Svenska Bahnhof i Tyskland
2 oktober 2026
Tysklands särskilda investeringsfond på 500 miljarder euro för infrastruktur och klimatneutralitet ska rusta landet för framtiden. Men pengar är bara en del av lösningen, menar Bahnhofs Tysklandschef Philipp Riederer. För att bygga framtidens digitala samhälle krävs också enklare regelverk, effektivare processer och ökad förståelse för värdet av modern fiberinfrastruktur.
Bildtext
Philipp Riederer arbetar som VD för Bahnhof Nätverket i Tyskland med utbyggnaden av infrastrukturen i Tyskland och Sverige.
Philipp Riederer, Tysklandschef för medlemsföretaget Bahnhof Nätverk, arbetar med Tysklands infrastruktur och hur utbyggnaden av fiber kan anpassas till en allt mer digitaliserad framtid. Den tyska regeringen har under mandatperioden beslutat om en omfattande särskild investeringsfond för infrastruktur.
Hur stor betydelse får denna investeringsfond?
– Först och främst är det viktigt att sätta beloppet i sitt sammanhang. När man talar om 500 miljarder euro är det lätt att tro att pengarna är öronmärkta för fiberutbyggnad, men så är det inte. Fonden finansierar ytterligare investeringar på federal, regional och kommunal nivå samt Klimat- och transformationsfonden. Digitalisering är ett av de prioriterade områdena, men fiberutbyggnaden har redan egna stödformer.
Minst lika viktig som själva finansieringen är enligt Philipp Riederer en annan effekt:
– Fonden bidrar till att öka den offentliga uppmärksamheten kring behovet av modern och robust infrastruktur.
Fiberutbyggnaden bromsas inte främst av brist på pengar
Enligt Philipp Riederer är finansieringen inte den största utmaningen för fiberutbyggnaden i Tyskland.
– Politikerna har redan tagit ett viktigt steg genom att klassificera fiberutbyggnaden som ett ”överordnat allmänintresse”, vilket kan förenkla och påskynda tillståndsprocesser.
Samtidigt finns flera andra frågor som behöver lösas utan att det kräver ytterligare subventioner.
– Byggprocesserna i Tyskland är fortfarande mycket komplexa. Omfattande byggföreskrifter och dokumentationskrav driver upp kostnaderna. Våra erfarenheter och marknadsdata visar att det ofta är betydligt dyrare att etablera en fiberanslutning i Tyskland än i flera andra europeiska länder.
Han pekar också på en viktig strukturell skillnad jämfört med många andra marknader.
– I flera länder började fiberutbyggnaden tidigt eftersom det saknades fungerande alternativ. Tyskland har däremot lyckats nyttja sin befintliga infrastruktur mycket effektivt. DSL-näten erbjuder fortfarande höga hastigheter och kompletteras av väl utbyggda kabelnät. För många användare räcker det fortfarande.
Resultatet blir att den naturliga efterfrågan på fiber inte är lika stark som på andra marknader.
Vad är det då som gör fiber så viktig på sikt?
– Kopparnäten utvecklades ursprungligen för telefoni och kabelnäten för tv. Båda teknikerna har förbättrats avsevärt, men kraven på vår digitala infrastruktur förändras snabbt.
AI-tjänster, strömning, molnlösningar och sakernas internet kräver inte längre bara hög nedladdningskapacitet utan allt oftare även hög uppladdningskapacitet. Fiber möjliggör symmetriskt höga hastigheter och erbjuder mycket hög stabilitet.
Philipp Riederer lyfter även fram en aspekt som enligt honom alltför sällan diskuteras: energiförbrukningen.
– Fibernät kräver betydligt mindre energi än äldre nätinfrastruktur. När vi talar om robusthet, energiförsörjning och hållbarhet borde den fördelen få betydligt större plats i debatten.
Därför bör fiber, menar han, inte marknadsföras enbart med argument om högre hastigheter.
– För användarna handlar det också om kvalitet, stabilitet, energieffektivitet och framför allt framtidssäkring. Vi måste bygga den infrastruktur i dag som vi kommer att vara beroende av i morgon.
Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland inom digitalisering. Delar du den bilden?
– Ja, Tyskland kan lära sig mycket av Sverige. Samtidigt fungerar inte en enkel kopiering av den svenska modellen, eftersom förutsättningarna skiljer sig åt.
I Sverige och på andra tidiga fibermarknader var övergången till fiber ofta mer självklar eftersom den befintliga infrastrukturen hade lägre kapacitet. I Tyskland, där äldre nät fortfarande fungerar relativt väl, räcker det inte att argumentera för högre hastigheter.
– Vi måste tydligare visa vilket konkret värde fibern skapar: högre kvalitet, större stabilitet, bättre motståndskraft, lägre energiförbrukning och långsiktig framtidssäkring.
Sverige erbjuder enligt Riederer värdefulla erfarenheter av hur en mogen fibermarknad utvecklas.
– Men de lösningar vi tar fram måste vara anpassade till tyska förhållanden.
Användningen av den särskilda fonden på 500 miljarder euro för perioden 2025–2036 fördelas enligt följande: investeringar i infrastruktur på federal nivå (300 miljarder euro), delstater och kommuner (100 miljarder euro) samt Fonden för klimat och omställning (100 miljarder euro).
SVIK avsätter inget fast belopp för fiberutbyggnad. De 500 miljarderna ska generellt finansiera ytterligare investeringar i infrastruktur. De konkreta utgifterna på federal nivå fastställs genom de årliga ekonomiska planerna. Digitalisering är samtidigt ett av de uttryckligen angivna fokusområdena.
För 2025 bekräftar den tyska regeringen att omkring 1,4 miljarder euro ur den särskilda fonden hade betalats ut till och med årets slut för en heltäckande utbyggnad av bredband.
För 2026 uppgår anslaget enligt den beslutade ekonomiska planen till omkring 2,25 miljarder euro. I det aktuella budgetförslaget för 2027 höjs anslaget till cirka 2,61 miljarder euro. Därutöver planeras omkring 2,16 miljarder euro i åtagandebemyndiganden för kommande år.
Ytterligare siffror och fakta om den särskilda fonden finns på det tyska finansdepartementets webbplats.
Philipp Riederer
Vad kan då politiken göra?
– Framför allt minska komplexiteten. Byggregler, dokumentationskrav och administrativa processer behöver bli enklare och mer effektiva. Det skulle avsevärt minska utbyggnadskostnaderna och förbättra lönsamheten i många projekt.
För i slutändan handlar det inte bara om att bygga fibernät.
– De måste också användas av kunderna och vara ekonomiskt hållbara. Ju effektivare vi bygger och ju bättre vi förklarar nyttan med fiber, desto mindre behöver vi diskutera ytterligare subventioner.
