15 april, 2025
När den nya tyska regeringen nu försöker att skapa nya förutsättningar för bättre ekonomisk tillväxt, inte minst inom områden som ter sig intressanta i ett svenskt exportperspektiv, bör ansträngningarna från svenska företag öka, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.
Den tyska importmarknaden beskrivs ofta som en av världens tuffaste. Därför är det intressant att inte enbart analysera Tyskland utifrån ett svenskt exportperspektiv, utan också ta hänsyn till de tyska importörernas benägenhet att köpa varor från Sverige. Efter en viss försämring för några år sedan har åren 2023 och 2024 inneburit en lätt förbättring. Detta trots Tysklands otillfredsställande konjunktur under denna tid med åtföljande importminskning, vilken av allt att döma ytterligare skärpt importkonkurrensen.
Den på sistone starkare kronan bör dock inte minska ansträngningarna på denna viktiga exportmarknad, Sveriges största. Snarare tvärtom, speciellt när den nya tyska regeringen nu försöker att skapa nya förutsättningar för bättre ekonomisk tillväxt – inte minst inom områden som ter sig intressanta i ett svenskt exportperspektiv.
Svenska exportföretag präglas av två tendenser hos tyska importörer. Kortsiktigt sedan 2022 med en försiktig återhämtning – långsiktigt och trendmässigt med en lätt tillbakagång under det gångna årtiondet och med tydligare andelsförluster sedan början av 1990-talet.
Det framgår av följande tabell som sammanfattar den långsiktiga utvecklingen av svenska andelar på den tyska importmarknaden 1990-2025 (i procent):
2024: 1,38
2023: 1,37
2022: 1,24
2021: 1,41
2020: 1,43
2019: 1,39
2018: 1,45
2017: 1,51
2016: 1,50
2015: 1,47
2010: 1,61
2005: 1,80
2000: 1,89
1995: 2,10
1990: 2,35
En viktig förklaring till Sveriges tappade marknadsandelar på den tyska volymmarknaden är av allt att döma de tydliga framgångarna som framför Kina och en del forna planekonomiska länder i Central- och Östeuropa lyckats röna sedan början av 1990-talet. Kina var 2024 nummer ett bland Tysklands importländer, Polen fyra, Tjeckien sjua och Ungern nummer 13 – samtliga före Sverige som blev nummer 15 under fjolåret (se också min genomgång i mars 2025).
Ovanstående exempel pekar på att många svenska företag under senare tid mött en klart tuffare konkurrens på den tyska importmarknaden. Det behöver dock ingalunda innebära att Sverige inte på sikt kan vinna tillbaka marknadsandelar, om Tysklands nya regering successivt lyckas verka för en moderniserad ekonomi med nya, modifierade och mer expansiva traditionella efterfrågemönster. Svenska exportföretag med Tysklandintressen kan starkt rekommenderas att framöver regelbundet följa upp hur snabbt och effektivt Tyskland kan klara sin nu eftersträvade förändringsprocess – och hur denna kan påverka svensk kooperation, F&U med tyska partner och exporten till Tyskland.
