Netto noll inom industrin: byggprocessen i klimatets frontlinje

Seminariet som Tysk-Svenska Handelskammaren arrangerar tillsammans med Handwerkskammer für München und Oberbayern och Volvo Construction Equipment tar avstamp i ett banbrytande pilotprojekt i Erlangen, där världens första helt elektriska rivning genomförts. Siemens och Volvo CE har tillsammans med Metzner Recycling och andra aktörer lyckats genomföra ett emissionsfritt återbruk av två byggnader på 3300 kvadratmeter – med en återvinningsgrad på 96 procent. Att forma hållbara byggprocesser ur ett helhetsperspektiv är en viktig pusselbit för den pågående transformationen av industrin och samverkan är nyckeln för framgång. 

Projektet är en del av Siemens nya teknologi-campus, som byggs enligt ett nettonollkoncept med grön el, digitala tvillingar och elektriska maskiner från Volvo CE. Resultatet är inte bara minskade utsläpp och buller, utan också ökad effektivitet och återanvändning av material.

Stockholm visar vägen – Slakthusområdet som testbädd

I Stockholm har Volvo CE tillsammans med Skanska och Swecon genomfört ett liknande projekt i Slakthusområdet. Här har elektrifieringen av byggarbetsplatsen ökat från 10 till 50 procent, vilket lett till en minskning av 2759 ton koldioxidutsläpp under första fasen.

Projektet har belönats med utmärkelsen Sustainable Construction Project of the Year och visar hur fossilfria upphandlingskrav kan driva innovation. I nästa fas ska utsläppen minska till under 3,5 ton koldioxidutsläpp per miljon kronor i omsättning, jämfört med 11– 29 ton i liknande projekt. För att nå de ambitiösa hållbarhetsmålen kommer projektet genom användning av förnybart dieselbränsle och klimatreducerad betong att drivas helt fossilfritt. Klimatberäkningar ska användas för att följa upp och säkerställa att målen uppnås.

Så jobbar Sverige med att nå nettonoll inom industrin

Sverige har ett nationellt mål om nettonollutsläpp senast 2045. Inom industrin drivs omställningen av innovationsprogrammet Net Zero Industry, en del av den nationella satsningen Impact Innovation. Vinnova, Energimyndigheten och Formas är initiativtagare och finansiärer av programmet, vilket drivs av Teknikföretagen och RISE. Missionen är att skapa en konkurrenskraftig och resilient svensk tillverkningsindustri, till exempel inom branscher som fordon, maskin, energi, elektronik och försvar, med nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040. Programmet är industridrivet och en långsiktig kraftsamling.

- Vi fokuserar på att få till stora och tydliga skiften i det industriella ekosystemet – nya produkter, affärsmodeller och produktionsprocesser som möjliggör radikal utsläppsminskning, säger Sofia Wieselfors, programchef vid Net Zero Industry.

Tillverkningsindustrin står för 30 procent av exporten och 40 procent av forskningsinvesteringarna i Sverige. Samtidigt orsakar industrin växthusgasutsläpp och produktionen driver resursanvändning. Den är beroende av globala värdekedjor och utsatt för geopolitiska störningar. Därför är resiliens, cirkularitet och systemförändring centralt.

Programmet erbjuder årliga utlysningar för forsknings- och utvecklingsprojekt, samt strategiska insatser för kompetens och småföretag.

- Vi vill snabba på omställningen mot att tillverka fossilfria tjänster och produkter som både ger ökad resiliens och tillväxt på sikt. Vi hoppas kunna öppna möjligheter för aktörer att tillsammans lyfta blicken och våga prova till exempel nya samarbeten, affärsmodeller, produktsutvecklingskriterier och produktionssystem för ökad cirkularitet och resiliens, säger Cecilia Ramberg, utlysningsansvarig på Net Zero Industry.

Net Zero Industry har som mål att ha årligen återkommande utlysningar som från och med 2026 ska stänga innan sommarsemestern med relativt stabila, breda teman för F&U-projekt. Parallellt med dessa finns missionsstrategiska utlysningar kring bland annat kompetens och SMF.

- Vi har hittills riktat in oss på policy-projekt, systemdemonstratorer och resurseffektiva och resilienta värdekedjor som kan minska utsläppen av växthusgaser. Kostnadseffektiviteten i vår nuvarande kvartalsekonomi är en förutsättning för ett större systemskifte. Vi ser ett behov av att parallellt utöka fokuset på långsiktig konkurrenskraft bortanför kvartalsekonomin, säger Cecilia Ramberg.

Så jobbar Tyskland med att nå nettonoll inom industrin

Tysklands strategi utgår från EU:s Net Zero Industry Act (NZIA) – det rättsliga ramverket som ska främja klimatneutral industri inom unionen. Implementeringen i Tyskland samordnas av näringsdepartementet BMWE (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie), som har etablerat kontaktpunkter i delstaterna för att stödja projekt och tillståndsprocesser. Tysklands mål att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 är fastslaget i Klimaschutzgesetz (klimatskyddslagen).

Finansieringen sker främst via befintliga EU-fonder, men Tyskland har också en egen Klimat- och Transformationsfond med 211,8 miljarder euro för perioden 2024–2027. Strategin är starkt kopplad till EU:s klimatpolitik och fokuserar på att skapa förutsättningar för industriell omställning genom samordning, tillståndsförenkling och teknologikluster. Bland annat stöds strategiska projekt inom batterier, solceller, elektrolysörer, CCS/CCU och värmepumpar.

Bland nyckelaktörerna för att accelerera utvecklingen mot nettonollutsläpp finns Helmholtz-Klima-Initiative – Netto-Null-2050, ett forskningsprogram med 10 Helmholtz-institut som utvecklat över 100 teknologibaserade rekommendationer för ett CO2-neutralt Tyskland. Fokus ligger på energisystemets omställning, svårreducerade utsläpp och negativa emissioner. Institutet driver ett Net-Zero-nätverk för samverkan mellan forskning och industri.

Tysklands export- och investeringsfrämjandeorgan Germany Trade & Invest (GTAI) samordnar investeringsstöd för nettonollteknologier via program som GRW (Gemeinschaftsaufgabe „Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur”) och BKR (Bundesrahmen für Transformationstechnologien). Nettonoll ska göra tysk industri mer konkurrenskraftig och sätta Tyskland på kartan inom tekniken.

Två länder – en gemensam utmaning

Sverige och Tyskland har olika strukturer för att nå nettonoll inom industrin – Sverige med ett nationellt mål och industridrivet program, Tyskland med ett EU-ramverk och statlig koordinering. Men båda länderna visar att vägen mot klimatneutral industri går via samverkan, innovation och konkreta projekt som visar att omställningen är möjlig – här och nu.