Debatt i Altinget
22 juni 2026
Ett tiopunktsprogram för att stärka den tyska ekonomin har på kort tid skapat stort intresse i Tyskland. Det är också relevant för Sverige, skriver Tysk-Svenska handelskammarens vd Ralph-Georg Tischer och seniorrådgivare Hubert Fromlet i en debattartikel i Altinget.
Bildtext
Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-Svenska handelskammaren och Hubert Fromlet, seniorrådgivare Tysk-Svenska handelskammaren samt professor vid Linnéuniversitetet
I Tyskland har två nationalekonomer nyligen satt tydlig prägel på den näringspolitiska debatten. Markus Brunnermeier, professor vid Princeton University, och Stefan Kolev, vetenskaplig chef vid Ludwig‑Erhard‑Forum, presenterade under våren ett tiopunktsprogram med ambitionen att visa hur Tysklands motståndskraft mot framtida kriser kan stärkas, samtidigt som långvariga och uppdämda strukturproblem hanteras.
Nyckelordet i Brunnermeiers och Kolevs förslag är resiliens. Det handlar om en bred nyorientering efter ekonomiska chocker – om modet att tänka i helt nya banor när etablerade strukturer inte längre räcker till.
Tiopunktsprogrammet präglas av förslaget om en ny tysk industristrategi. Fokus ligger inte på att rädda produkter som under lång tid varit centrala men som numera förlorat i konkurrenskraft. I stället pläderar författarna för att konsekvent bygga vidare på Tysklands komparativa fördelar: avancerat ingenjörskunnande, stark tillämpad forskning och en kvalificerad arbetskraft. En genomtänkt integration av moderna tjänster i den industriella värdekedjan är en central del av denna omställning.
Även arbetsmarknaden behöver en ny inriktning, enligt Brunnermeier och Kolev. I stället för statligt understött bevarande av arbetstillfällen bör framtidsorienterad omskolning av arbetslösa stå i centrum. Frågor om generationsrättvisa och ett fördjupat samarbete inom EU ges också en viktig plats i programmet.
I grunden menar Brunnermeier och Kolev att detta kräver ett radikalt nytänkande i industristrukturen – med inriktning på modern teknologi, nya branscher och nya produkter. De pekar på en mer strategisk användning av artificiell intelligens och kvantdatorer och därmed på helt nya affärsmodeller som drivkrafter för framtida tillväxt, exempelvis inom bioteknologi och modern försvarsteknologi.
Även försvarsområdet ges en framträdande roll i förslaget. Brunnermeier och Kolev är tydliga: den europeiska försvarsindustrin behöver konsolideras. I dag är den europeiska försvarsindustrin starkt fragmenterad, med parallella system, splittrad forskning och begränsade produktionsskalor. Argumenten för konsolidering har länge handlat om effektivitet. Brunnermeier och Kolev tillför ett tyngre och mer strategiskt argument: resiliens.
Kontakt
