Här är vägarna till ökad tysk-svensk handel

Politiken - inte minst den ekonomiska politiken – spelar en enormt viktig roll för utvecklingen inom ett land - men också i gränsöverskridande sammanhang. Därför kan man ge den ekonomiska politiken såväl ett inhemskt som ett internationellt perspektiv.

Generellt bör ekonomisk politik fokusera på en positiv inhemsk marknadsutveckling för konsumtion, och investeringar och export som  ger god BNP-tillväxt. Den politiska och sociala stabiliteten har en påtaglig inverkan på den ekonomiska utvecklingen. Det gäller att försöka optimera den så kallade potentiella eller trendmässiga tillväxten genom en vettig struktur- eller utbudspolitik.

Hur viktig är politikens roll för utrikeshandeln?

Avgörande politiskt baserade tillväxtfaktorer är bland annat utbildning, teknologisk innovationskraft, arbetskrafts- och energikostnader, arbetsmarknaden med sina demografiska och andra utbudsbetingade utmaningar, skatter, hälsa samt institutionernas funktionssätt med kanske kampen mot byråkrati i det främsta rummet. Det senare speciellt i Tyskland med tanke på den svaga potentiella tillväxten i förbundslandet som är nära noll. Även Sverige har en hel del inhemska utmaningar framför sig. Nämnas kan bland annat den höga arbetslösheten, otillräcklig produktivitet, bostadsmarknaden, inkomstsvaga hushåll och utbildningssystemet på alla nivåer.

Både politiken och företagen själva i våra länder kan göra mer för att stärka kvinnornas och migranternas roll på arbetsmarknaden och därmed bidra till bättre potentiell tillväxt – och således till ökade utrikeshandelsvolymer mellan Sverige och Tyskland.

Politiken borde också verka för så kallad resiliens, det vill säga för omdanande förändringar av den ekonomiska politiken med helt nya mål och prioriteringar i alarmerande kristider. Nyligen lanserade två välkända tyska professorer – Markus Brunnermeier (Princeton University) och Stefan Kolev (Ludwig Erhard Forum) i sitt 10-punktsprogram mycket långtgående förändringar inom tio reformområden med bland annat starkt fokus på tysk konkurrenskraft.

Slutsatsen blir att företag från både det egna och handelspartnerlandet gynnas av en strukturell sund och växande ekonomi, i denna analys i Tyskland eller i Sverige men helst i båda länderna. En sund och växande ekonomi medför bättre förutsättningar för export och import – och därmed för växande utrikeshandel med rent av positiva multiplikatoreffekter. Även attraktiviteten för utländska investerare ökar vid sunda fundamenta, i vårt fall för tyska investeringar i Sverige eller åt det omvända hållet.

Det är härvidlag viktigt att understryka att det är omöjligt i dagens globaliserade värld att vila på gamla och förlegade meriter. Paul Samuelson, Nobelpristagaren i ekonomi, sade en gång till mig på 1990-talet följande verkligen minnesvärda ord: Globalization means that there is no room anymore for comfortable ineffectiveness.

Så sant!

Bristande förnyelse kan ännu idag ses som ”komfortabel ineffektivitet”. Lyckas tysk ekonomisk politik till sist med en effektiv förnyelse av föråldrade strukturer, skulle även Sverige gynnas av en sådan positiv utveckling – och därmed tysk-svensk handel. Svensk ekonomisk politik borde i sin tur bland annat verka för bättre strukturer på arbets- och bostadsmarknaden samt på utbildningssidan. Det skulle kunna förbättra marknadspotentialen för tyska exportföretag i det norra grannlandet. Både i Sverige och i Tyskland krävs dock ett bredare stöd för vägvisande förändringar i hela samhället.

Hur skapa förnyelse genom en gemensam framtidsorienterad tysk-svensk linje?

Handelsvänlig förnyelse kan också ske genom en gemensam framtidsorienterad tysk-svensk linje inom EU:s ramar, exempelvis inom viktiga framtidsområden av gemensamt intresse såsom försvar, miljö, tjänster och kapitalmarknad (se tidigare artikel om försvarsekonomi). Här har vi nyckelområden för en framöver växande handel mellan Tyskland och Sverige.

Det vore väldigt positivt om Tyskland och Sverige skulle kunna bli drivande i frågor som kan förbättra EU:s tillväxtpotential och därmed på sikt också förutsättningarna för tysk-svensk handel. Jag ser i detta sammanhang en europeisk kapitalmarknadsunion som närmast ofrånkomlig, med Tyskland och Sverige som starka pådrivande krafter.

Tio icke-politiska steg till ökad tysk-svensk handel

Hittills har jag enbart undersökt i vad mån framåtblickande politiska förutsättningar makroekonomiskt skulle kunna medföra ökad handel mellan Tyskland och Sverige. Men det finns också andra, mestadels mikroekonomiska vägar – stora som små – som skulle kunna leda till gradvis växande utrikeshandel mellan det stora Tyskland och Sverige med sin starka bas i Nordeuropa. Nedanstående idéskiss sker utan direkt rangordning – men med utbildning, forskning och själva företagen i det främsta rummet.

