Därför har den tyska regeringen har svårt att kritisera Kina

I Tyskland ligger mediernas fokus just nu till stor del på de kommande delstatsvalen i östra delen av landet. Därför hamnar det nästan i skymundan att den tyska regeringen brottas med ett ekonomisk-politiskt problem: hur man ska hantera Kina. Folkrepubliken möter den stagnerande inhemska tillväxten genom att subventionera exporten, vilket leder till en dumpningseffekt. Senast i oktober vill EU möta detta med kraftfulla åtgärder.

Wan-Hsin Liu arbetar vid Kiel-institutet med frågor som rör Kina och den tysk-kinesiska marknaden. I intervjun förklarar hon varför Tyskland har svårt att kritisera den kinesiska regeringen och vilka branscher som påverkas – och på vilket sätt.

Flera EU-länder reagerar på de statliga subventioner som Kina använder för att stimulera sin export. Den tyska regeringen har däremot svårt att förhålla sig till kritiken. Varför?

Wan-Hsin Liu: Den tyska regeringen har svårt att förhålla sig till kritiken eftersom den visserligen, senast genom sin Kinastategi från 2023, har erkänt behovet av att minska det ekonomiska beroendet av Kina och i större utsträckning säkra sig mot risker. Trots det har Tyskland länge, jämfört med andra europeiska länder, varit mer försiktigt när det gäller krav på en hårdare handelspolitisk linje gentemot Kina.

Denna återhållsamhet visade sig exempelvis i samband med det kinesiska statliga bolaget COSCO:s delägarskap i en terminal i Hamburgs hamn. Även när det gäller EU:s beslut om utjämningstullar på elbilar från Kina intog Tyskland en skeptisk hållning och röstade 2024 emot införandet av de slutgiltiga tullarna.

En viktig orsak till den försiktiga hållningen från den tyska regeringen är Tysklands starka ekonomiska integration med Kina och framför allt det stora beroendet av den kinesiska marknaden hos vissa stora tyska industriföretag. Det fanns också en oro för att kinesiska motåtgärder skulle kunna slå särskilt hårt mot tyska och europeiska företag. Därför ville den tyska regeringen undvika en ytterligare upptrappning av handelskonflikten med Kina.

Vilken strategi ser ni just nu hos tyska företag och den tyska regeringen när det gäller Kinas export och exporten till Kina?

Wan-Hsin Liu: Både den tyska regeringen och företagen följer utvecklingen kring kinesisk export och tysk export till Kina med allt större oro. Kinesiska produkter är inte bara mycket konkurrenskraftiga prismässigt, utan blir också allt starkare när det gäller teknik och kvalitet – även inom branscher där tyska företag traditionellt har varit ledande.

Samtidigt blir den kinesiska marknaden allt svårare för tyska företag att verka på.

Konkurrensen från inhemska kinesiska aktörer ökar tydligt, medan den inhemska efterfrågan i Kina har utvecklats svagt efter pandemin. Därtill kommer de geopolitiska och handelspolitiska spänningarna. Ur de tyska företagens perspektiv ökar därmed risken för att Kina i ännu högre grad kommer att gynna inhemska leverantörer och ytterligare försvåra marknadstillträdet för utländska produkter.

Denna utveckling syns också i handelsstatistiken: den tyska exporten till Kina minskar, medan importen från Kina ökar, vilket innebär att Tysklands handelsunderskott gentemot Kina växer.

Vilken bransch drabbas just nu hårdast av de ekonomiska spänningarna mellan Kina och Europa?

Wan-Hsin Liu: Bilindustrin är utan tvekan särskilt hårt drabbad. Bilindustrin är en nyckelindustri i Tyskland och har stor betydelse för den tyska ekonomin, exporten och sysselsättningen. Tyska biltillverkare har under flera decennier investerat kraftigt på den kinesiska marknaden och under lång tid genererat stora intäkter där.

Kinesiska biltillverkare har dock gjort enorma framsteg under de senaste åren – både när det gäller produktionskapacitet och teknikutveckling, särskilt inom elfordon och batterier. Denna utveckling har delvis främjats genom olika former av statligt stöd.

Det sätter de tyska tillverkarna under allt större press: dels genom starkare kinesiska konkurrenter på den kinesiska marknaden och den globala marknaden, dels genom den kraftigt ökade konkurrensen i Europa. Mot denna bakgrund står bilindustrin ofta i centrum för de ekonomiska spänningarna mellan Kina och Europa. Effekterna av dessa spänningar märks därför särskilt tydligt här.

EU har satt en tidsfrist till oktober. Fram till dess ska Kina ändra sitt handelsbeteende. Ser ni en risk för en upptrappning av handelskonflikten i höst?

Wan-Hsin Liu: EU ser med allt större oro på de växande obalansen i handel med Kina och den orättvisa konkurrens som unionen anser orsakas av statligt understödda kinesiska företag. Det innebär att EU vill skärpa den europeiska politiken gentemot Kina. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis måste ske en stor upptrappning direkt efter tidsfristen i oktober.

För närvarande pågår samtal på teknisk nivå, och i oktober ska läget utvärderas på politisk nivå. Om de pågående förhandlingarna inte leder till konkreta resultat lär EU vara berett att i större utsträckning använda sina handelspolitiska skyddsinstrument.

Många av dessa åtgärder kräver dock utredningar och rättsliga processer – som exempelvis i fallet med utjämningstullarna på kinesiska elbilar. En eventuell skärpning skulle därför sannolikt ske stegvis snarare än i form av en plötslig upptrappning.