Vad betyder hettan för den tyska ekonomin?

Det är redan nu ofrånkomligt att den tyska ekonomin tagit skada av sommarens periodvis odrägliga hetta. Själv konfronterades jag med hela 39 grader i sydvästra Tyskland – temperaturer som jag i mitt internationella yrkesliv endast upplevt i Delhi, Riyadh och Phoenix/Arizona. Man kan således undra, i vilken utsträckning sommarhettan har påverkat tysk produktivitet och produktion.

Rhenfloden stor betydelse för företagen längs sträckan

Det gäller framför allt genom den på grund av lågvattenproblemet starkt utsatta fartygstrafiken på den transportintensiva Rhenfloden som för övrigt löper genom hela 865 kilometer genom sydvästra och västra Tyskland. Längs denna sträcka finns det en lång rad företag som har inköps- och försäljningsaktiviteter via transporter på Rhenfloden. Den stora frågan är således i ett makroekonomiskt perspektiv, hur detta lågvattenproblem har påverkat tysk industriproduktion och BNP.

Det bör tilläggas att Donau och Elbe inte alls har Rhenflodens betydelse för varutransporter i själva Tyskland. En lätt negativ effekt på tysk export från längre österut – exempelvis genom drabbad inhemsk efterfrågan i Donaulandet Ungern - kan visserligen ha uppstått men högst sannolikt med klart lättare skadeverkningar för tysk ekonomi än vad Rhenflodens lågvatten givit upphov till. Tillväxteffekterna från skogsbränderna i en rad EU-länder på tysk export är förmodligen också mycket begränsade utan att jag vill bedöma detta kategoriskt.

Många frågetecken kring BNP-verkningarna

Givetvis kommer de påtagliga transportproblemen på Rhenfloden mycket olägligt när den tyska konjunkturen äntligen visar tecken på förbättring, om än en alltjämt bräcklig sådan (se min krönika från 12 augusti).

Föga överraskande har på sistone redan en rad prognosjusteringar publicerats med hänsyn till det ovan citerade lågvattenfenomenet. Dessa uppdaterade prognoser redovisar tillväxtjusteringar i storleksordningen -0,2 och -0,4 procent för det tredje kvartalet 2026 så att tredje kvartalet tillväxtmässigt väntas bli ett nollkvartal. En normalisering kan förväntas i fjärde kvartalet. Av min tidigare prognostiserade 1-procentiga BNP-ökning för innevarande år det numera snarare tal om 0,75 procent eller snäppet högre – inte mycket men i varje fall ingen recession med rådande globala förutsättningar. Vissa prognosmakare tror numera till och med på nolltillväxt för helåret. Det verkar något förhastat. Instabila globala finansmarknader ger dock alltjämt anledning till oro.

Vid genomgången av olika prognosrevideringar märks att dessa – försiktigt formulerat – i stort sett gjorts mellan tummen och pekfingret. Mer djupgående analyshjälp eller förståelse för svårigheten att bedöma lågvatteneffekter kan erhållas av Kiel-institutets/IfW:s studier av Rhens lågvattenkris år 2018.

Konsekvenser för företagen

Som ovan beskrivits måste man makroekonomiskt räkna med vissa negativa BNP-effekter som följd av Rhenflodens lågvatten, kanske med -0,2 till -0,3 procent på tredje kvartalets BNP så att det totalt sett kommer att noteras stagnation för detta kvartal. Inte särskilt dramatiskt men allt annat än önskvärt.

För enskilda företag – det vill säga på mikronivå – kan det till och med bli mer märkbara konsekvenser. Det gäller speciellt för företag med produktion nära de stora floderna. Fartygens transportkapacitet minskar och därmed stiger också fraktkostnader – med begränsat negativa återverkningar även på inflationen, åtminstone inom den närmaste framtiden.

Samtidigt hänvisar experter till endast väldigt små möjligheter att kortfristigt kunna omdirigera inlandstranporterna från floder och kanaler till lastbilar och järnvägar. Eftersom klimatförändringar allmänt anses vara av strukturell natur, verkar det emellertid ofrånkomligt att tyska företag med flodtransportberoende framöver i förstärkt grad planerar med alternativa transportvägar. Det förutsätter i sin tur att regeringens planerade mångmiljardinvesteringar i förbättrad infrastruktur obyråkratiskt påskyndas under de kommande åren.

Även annan nytta kan göras av staten som infrastrukturansvarig - men också av företagen själva enligt en studie av forskningsinstitutet Prognos AG. Hettans kostnader för företagen är enligt Prognos trendmässigt uppåtgående och därmed framöver allt annat än försumbara.

Årets sommarhetta har nog inte varit den sista i ordningen …