Utbildningens bidrag till ökad handel mellan Sverige och Tyskland

Det är numera vetenskapligt helt otvivelaktigt att utbildning utgör en avgörande faktor för ekonomisk tillväxt (enligt forskning av exempelvis R. Lucas, R. Barro, P. Romer och K.Murphy) – och att ekonomisk tillväxt i sin tur gynnar utrikeshandeln. Den senare ansatsen används i denna analys, även om det också kan forskas i omvänd ordning med istället exportens inverkan på tillväxten.

Denna analys syftar på innehåll och organisation av utbildningssystemet på främst akademisk nivå – snarare än på direkta statliga utbildningsinsatser – som kan ge positiva återverkningar längre fram på tysk-svensk handel.

Faktum är att det redan finns en lång rad gemensamma tysk-svenska forskningsprojekt, till exempel inom ramen för tyska Fraunhofer-Gesellschaft och olika svenska partner.

Företagens egna bidrag till ökad handel mellan Sverige och Tyskland

När det gäller företagens egna mikroekonomiska bidrag till ökad handel mellan Sverige och Tyskland, är dessa mestadels självklara för praktikerna ute i företagen. Frågan är dock i vad mån alla företag de facto lever upp till alla dessa självklarheter. Min egen erfarenhet efter många års samtal med svenska och tyska företag är en vida spridd insikt om att det mycket väl finns en förbisedd eller nonchalerad hantering av nedan nämnda faktorer.

Även om det saknas ett statistiskt underlag verkar det rimligt att anta att företagsinterna stödåtgärder för utökad handel mellan Sverige och Tyskland kan lämna ett märkbart bidrag till mer export och import mellan de två länderna. Givetvis under förutsättning att detta sker på bred front.

Nedan följer en lista med exempel på internt i företagen skapade möjligheter för ökad export till Tyskland eller Sverige från det andra handelspartnerlandet. Helst bör så mycket som möjligt av dessa möjligheter konsolideras eller aktiveras och regelbundet följas upp. Nedan återges endast relevanta framgångsfaktorer i ett svenskt exportperspektiv men liknande punkter skulle också kunna tillämpas för tysk export till Sverige.

Företagsinterna åtgärder och förbättringar för utökad svensk export till Tyskland

Utan ranking. 

1. Ökad kunskap om Tyskland mer allmänt med bättre språkkunskaper i tyska,

2. kontinuerlig uppföljning av tysk politik och ekonomi,

3. fokus på regional och lokal utveckling,

4. främjande av innovativt klimat i det egna företaget, skapande av (nya) tjänster,

5. marknadsanpassad produktutveckling med teknisk spetskompetens,

6. kontinuerlig marketing (det går inte se den tyska marknaden som självgående, ”Selbstläufer”),

7. utveckling av produkter genom kooperation med inriktning på tredje marknader,

8. optimering av dotterbolag och agenter på den tyska marknaden,

9. kostnadseffektiv inköpsverksamhet med välfungerande leveranskedjor,

10. aldrig tro att man är riktigt bra – man kan alltid bli bättre, även på den tyska marknaden!

Olika vägar till ökad handel utan politisk handling – men en klok ekonomisk politik kan göra stor nytta

Slutsatsen är att det finns tre olika bilaterala alternativ till ökad handel mellan Tyskland och Sverige, det vill säga förbättringar som har sitt ursprung i Tyskland respektive Sverige:

• Som ovan beskrivits kan den tysk-svenska handeln få många impulser från en framtidsorienterad ekonomisk politik med innovativa strukturreformer och från ökad politisk samverkan av Tyskland och Sverige även inom EU:s övergripande ramar, exempelvis i försvarspolitiken och kapitalmarknaden. Hoppet lever kvar efter den tyska regeringens nyligen lanserade ekonomisk-politiska ”sommarpaket”, framför allt om fler åtgärder följer under höst och vinter med förstärkt fokus på global konkurrenskraft.

• Det får inte heller underskattas att universitetens och företagens forskning kan innebära stora steg framåt för ökad-tysk svensk handel, gärna genom nydanande innovationer. Många gemensamma forskningsprojekt existerar redan men mer kan alltid göras – helst med emfas på växande kommersiell tillväxtkraft.

• Slutligen gäller det också att tyska eller svenska företag genom egna ansträngningar kan stärka konkurrenskraften i syfte att klara mer gränsöverskridande handel mellan de två länderna. Det kan handla om både stora och små handelsbefrämjande steg på företagsnivå – med förstärkta satsningar på den kvinnliga arbetskraften som en synnerligen viktig potentiell reserv för tillväxt- och handelsförbättringar.

P.S.: Önskar alla läsare en trevlig sommarledighet inför en så småningom (förhoppningsvis) ljusnande konjunktur i både och Sverige och Tyskland.

Hubert Fromlet