Efter tyska författningsdomstolens långtgående dom avseende vissa finansieringsformer för nästa års statsbudget råder det ett virrvarr i tysk politik och till och med i hela det tyska samhället. Stora, inplanerade budgetresurser har tolkats strida mot den tyska författningen, då dessa pengar varit avsedda för andra ändamål, såsom covidstöd. Som konsekvens hotas den försiktigt positiva återhämtningsprofilen för 2024. Detta skulle drabba viss svensk export till Tyskland, befarar professor Hubert Fromlet, senior rådgivare vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Helt klart är att redan planerade utgifter måste strykas. Det är dock oklart i vilken storleksordning. Kanske kommer också vissa skatter att höjas.

Hur stort blir budgethålet och vad följer?

Vad man nu vet bestämt är att användningen av 60 miljarder euro har förbjudits av författningsdomstolen (vilket ingen tysk politiker skulle våga ifrågasätta). Sedan uppstår frågan om ytterligare inplanerade medel skulle kunna definieras som felaktigt använd finansieringskälla. Det leder i sin tur till frågan hur de nödvändiga besparingarna kommer att fördelas mellan olika departement och områden.

Denna volym- och destinationsorienterade osäkerhet gör det just nu omöjligt att beräkna eller gissa på BNP-effekter. Förvisso åt det negativa hållet - men i vilken omfattning? Det finns en möjlighet att kortfristigt lindra krisen genom justeringar med den i grundlagen förankrade skuldbromsen - ett stabilitetsinstrument som delvis tolkas som framgång och delvis som för oflexibelt (normal årlig kreditfinansierung max 0,35 procent av BNP).

För egen del tror jag att en eventuell justering av skuldbromsen skulle ta för lång tid i dagens nödläge och dessutom höja spänningarna mellan liberalerna FDP å ena sidan och SPD/De Gröna å andra sidan. Det är inte otänkbart att vi kommer få se en regeringskris, men med ett hotande valnederlag för ”Ampelregeringen” som följd ses det som ett avskräckande scenario.

De något oväntade tyska problemen kommer tyvärr i ett skede när både Tyskland och hela EU skulle må bra av ökad politisk och ekonomisk säkerhet. Nu hotar motsatsen. I vilken mån svenska företag ur ett makroperspektiv kommer att drabbas av den hastigt uppkomna situationen är idag oklart. Men av allt att döma kan enskilda företag med stor sannolikhet påverkas av krisen.