”Vi måste våga lämna gamla stigar!”

Sonja Galkin arbetar som affärsområdeschef på H&M Group. Hon är expert på artificiell intelligens och håller utbildningar och föreläsningar. Nyligen besökte hon handelskammaren och genomförde ett AI-seminarium. Med en alldeles nysläppt bok i bagaget om hur företag kommer igång med artificiell intelligens, hänger med i snabba tekniker och håller medarbetarna vidareutbildade gör hon också en jämförelse av AI-strategier i Tyskland och Sverige.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Hur tycker du att Tysklands och Sveriges AI-strategier skiljer sig åt?

Sonja Galkin: Den svenska AI-strategin har många likheter med dess tyska motsvarighet, men enligt min mening sticker den ut genom sitt tydliga fokus på teknikens positiva effekter för den svenska befolkningen. Samtidigt ignoreras inte på något sätt de potentiella riskerna.

Anmärkningsvärd är den uttryckliga uppmaningen till hela befolkningen att bidra till framgång genom kontinuerligt lärande – ett förhållningssätt som betonar det individuella ansvaret.

Vidare ses en stor potential i den offentliga sektorn, eftersom Sverige har en omfattande och högkvalitativ databas inom detta område, som utgör en viktig grund för en meningsfull tillämpning av AI.

Tyskland lägger stort fokus på AI-utveckling med människan i centrum och har satt upp ett omfattande ramverk för regulatoriska experiment i form av ”real-world laboratories”, vilket jag inte har sett i den svenska AI-strategin.

Vad tror du att dessa skillnader beror på?

Sveriges betoning av individuellt ansvar för livslångt lärande speglar, enligt min mening, den djupt rotade samhälleliga förväntningen på personligt ansvar.

Den offentliga sektorn i Sverige har en klar fördel när det gäller användningen av AI, vilket till stor del beror på tillgången till data. Detta är en tydlig skillnad mot hur det ser ut i Tyskland.

Jag kan förstås bara spekulera, men med tanke på komplexiteten i lagstiftningsprocesserna kan Tysklands strategi att genomföra regleringsexperiment genom verkliga laboratorier vara ett försök att inte bara reagera på befintliga regler, utan att proaktivt delta i skapandet av nya ramvillkor. Detta skulle möjliggöra en mer flexibel respons på dynamiken i AI-utvecklingen och hitta ett sätt att främja innovation och rättssäkerhet i lika hög grad.

Du är själv tysk, men bor i Sverige – vilka skillnader i affärskultur mellan de två länderna är mest slående för dig?

En skillnad för mig är hur beslut fattas. I Tyskland finns det ofta tydliga hierarkier, medan man i Sverige lägger mycket större vikt vid konsensus och platta strukturer. Punktlighet och detaljplanering är oerhört viktigt i Tyskland. I Sverige upplever jag en större flexibilitet och mindre formalitet, även om deadlines naturligtvis hålls.

I vilken utsträckning har dessa kulturella skillnader påverkat ditt arbete?

Teamwork och samarbete är mycket viktigt i Sverige. Mitt jobb som chef är att skapa en miljö där alla känner sig trygga med att bidra med idéer och arbeta tillsammans för att hitta lösningar, även om det innebär att processen inte är raklinjig.

Om du en dag skulle återvända till Tyskland, vilka erfarenheter från den svenska affärskulturen skulle du ta med dig?

Definitivt modet att avveckla hierarkier och delegera mer ansvar till teamen. Här har jag lärt mig att medarbetare ofta växer långt över förväntan när de får förtroende och frihet.

Vad vill du att läsarna ska ta med sig från din bok?

Jag hoppas att min bok förmedlar entusiasm inför det nya som ligger framför oss och inspirerar till mod att ta sig an det. Samtidigt bör den vara en tydlig väckarklocka: Den akuta situationen kräver att vi agerar nu och inte är rädda för att lämna gamla stigar.

Beställ boken

Boken Künstliche Intelligenz - Dein Ticket in die Zukunft: Ein kompakter Einstieg är skriven på tyska och vänder sig till nybörjare, specialister och beslutsfattare som söker en praktisk och lättillgänglig introduktion till AI. Den innehåller en tysk-svensk jämförelse och kan beställas på Amazon.