär att andelen textilier som kan återanvändas har sjunkit från 62 till 44 procent på fem år. Återvinningen har ökat från 26 till 35 procent, medan andelen som går till förbränning nästan fördubblats till 21 procent. Enligt Bvse är detta ett tydligt varningstecken för den cirkulära ekonomin.
Studien betonar att produktdesign är en avgörande faktor eftersom materialblandningar och svårseparerade komponenter försvårar effektiv återvinning. Organisationen efterlyser också ett starkt producentansvar (EPR), bättre information genom digitala produktpass samt ett tvåstegssystem för sortering där manuell sortering kombineras med automatiserad materialsortering. Utan dessa åtgärder riskerar den befintliga insamlings- och sorteringsinfrastrukturen att försvagas ytterligare.
Under 2025 sattes 3,4 miljoner ton elektriska och elektroniska produkter på den tyska marknaden vilket är en ny rekordnivå. Produkter som klassificeras som stora eller små elektriska produkter, kategori 4 och 5 står fortsatt för den största andelen. Värt att notera är den fortsatt ökande mängden solcellsmoduler som under året ökat med 16 procent.
Andelen uttjänta produkter som samlades uppgick till 960 000 ton vilket är en ökning i jämförelse med tidigare år. För solcellsmoduler, som visade den största ökningen av nya produkter, samlades endast drygt 1 procent uttjänta solcellsmoduler in. Detta tyder på en fortsatt snabbt växande marknad medan mängden uttjänta moduler fortfarande är relativt begränsad eftersom de flesta installerade solcellsanläggningar ännu inte har nått slutet av sin livslängd. Därför väntas mängden uttjänta solcellsmoduler öka i framtiden i takt med att äldre anläggningar tas ur drift.
