Har du försökt att få tag i en tysk kollega eller affärspartner i Köln eller Düsseldorf nu i februari och undrat varför du inte fått något svar? Eller är du förvånad över varför du får se så många foton av utklädda människor på Facebook? Då kanske vi kan hjälpa dig att lösa denna gåta: Tyskland har nämligen en ”femte årstid”, mer känd som ”Karneval” eller ”Fasching”.

Karnevalstiden i Tyskland börjar antingen den 11 november eller den 6 januari och når sin kulmen med karnevalsveckan som i år inleds den 23 februari. Men vad är skillnaden på ”Karneval” och ”Fasching”? Hur firar man i Tyskland och framförallt: varför firar man det?

För det första är det viktigt att veta att det finns flera ord på denna företeelse som betyder ungefär samma sak: i Köln, Düsseldorf och Berlin firar man ”Karneval”, i München ”Fasching” och i Baden-Württemberg och Mainz ”Fastnacht”.

Även om traditionerna är olika och går tillbaka till medeltiden har karnevalen förmodligen sina rötter i den romersk-katolska kristendomen. Som en upptakt till fastan före påsk, under vilken det är förbjudet att äta vissa livsmedel (framförallt kött), passade man på att fira ordentligt. Idag är karnevalen inte längre en särskilt religiös högtid. Precis som med många andra traditioner firar många människor utan att känna till dess historiska bakgrund.

Traditionella trämasker i södra Tyskland

Det finns två stora karnevalstraditioner i dagens Tyskland. Den ena kallas vanligen för ”Fasching”, ”Fastnacht” eller ”Fasnet” och är den schwäbisch-allemanniska karnevalen som firas i södra Tyskland, framförallt i Baden-Württemberg. Seder och traditioner från medeltiden spelar en betydande roll här och man klär ut sig i traditionella, snidade trämasker som ofta ärvs från generation till generation. Det är mest populärt att klä ut sig till exempelvis häxor, djävlar, djur eller narrar.

Den schwäbisch-allemanniska ”Fastnacht” börjar den 6 januari men det riktiga firandet sätter igång först på så kallade ”Schmotziger Donnerstag” – den smutsiga torsdagen. Ursprungligen var detta den sista dagen som man slaktade djur före påskfastan och därmed den sista chansen att äta kött. Idag brukar man dock även äta många söta bakverk eller godis denna smutsiga torsdag. Och traditionen har också en motsvarighet i Sverige: nämligen semlorna som äts på (eller fram till) fettisdagen före fastan.

Pompösa och roliga dräkter i Rhenlandet

Den andra varianten av karnevalstraditionen i Tyskland kallas kort och gott för ”Karneval” och firas framför allt i Rhenlandet med epicentrum i Köln och Düsseldorf. Karnevalen börjar redan den 11 november men precis som i den schwäbisch-allemanniska traditionen accelererar firandet efter den smutsiga torsdagen. Karnevalens officiella höjdpunkt i båda traditionerna kallas för ”Rosenmontag”, alltså rosenmåndagen, som firas med stora parader.

Till skillnad från den schwäbisch-allemanniska Fasching finns det i Rhenlandets karnevalsfirande egentligen inga traditionella, medeltida maskeringar, utan mest pompösa och roliga dräkter. Viktiga element som också förekommer både i den schwäbisch-allemanniska traditionen och i den från Rhenlandet är musik och dans och därför är det vanligt att paraderna ackompanjeras av orkestrar.

Vid sidan om de stora karnevalsparaderna finns det också många stora och små karnevals- och faschingsfester i de tyska karnevalsregionerna – medan man inte firar alls på andra håll i landet (framförallt i norra Tyskland). Firandet pågår ända fram till Askonsdagen som markerar början av påskfastan – och slutet på den femte årstiden.