Tolkningen av olika konjunktursiffror tillhör de viktigaste och mest efterlysta inslagen i den makroekonomiska konjunkturanalysen och dess mikroekonomiska transformation på företags- och finansmarknadsnivå. Således lönar det sig att börja 2026 med att undersöka ämnet närmare, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren. 

I min analys i början av december 2025 gick jag igenom mina prioriterade konjunkturindikatorer för den tyska ekonomin och deras aktuella utveckling. Ingen lätt läsning direkt. Därför vill jag i detta nummer göra ytterligare kommentarer till hanteringen av viktiga indikatorer för den tyska ekonomin och samtidigt ge intresserade läsare länkar till de nämnda statistiska källorna. Även hanteringen av ekonomisk statistik är en vetenskap för sig – men många gånger med möjlighet till applikationer på den egna branschen eller det egna företaget. 

Rätt hantering av statistik

Tolkningen av olika konjunktursiffror tillhör de viktigaste och mest efterlysta inslagen i den makroekonomiska konjunkturanalysen och dess mikroekonomiska transformation på företags- och finansmarknadsnivå. I detta sammanhang ter det sig inte lätt att ta reda på hur generella konjunkturindikatorer står i relation till det egna företaget. Det kan göras genom så kallade korrelationsanalyser (sambandsanalyser) mellan exempelvis PMI eller ifo-indexet och det egna företagets utveckling. Till korrelationsanalyser finns det speciella dataprogram.

Det är känt att betydelsen av olika konjunkturindikatorer kan variera från tid till annan som följd av nya förutsättningar för den aktuella inhemska och internationella utvecklingen, även med tanke på förändrade ekonomiska-politiska och psykologiska infallsvinklar. Även det aktuella läget i konjunkturcykeln – uppåt- respektive nedåtriktad eller nära en vändpunkt – kan ha sin inverkan på vikten av enskilda konjunkturindikatorer. 

De flesta publiceras varje månad, en del också kvartalsvis. Man kan jämföra den senaste månaden eller det senaste kvartalet med föregående månad eller kvartal för att se den senaste utvecklingen. Framför allt när det gäller månadssiffror för exempelvis PMI eller ZEW-index är det fördelaktigt att också observera ett 3, 6 eller 12 månaders glidande genomsnitt för att fånga in en in vart fall begränsad trendkomponent i den statistiska månads- eller kvartalssiffran. Glidande genomsnitt betyder att den äldsta siffran faller bort när en ny har tillkommit.

Vidare kan det vara viktigt att jämföra med samma period året innan i syfte att iaktta nivåförändringar som skett under det gångna året. Om möjligt rekommenderas också att arbeta med säsongsrensade dataserier.

Aktuella tyngdpunkter 

För närvarande handlar konjunkturanalysen för Tysklands del om främst två faktorer: 

 – den förhoppningsvis snart kommande vändpunkten och 

– styrkan i den kommande uppgången, vilken är svårare att sia om 

Min egen erfarenhet från min tid inom industrin och finansbranschen är att företagsledare vanligen visar störst intresse för vändpunkter åt det positiva hållet. En sådan situation har vi för närvarande avseende den tyska ekonomin. Likväl diskuteras också den kommande uppgångens styrka, i synnerhet mot bakgrund av den alltför låga tillväxtpotentialen.                      

Viktigt är också – som redan påtalats i min tidigare artikel – att ge olika konjunkturindikatorer rätt tidsmässig profil. Här skiljer man vanligen mellan 

• ledande indikatorer (”leading indicators”=l)
• sammanfallande indikatorer (”coincident indicators”=s) och
• eftersläpande indikatorer (”lagging indicators”=e).
   

Den exakta definitionen av de ovan nämnda indikatorvarianterna är allt annat än lätt. Det gäller speciellt uppdelningen i ledande och sammanfallande indikatorer. Ifo:s affärsklimat exempelvis omfattar både den aktuella situationen och en bedömning sex månader framåt i samma ”Geschäftsklimaindex” som för övrigt inkluderar tjänstesektorn (50,5 procent), tillverkningsindustrin (30,2 procent), parti- och detaljhandeln (13,3 procent) och byggnadsindustrin (6,0 procent). Även för dessa fyra sektorer publiceras indexsiffror.

Det är viktigt att poängtera att inte allt kan baseras på siffror när man gör en konjunkturbedömning. Konjunkturindikatorer kan också bygga på psykologiska, politiska (institutionella) eller andra exogena faktorer respektive förväntningar. Även dessa icke statistiska faktorers direkta eller indirekta inverkan på olika konjunkturindikatorer kan variera från tid till annan.

Slutsats: Konjunkturindikatorer handlar inte enbart om rent ekonomiska förhållanden och deras placeringar på tidsaxlar utan också om icke ekonomiska faktorer som likväl kan påverka månads-, kvartals-och årsvisa statistiska utfall.