Det här är riktlinjerna för implementering av PPWR
Den Europeiska kommissionen har publicerat riktlinjer för genomförandet av förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Syftet är att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna inom EU samt att förenkla efterlevnaden för företag och medlemsstater.
PPWR-riktlinjerna har som mål att skapa tydlighet kring centrala definitioner som berör tillämpningsområden i förordningen. Det innefattar bland annat detaljerad information för definitionen av en tillverkare och vilka förändringar PPWR innebär för denna aktör. Vidare finns utförlig information om hur produkter klassificeras som förpackningar, nya krav för engångsförpackningar, och förtydliganden kring reglerna som berör PFAS i material som kommer i kontakt med livsmedel.
I riktlinjerna finns även information om målsättningen för återanvändning av förpackningar och införandet av pant- och retursystem. Som komplement finns även FAQ med praktiska frågor kring tillämpningen. Parallellt med detta arbetar kommissionen med delegerade akter och genomförandeåtgärder i samarbete med medlemsstaterna och relevanta aktörer inom den cirkulära ekonomin.
Europeiskt nätverk av förpackningsregister (EUNR) lanserat
EUNR är ett europeiskt nätverk mellan nationella förpackningsregister och ett av huvudmålen är att skapa lika villkor för alla företag i Europa som har en skyldighet att tillämpa förpackningslagstiftningen. Nätverket är en frivillig grupp av representanter från sexton av EU:s medlemsstater, bestående av nationella myndigheter eller organisationer för varje stat. Myndigheterna ansvarar för det nationella producentregistret och spelar därför en central roll i det praktiska genomförandet av utökat producentansvar. Den tyska stiftelsen Zentrale Stelle Verpackungsregister (ZVSR) kommer att leda EUNR.
Tyskland beslutar om plastavgift
Den tyska regeringen har, som en del av sin budgetplanering 2027, beslutat att överföra EU:s plastavgift på nationell nivå. Avgiften, som infördes 2021 tas ut på icke-återvunna plastförpackningar. Hittills har Tyskland betalat denna avgift till EU från sin federala budget. I framtiden kommer denna avgift att läggas på företag som släpper ut förpackningarna på marknaden. Representanter för plastindustrin kritiserar det planerade nationella genomförandet och hänvisar till dess komplexa implementeringskrav och att det inte kommer att leda till en förbättring av den cirkulära ekonomin. Åtgärden är en del av den finansiella planen fram till 2030 men det finns ännu inga detaljer kring hur genomförandet på nationell ska tillämpas.
Underlag för lagstiftning producentansvar textil i Tyskland
I Tyskland finns det nu ett underlag för en textillagstiftning som syftar till att lösa problemen i samband med kassering av uttjänta textilier. Tanken är att införa ett producentansvar för textil där tillverkarna ansvarar för insamling och återvinning av kasserade textilier.
Huvudtanken är att insamling och återvinning ska organiseras av producentansvarsorganisationer på uppdrag av tillverkarna men samtidigt betonas vikten av att behålla beprövade och effektiva insamlingsstrukturer. Vidare finns det i underlaget definitioner över vilka roller och ansvarsområden som ska finnas i det nya systemet med fokus på att tillverkare ska ta ekonomiskt ansvar för de textila produkter de sätter på marknaden. I underlaget finns även uppgifter om de insamlings- och återvinningsmål man vill uppnå.
Underlaget är ett förberedande dokument för lagstiftningsprocessen för att genomföra kraven i direktiv (EU) 2025/1892 om ändring av ramdirektivet för avfall, vilket publicerades hösten 2025. Lagen måste träda i kraft senast den 17 juni 2027när EU:s genomförandeperiod löper ut.
Ökat fokus på hållbarhet och cirkulära affärsmodeller i handelssektorn
Svensk Handel har nyligen publicerat sin hållbarhetsrapport 2025/26 som visar att hållbarhetsarbetet i handeln fortsätter att utvecklas. Satsningarna på cirkulära affärsmodeller, ökad spårbarhet och innovation ökar. Hållbarhetsarbetet anses inte längre vara ett separat spår utan har en mer central del i affären som kan skapa en konkurrensfördel enligt Svensk Handels rapport.
Rapporten visar även att majoriteten av konsumenterna ser hållbarhet som en viktig aspekt och blir positiva när ett företag aktivt arbetar med hållbarhet. Konsumenterna tenderar att prioritera saker som kvalitet, livslängd och andrahandsvärde i sina köp.
Slutligen visar rapporten att det finns en tydlig tendens mot en förändrad syn på hållbar konsumtion. Färre ser minskad konsumtion som vägen framåt. Konsumenter vill fortsätta handla, men på ett sätt som minimerar klimat- och miljöpåverkan. Det märks tydligast i den växande efterfrågan på second hand, reparationer och andra cirkulära erbjudanden. Företagen i handeln satsar stort på att bygga ut sina cirkulära affärsmodeller och det finns en tillväxtpotential. Däremot finns en utmaning i att många företag har svårt att hitta lönsamhet i sin second hand-affär och det efterfrågas ekonomiska incitament för att stötta en fortsatt utveckling inom detta område.
Ny producentorganisation för textil i Danmark
Den danska producentorganisationen Retur har nyligen lanserat producentorganisationen Tekstilretur som ska ansvara för implementeringen av ett utökat producentansvar för textil och skor. Tekstilretur bygger på Returs över 20 års erfarenhet av producentansvar och ska förenkla för företag att uppfylla de kommande EU-kraven. Det nya producentansvaret förväntas införas i juni 2027 och träda i kraft i april 2028. Producentansvaret för textilier omfattar alla företag, som sätter textilier och skor på den danska marknaden. Precis som inom andra producentansvarområden ska producenterna ta ansvar för att finansiera hanteringen när produkterna blir avfall.
I dagsläget återvinns endast en liten del av textilavfallet i Danmark, trots att konsumtionen ökat kraftigt och det finns en stor potential att förbättra återanvändning och återvinning genom att införa producentansvar för detta segment.
Österrike pausar planerad plastskatt
Regeringen i Österrike har beslutat att avvakta med att införa den planerade nationella plastskatten på engångsförpackningar tillverkade av plast. Avgiften skulle ursprungligen införas den 1 oktober 2026 och skulle främst belasta tillverkare, importörer och återförsäljare. Plastskatten var avsedd att kompensera för sänkningen av momsen på baslivsmedel, som planeras träda i kraft i juli 2026. Den EU-omfattande plastavgiften, som har tillämpats på icke-återvunna plastförpackningar sedan 2021 förblir dock oförändrad.
Single-use-plastic lagstiftning träder i kraft i Belgien
Den 20 april trädde lagstiftningen som berör vissa plastartiklar avsedda för engångsbruk, även kallade Single-use Plastic produkter (SUP), i kraft. Lagstiftningen följer det europeiska direktivet om engångsplast (SUP) från 2019 som innebär att producenter är ansvariga för skräp orsakade av deras produkter och förpackningar. Planen är att en skatt införs för att täcka kostnaderna för bland annat rengöring av gator, tömning av gatusopor och för att öka medvetenhet hos befolkningen. Det finns fortfarande stor osäkerhet kring det praktiska och rättsliga genomförandet av lagstiftningen men baserat på tillgänglig information har ansvarig organisation tagit fram en plan för implementering.