Texten "Tyskland under luppen" framför en bild på Frankfurts skyline

Tysk tjänsteimport från Sverige: vikande marknadsandelar – men ny potential?

2019-12-16

Tysklands betydelse som Sveriges största handelspartner är välkänd i Sverige. Däremot är det tyska perspektivet på svensk export av varor och tjänster till landet föga belyst fram till nu. Här handlar det med andra ord om svenska andelar på den stora tyska importmarknaden.

Inledningsvis tittade vi i augusti på utvecklingen av de svenska andelarna gällande varor på den enorma tyska importmarknaden. Mellan 1991 och 1998 kom andelarna att sjunka från 2,3 till 2,0 procent sett med tyska importögon – och något synligare mellan 1999 och 2018 från 1,9 till 1,5 procent. Under de senaste 20 åren utvecklades den svenska importandelen på varusidan uppenbarligen inte särskilt imponerande mellan Flensburg i norr och Freilassing nära den österrikiska gränsen i söder.

Svenska tjänsteexportörer hängde inte riktigt med

Nu är det dags att också närmare redovisa trendutvecklingen för motsvarande svensk positionering på den tyska importmarknaden för tjänster. Den generella tron här hemma är ofta att svenska företag på senare år hävdat sig bra som globala tjänsteleverantörer.

Kanske förstärks denna uppfattning av den rätt höga tjänsteandelen i den totala svenska exporten (2018: cirka 30 procent jämfört med knappt 20 procent för motsvarande beräkning avseende Tyskland, med snabbare andelsförbättring för Sverige än för Tyskland sedan 1999). För Sverige och Tyskland uppgick den totala bruttoexporten under 2018 för övrigt till 46 respektive 47 procent av BNP.

Som synes behöver en ökande tjänsteandel i ett lands totala export inte automatiskt innebära växande andelar i ett annat lands importmarknad. Det framgår av nedanstående tabell att svenska tjänsteföretag tappat en hel del marknadsandelar under närmare två årtionden på den tyska importmarknaden. Chansen att ta en större del av Tysklands tydligt ökade tjänsteimport sedan 1999 har inte nyttjats.

Som förklaringar till denna utveckling räknas bland annat den intensifierade globaliseringen av tjänstemarknaden, förflyttningar av produktionskedjor till andra världsdelar och härav resulterande terrängvinster av tjänsteleverantörer på plats eller i regionen. Kanske har också den i genomsnitt relativt goda efterfrågan på den svenska hemmamarknaden avhållit något från ännu mer offensiva försäljningsaktiviteter i Tyskland. Den på senare tid svaga kronan har i vart fall så här långt inte lett till något noterbart svenskt genomslag på den tyska importmarknaden.

Svenska importandelar på den tyska marknaden (procent)

Källor: Destatis, Tysk-Svenska Handelskammaren (egna beräkningar)

 

Tysklands tjänsteimport samt marknadsandelar avseende svenska varor och tjänster i Tyskland

Källor: Destatis, Tysk-Svenska Handelskammaren (egna beräkningar).

Tjänstesektorn inför stor omdaningsprocess

Givetvis är det aldrig bra när man tappar marknadsandelar i andra länder. Orsakerna kan vara av konjunkturell och/eller strukturell natur på hemmaplan, i det aviserade eller analyserade landet men även på global nivå. För att komma fram till ett mer konkret underlag krävs omfattande specialanalyser, även inriktat på svenska näringslivsstrukturer, till exempel vad gäller branscher och storlek på företagen.

För egen del känner jag mig – rätt eller fel – ganska övertygad om att inte minst den internationella och globala tjänstesektorn står inför en relativt omfattande strukturell omdaningsprocess. Stora delar av tjänsteproduktionen och -efterfrågan kommer att få ett nytt eller modifierat innehåll. I vår del av världen torde detta speciellt innebära alltmer sofistikerad och digitaliserad utformning och produktion av serviceprodukter.

Det kan exempelvis gälla industrinära tjänster, digitalisering på bred front, miljö, hälso- och sjukvård, utbildning på alla nivåer och delar av den offentliga administrationen. Även den mest trofasta marknadsekonomen skulle i detta sammanhang komma fram till slutsatsen att den svenska regeringen kan och bör göra fler insatser på hemmaplan för att främja utbildning på alla nivåer, såsom forskning, innovationer, entreprenörskap och företagande. Det skulle också främja (tjänste-)exporten.

Glöm inte den framtida potentialen!

Huvudinsatserna måste dock tjänsteföretagen själva åstadkomma. Hit hör bland annat – utifrån min egen analyshorisont – i synnerhet landskunskaper på såväl makro- som regionnivå men även lokalt.

Och förvisso språkkunskaper icke att förglömma! Även i min andra värld som universitetsprofessor upplever jag regelbundet hur ovärderligt positivt det är när studenter förfogar över goda språkkunskaper. I det ovan analyserade fallet handlar det givetvis om goda språkkunskaper i tyska.

Sammanfattningsvis borde det vara möjligt för svenska exportörer att gradvis återvinna tappade marknadsandelar på den tyska importmarknaden av tjänster. Glöm därför inte den framtida och nyskapade potentialen inom tjänstesektorn!

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält